Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1947 - Dimensionering av startbanor med mjuka beläggningar, av Oscar Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1947
(>717
ciellt bör kanske påpekas att man måste ägna
uppmärksamhet även åt såplerans bärighet och
torrskorpans tjocklek.
En svaghet hos CBR-metoden är, att den ej
hänföres till någon viss beläggningstyp. Faktorn
beläggningens böjningstålighet blir utan
inverkan på resultatet. Forskningen måste därför och
har också börjat att inriktas på en modifierad
eller helt ny metod för dimensionering. Innan
denna hunnit växa fram, torde emellertid
"California Method" vara den bästa vägen att nå fram
till en rimlig bäddkonstruktion. Några av de
frågeställningar och svårigheter, som man stöter
på vid utformningen av en sådan ny metod,
framgå av tabell 1. Denna torde visa problemets stora
omfattning och att det fordras en lång tids
forskningsverksamhet för att nå målet.
Komplicerande faktorer
De relativt enkla dimensioneringsreglerna hos
"California Method" kompliceras av en mängd
faktorer. Förutom att vara ekonomisk skall
konstruktionen bl.a. hålla sin fordrade bärighet
under hela året, således även under höstens mest
blöta perioder och under tjällossningen eller i
varje fall under hela den tid, som av ekonomiska
eller andra skäl motiveras. Den skall erbjuda ett
lämpligt fäste för beläggningen och icke blott
medge utnyttjande av arbetsbesparande maskiner
och metoder vid utbyggandet utan även i varje
fas av sin utbyggnad verkligen tillåta trafik på
utbyggda delar av bädden utan att denna
förstöres, detta även vid otjänligt väder. Normalt
fordras även att bädden skall kunna färdigställas
på relativt kort tid.
Fuktighetsförhållandena i bankroppen äro av
stor betydelse för dess egen hållfasthet. Hur dessa
gestalta sig vid de mycket stora utbredda täta
beläggningsytor, som komma i fråga vid
rullbanor, är ännu föga utrett. En allmän åsikt är
dock, att man vanligen får räkna med att
materialen i bädden under ganska långa perioder
av året äro synnerligen fuktiga. Som orsak till
detta anföras förutom tjälverkan och läckning
även kondensationsfenomen. I vilken grad sådana
problem, såsom skador av tjälskott m.m., vilka äro
välkända från vägarna och där någorlunda
utredda, inverka på rullbanorna med deras avsevärt
högre hjultryck men däremot betydligt lägre
trafikfrekvens, hör även till de aktuella
frågeställningarna.
Med bl.a. dessa synpunkter som ledtrådar
kommer man i vanliga fall fram till den
principkonstruktion av bädden, som sedan länge
tillämpats på vägarna, nämligen ovanifrån räknat
beläggning, makadamlager, bindlager och
isoleringslager (fig. 5).
Då man här i Sverige skall bestämma ett visst
lagers tjocklek kommer ofta nog värderingen
enligt "California Method" i skymundan för övriga
Tabell 1. Frågeställningar och svårigheter, som uppträda
vid uppbyggnad av en dimensioneringsmetod för banor
med mjuka beläggningar, vilken tar sikte på beläggningens
böjningstålighet som grundval
1. Hur deformeras bäddytan under last?
Elastiska och plastiska deformationer i ett system,
uppbyggt av skilda jordarter till varierade lagertjocklekar.
2. Hur skola jordarternas materialegenskaper bestämmas?
Lämplig provningsmetodik. Bestämning av de
förhållanden i fuktighet och komprimeringsgrader m.m., vilka
uppträda under banans användningstid, och vilka skola
ligga till grund för dimensioneringen.
3. Hur inverkar beläggningens fäste i underlaget?
Kunna bäddytans rörelser orsaka sådana deformationer
utöver böjning i beläggningen, att det inverkar på
beräkningsresultatet.
4. Är bäddytans deformation oberoende av beläggningens
styvhet?
5. Hur skola beläggningens deformationsegenskaper
uppmätas?
Provningsapparatur och metodik. (Nuvarande brist på
skolade forskare.)
6. Hur variera beläggningens deformationsegenskaper med
olika faktorer?
Temperatur. Belastningshastighet. Utmattning.
"Åldrande." Tillverkningsmetodik. Bindemedelsegenskaper
och proportionering. Stenmaterial.
7. Kan beläggningen armeras?
Material till armering (järn, tjärat garn, juteväv e.d.).
Utläggningsmetodik. Beläggningens förmåga till
självläkning.
8. Hur skola bädd och beläggning ekonomiskt samordnas?
Byggnads-, drift- och underhållskostnadernas beroende
av belastning och belastningsfrekvens under olika
klimatförhållanden.
krav, då CBR-värdena för de på platsen
tillgängliga lämpliga bäddmaterialen vanligen äro
så höga, att alla ur bärighetssynpunkt kunna
placeras mycket högt i bäddkonstruktionen, och
dessutom provningsmetodens tillämpning på
grovkorniga friktionsmaterial är diskutabel. Vad
som många gånger blir avgörande är väsentligen
dränerings-, arbetsutförande och ekonomiska
synpunkter.
Ekonomi
Det är helt naturligt, att man vid
konstruktionen bör använda de material, som på
byggnadsplatsen ställa sig billigast, i den utsträckning ett
fullgott tekniskt utförande tillåter. Denna enkla
Fig. 5. Exempel på i Sverige lämplig konstruktion av en
rullbana på lermark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
