Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1947 - Minskning av fartygsmotståndet genom kilformig utfyllning vid bordläggningsväxlarnas kanter, av N Lll - Svårigheter för den tunga industrin i Skottland, av Arne Lindblom - Riktinstrument för luftvärnspjäser av Pontus Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>694
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Förskeppet på "Queen Elisabeth" med tillslätade
kanter på bordläggningens tvär- och långväxlar.
composition" och ett sätt att med hjälp av denna göra en
nitad bordläggningsyta slätare. Massan pålägges så att
fyllningen får kilformig sektion, lika tjock som plåten vid
kanten och avtunnande utåt. Påläggningens bredd kan
vara upp till 9" vid 1" plåt. Före behandlingen skall
plåten vara väl renskrapad och borstad på de avsedda
ställena. Fabrikatet innehåller gummi och är halvflytande.
Det blandas innan påläggningen med ett speciellt pulver
och en viss procent granulerad kork, varefter massan
på-strykes med murslev. Efteråt överdras ytan två gånger
med cellulosalack. Det bela bör torka tre à fyra dagar,
innan bottnen utsättes för vattnet.
Jätteångaren "Queen Elisabeth", som redan från början
fått 7 300 löpmeter växelkanter utjämnade på detta sätt,
kunde först i fjol efter åtskilliga års krigstjänst dockas,
varvid beläggningsytorna inspekterades och befanns i gott
skick. Återstående, ej förut behandlade ca 2 500 löpmeter
växelkanter tillslätades vid torrsättningen enligt samma
metod. Även "Queen Mary" skall få bordläggningen
behandlad på detta sätt, då ångaren skall återställas för
passagerarebefordran. Liknande bottenbehandling skall
"Mau-retania" undergå (Motor Ship. nov. 1946). N Lll
Svårigheter för den tunga industrin i Skottland.
Det har varit ont om stål, sedan bränsletilldelningen för
stålbrukens del skars ned, och tillförseln av även annat
material, som erfordras vid fartygsbygge, har stött på stora
svårigheter. Det meddelades vid en sjösättning på ett
Clyde-varv nyligen, att firman hade ett stort fartyg nära
färdigställande, men att detta fördröjdes av
leveranssvårigheter med tre mindre motorer. Medan dessa tillsamman
kostade mindre än 100 £, omöjliggjorde bristen på dem
färdigställandet av ett fartyg representerande ett värde av
mellan 300 000 och 400 000 £.
Även produktionen i järn- och stålindustrin har
allvarligt lidit av bristen på bränsle. På grund av kolbristen har
man även börjat använda olja för uppvärmning av
stålugnarna. Vid Linwood Works, nära Paisley, har den
första oljeeldade stålugnen för basisk martin nyligen tagits i
bruk. Det finns allt som allt sex ugnar där, av vilka tre
hittills använts till gasproduktion. Alla skall nu omändras
för oljeeldning. Tre andra ugnar avsedda för framställning
av legerat stål uppvärmes på elektrisk väg.
Trots knappheten på skeppsbyggnadsmaterial och det för
närvarande höga priset på nytt tonnage har det kommit
en stadig flod av nya kontrakt till skotska skeppsvarv
under mars månad. Omkring ett dussin order placerades
hos skeppsvarven i Clyde och de representerade ett
totaltonnage av över 70 000 brt, och åtskilliga andra order
gick till varven på östra kusten av Skottland. Märkligt är
det stora tonnage, som byggs för norska redare, i allt 25
fartyg på totalt över 106 000 brt.
Föranstalter göres för alt öppna en utställning i Glasgow
över tekniska hjälpmedel, omfattande de senaste typerna
av verktygsmaskiner, vetenskapliga instrument,
navigationshjälpmedel, ingenjörsmateriel och andra
utställningsprodukter. Avsikten är, att utställningen skall bilda en
länk mellan tillverkare och förbrukare av tekniska
hjälpmedel. Ett bolag har bildats, som fått namnet Engineering
Centre med ett kapital på 30 000 £.
Omkring 30 nya fabriker kommer att sättas i gång inom
kort, de flesta i västra Skottland. Där kommer att
tillverkas lätt teknisk utrustning, vetenskapliga instrument,
klockor, fick- och armbandsur, textilier, konserver,
spirituösa m.m. En avdelning av Dunlop Cotton Mills’ fabriker
i Castleton Rochdale skall förflyttas till en fabrik i
Glasgow, som tidigare utnyttjats av Ministry of Supply.
Anläggningen skall huvudsakligen framställa bomullsfabrikat
för bilringar. Erfarna arbetare från verkstäderna i Rochdale
skall sändas till Skottland för att lära upp de nyanställda.
Tidigt i april igångsattes ett stort upplagt program för att
iståndsätta och reparera ett stort antal örlogsfartyg vid
Rosyth Dockyard. Detta program ingår i de nya
finansplanerna och väntas ge arbete åt 6 000 varvsarbetare under ett
år (Times Rev. Ind. april 1947). Arne Lindblom
Riktinstrument för luftvärnspjäser. Ett riktinstrument.
som automatiskt sköter framförhållningen vid skjutning
med lätta luftvärnspjäser, har under kriget konstruerats i
USA och tillverkats i 85 000 exemplar. I huvudsak
användes instrumentet inom marinen, men det har även visat sig
lämpligt för stridsvagnspjäser.
Riktinstrumentets princip bygger på ett gyroskops
uppförande då det påverkas av yttre krafter. Ett gyroskop har
den egenskapen, att om det påtvingas en vridning genom
ett yttre moment, kommer dess axel att söka avvika i ett
plan vinkelrätt mot vridningsplanet, så att rotationsvektorn
(axelriktningen) strävar att sammanfalla med
momentvektorn. Fig. 1 visar schematiskt hur instrumentet fungerar.
Skytten, som ensam utför pjäsens riktning och avfyring,
följer målet i riktinstrumentet. Härvid påverkar gyrot
genom en icke beskriven anordning en mekanism, som
vrider riktinstrumentet tillbaka en vinkel motsvarande
framförhållningen. En uppgift att instrumentet även
korrigerade pjäsens elevation för olika skjutavstånd får man
emellertid ställa sig tvekande inför.
Gyrots två rotorer har en diameter av ca 50 mm, en
vikt av ca 400 g och en hastighet av 10 000—11 000 r/m.
De drivs av en tryckluftstråle, som riktas mot rotorns
periferi. Tryckluften levereras av en membranpump, vilken
genom en excenter drivs av en liten elmotor och som
lämnar 40 1/min luft av 0,5 at ö. Luftsystemet är helt
slutet, varigenom gyrots ömtåliga delar skyddas mot fukt
och föroreningar; ej ens olja kan förekomma, eftersom
pumpen arbetar utan vare sig smörjning eller oljetätning
(Compr. Air Mag. dec. 1945). Pontus Melin
Fig.l. Gijroinstrumentets
princip. Vridningen av
riktinstrumentet vid målföljning
medför en precessionsrörelse hos
den kardanskt upphängda
rotorn; det härvid uppkomna
momentet verkar på fjädern,
vars förlängning kommer att
motsvara instrumentets
vinkelhastighet; förskjutningen
överföres sedan så att en
korrekt framförhållningsvinkel
erhålles mellan siktlinjen och
pro jektilens utgångsriktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
