- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
657

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 6 september 1947 - Kollimatorer och autokollimatorer för verkstadskontroll, av Jiri Georges Vogl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 september 19 AJ

657

speglad. Synfältet blir i detta fall mörkt och den
speglade bilden av streckplattan ljus.

Detta system har exempelvis använts i
auto-kollimatorn, fig. 5, vilken kommer att närmare
beskrivas. Överst synes det cylindriska lamphuset.
Därunder kommer streckplattans fattning. På
dess högra sida synes en kordongerad skruv, med
vilken streckplattan kan förskjutas i sidled.
Förskjutningens storlek kan avläsas på
indikatorklockan. Såväl denna belysta streckplatta som
den jämförelseplatta, som är anbringad i
oku-larets bildplan, består av enkla kors.
Instrumenttuben är fastklämd i ett stativ. Tubhållaren kan
vridas kring en horisontell axel, försedd med
en grovvinkelskala. Stora objekt placeras direkt
på grundplattan; för mindre objekt finns ett
löstagbart objektbord, försett med finjustering för
vinkelinställning. På objektbordet finns vidare tre
justerbara stödtappar för uppläggning av små
föremål. Specialhållare kan givetvis också
användas.

Instrumentet inställes på så sätt, att riktvinkeln
grovinställes på stativets skala. Sedan fininställer
man objektbordet och förskjuter streckplattan
med kordongskruven till dess att det lysande
hårkorset kommer i synfältets mitt.

Effekten av en vinkeländring hos objektet kan
beräknas ur formeln

u = 2oc† (1)

där u betecknar det ljusa hårkorsets förflyttning
i objektivets bildplan (mm), oc vinkeländringen
(radianer) och / objektivets brännvidd (mm).

Om okularets förstoring är G blir alltså
instrumentutslaget v (mm)

v = Gu = 2 oc f G (2)

Väljes exempelvis som i det beskrivna
instrumentet följande värden

G = 12 gånger
/ = 333 mm

så motsvarar enligt ekv. (1) 1 delstrecks utslag på
indikatorklockan (= 0,01 mm) en vinkeländring
av

0,01 -57,3-60-60 _ „
2-333

Denna vinkeländring synes enligt (2) i okularet
som en förskjutning av 0,12 mm.

Det bereder en tränad observatör ingen
svårighet att mäta vinklar med l" noggrannhet. För
industriella ändamål kräves sällan större
noggrannhet än 3". För verkstadsändamål är det
vanligen tillräckligt att endast avläsa
indikatorklockan på tiondelar, vilket motsvarar 0,5’ (ett varv
är 5 ). Detta avläsningssystem motsvarar väl de
olika noggrannhetsgraderna i verkstadstekniken.

Instrumentet kan användas för t.ex. mätning av
vinklar, mätning av planpolerade ytor, mätning
av stora skivors planhet, kontroll av verktygs-

Fig. 6. Mätprisma.

maskiner, uppriktning av maskindelar i bestämda
vinklar, vibrationsmätningar,
deformationsmätningar, kontroll av optiska instrument och
detaljer m.m.

Ibland är det möjligt att förse autokollimatorn
med ett tillsatsobjektiv, vilket omvandlar den till
ett mätmikroskop. Härigenom blir instrumentet
ännu mångsidigare. Det beskrivna instrumentet
kan exempelvis användas som ett mätmikroskop
med 60 eller 40 gångers förstoring.

Vinkelmätning sker genom kalibrering eller
komparation mot normalvinklar av optiskt glas
eller stål eller mot en sinuslinjal. En engelsk
firma använder en byggsats av stålpassbitar,
bestående av fem delar med vilka man kan
kombinera vinklar av alla hela gradtal mellan 0° och
90°. Även vanliga vinkelpassbitar kan användas.

Autokollimatorn lämpar sig väl för
seriekon-troll. Man kan placera normalen bredvid
objektet, så att man får samtidig reflexion mot båda
och ett dubbelt hårkors i synfältet. Som
reflekterande yta kan användas en passbit, en spegel i
lämplig fattning eller stålspegel, vilken sättes på
objektet. Ofta vill man mäta vinklar endast i ett
plan och använder då lämpligen ett prisma enligt
fig. 6. Strålar som infaller mot hypotenusan
kommer efter två totalreflexioner alltid tillbaka i
exakt samma riktning, oberoende av hur prismat
vrides kring kanten med den räta vinkeln.
Motsvarande bild i kollimatorn är alltså endast
känslig för vridningar kring axeln Om

prismat vrides kring tubens axel CC, vrides
bilden med dubbla vinkelhastigheten. I vissa fall
kan man observera en svag reflex från prismats
ingångsyta, vilken i allmänhet ej stör. Prismats
90° vinkel måste vara tillverkad med större
precision än vad instrumentet kan registrera, alltså
med ett fel mindre än 1". I annat fall får man
dubbel spegelbild, vilket egentligen inte inverkar
menligt på mätresultatet. Prismat monteras
lämpligen i en fattning med två vinkelräta ytor, mot
vilka prismat är orienterat. Fig. 6 visar hur man
med autokollimatorn mäter konvinkeln på en
brotsch. Cylindern ovanpå konan innehåller ett
prisma enligt fig. 6, varför mätningen inom
måttliga gränser blir oberoende av
sidoförskjutningar på konans yta. Denna fördel vinner man
inte med en enkel spegel.

Planheten eller bearbetningskvaliteten hos
polerade ytor kan kontrolleras genom direkt reflexion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free