Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1947 - Lokångpanna i svetsat utförande, av Per V Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>86
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Lokpannans konstruktion.
plåt placerades omedelbart under och intill det
urtagna hålet. Denna plåts placering i förening
med själva domens infästning kunde icke på ett
konstruktivt lyckligt sätt lösas genom svetsning.
Endast ångdomens längdskarv utfördes svetsad.
Domlocket var av stålgjutgods och enligt ett äldre
utförande. Även framgavelns stagplåt
anbringades genom nitning.
Eldstaddelen består av främre och bakre gavel
samt mantelplåt. Den bakre gaveln är utförd
pressad i ett stycke på vedertaget sätt, under det
att den främre gaveln har uppdelats i tvenne
plåtar, vilka efter formgivningen sammansvetsats.
Tillverkningen av denna gavel blev härigenom
betydligt förenklad. Samtliga svetsskarvar
utfördes som stumskarvar med V-fogar. Härigenom
uppstodo fullkomligt släta vtor, som icke på något
sätt kunde hämma cirkulationen i pannan.
Konstruktionen framgår närmare av fig. 2, 3 och 4.
Samtliga pålägg och stutsar svetsades. I princip
ha påläggens svetsskarvar utförts så att ånga
eller vatten ej kan komma emellan pannplåten
och pålägget och ge upphov till frätningar.
Den ojämförligt intressantaste konstruktionen
utgöres av fyrboxen, som är i svetsat utförande
och tillverkad enligt kolflussmetoden, dvs. med
kolbåge och tillsatstråd. Metoden torde ha
utarbetats och fulländats i Amerika under 1930-talet.
I Sverige har den tillämpats i ganska stor
utsträckning under det senaste världskriget,
framför allt för reparation och revision av just
kop-parfyrboxar till lokomotiv. Erfarenheterna från
dessa reparationer ha i huvudsak varit goda;
enligt uppgift skall den första på detta sätt vid
Bergslagernas Järnvägar helsvetsade fyrboxen nu
ha varit i drift i fyra år utan att några olägen-
heter ha kunnat iakttas. Svårigheterna med
denna svetsning bestodo främst i att erhålla en
elektrod, som nöjaktigt kunde uppfylla
fordringarna på hållfasthet och förlängning, vidare en
svetsteknik, som garanterade en porfri och
likformig svets samt en kolkvalitet, som icke
sönderföll i smärre kolpartiklar under svetsningens
gång. Det visade sig nämligen att kolet, om det
sönderföll, gav upphov till porer i svetsen. Det
visade sig även nödvändigt att använda en
kopparplåt med minsta möjliga kopparoxidulhalt, då
även denna förorening i samband med väte
avsevärt nedsatte brotthållfastheten och förlängningen.
Den största fördelen med en helsvetsad
koppar-fyrbox skulle bestå i att man undviker
överlappsfogar och kan erhålla en fullständigt likformig
kylning över hela eldberörda ytan och genom
detta undvika frätor och otätheter i växelkanter
och nitskallar. Stagbultarna kunna även flyttas
Fig. 3. Färdigsvetsade lokpannan; svetsskarvarna äro delvis
markerade med kritstreck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
