Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1947 - Lax i Sverige och England, av Valter Furuskog - Landbrugets Redskaber og Maskiner, av Kjell Bachman - Nya tidskrifter, av W S - Caltex Oil (Sweden) AB - Transportkompaniet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1947
(>723
administration och fiskevård på de brittiska öarna samt
detaljbeskrivningar av några brittiska vattendrag, som
lorf. besökt, och deras laxfiske.
Under sin Englandsresa har förf. ägnat särskild
uppmärksamhet åt laxtrapporna, vilka han synes finna förebildliga.
Jag vill härtill framhålla, att en del av dessa trappor
tidigare studerats av svenska fiskevårdsmän och därvid ej
befunnits särskilt värda att kopieras. Vi har för närvarande
i Sverige flera laxtrappor i drift av en ny typ, som av
engelsmännen själva rekommenderats såsom överlägsen
andra typer, men som de åtminstone för ett år sedan ännu
ej hunnit bygga. En sådan laxtrappa kan studeras på nära
håll, vid Herting, nära Falkenberg.
Om laxtrappan vid Tongland uppger förf., att "laxen ej
gärna vill gå ut i ett vatten med mer än en halv eller allra
högst en meters vattenhöjd över sig". Detta är, om ej
missuppfattat, så i varje fall oklart uttryckt. Att ifrågavarande
trappa försetts med tre intag på olika nivåer, beror på att
regleringshöjden ovanför anläggningen är så stor, att
vattenförbrukningen i trappan skulle bli omåttlig vid fylld
dammbassäng, om den utrustats med endast ett intag. I
sammanhanget må även framhållas, att "submerged
orifices" varken här hemma, i England eller i USA anses
i och för sig särskilt eftersträvansvärda. De har sitt
berättigande vid starkt varierande övre vattenstånd men är
annars olägliga, särskilt ur rensningssynpunkt.
Upplysningsvis meddelas den läsare av boken, som ej
känner förf:s nomenklatur, att de på s. 19 nämnda
"strömkoncentratorerna" ej är annat än små utskov i låga
tvärdammar, som anlagts för att avtrappa och därigenom
få större vattendjup i vissa annars grunda, lugnflytande
delar av vattendragen.
Boken bjuder mycket av intresse för dem, som bygger i
och vid våra vattendrag. Det torde få anses som en bister
sanning, att vårt redan starkt decimerade laxbestånd
alltmera hotas av de fortgående kraftverksbyggena och av
föroreningar från samhällen och industrier. Experimentet
i Ivävlingeån — ett gott exempel på vad en entusiastisk,
viljestark enskild man, utan traditionell fackutbildning,
kan åstadkomma — är värt all uppmärksamhet, i
synnerhet som det enligt min åsikt kan väntas ge riktlinjer för
en lösning av frågan om norrlandslaxens framtid, där den
av andra och starkare samhälleliga intressen för sin
reproduktion blivit hänvisad till bäckar och andra smärre
biflöden såsom ersättning för huvudälvarnas gamla
lek-och uppväxtområden. Valter Furuskog
Landbrugets Redskaber og Maskiner, 2:a uppl., av
Knud Hansen, Det kgl. danske Landhusholdningsselskab,
Köpenhamn 1945. 304 s„ 218 fig. 8,50 dkr.
Förf. har disponerat ämnet i tre avdelningar, nämligen
arbetsmaskiner, kraftmaskiner och en allmän del,
omfattande materiallära och lantbruksmaskinernas användning.
Danmark är ju i stor utsträckning ett småbrukarland, och
förf. har tydligen tagit hänsyn till detta, då det gäller
redogörelsen för de olika maskintyperna. För de hästdragna
maskinerna är redogörelsen mycket utförlig, under det att
en hel del traktorredskap får ett flyktigt omnämnande.
Även om småbrukarna ej har så stora möjligheter alt
anskaffa traktorer med tillhörande redskap, kan de dock
genom gemensam maskinanvändning i någon av dess olika
former komma i åtnjutande av traktordriftens fördelar
och därmed förbilliga sin produktion. Förf. borde därför
ej ha förbigått sådana viktiga detaljer som t.ex.
traktorplogarnas inställning, traktordragna radsåningsmaskiner
med deras markör- och uppfällningsanordningar,
rotfruktshackor för traktordrift, traktordrivna ogräs- och
potatissprutor och olika sorters påhängsredskap. En så
mångsidig och ypperlig maskin som tallriksskumplogen
har ej ens blivit omnämnd, och en av Amerikas mest
använda lantbruksmaskiner, den traktordragna
stallgödsel-spridaren på gummihjul, har endast nämnts. Sedan boken
skrevs har en mängd mångsidigt användbara traktorer av
efterkrigstyp kommit i marknaden, och därför har
redogörelsen för de olika traktortyperna delvis redan blivit
omodern, vilket helt naturligt icke kan läggas förf. till
last. Gummihjulstraktorernas stora användbarhet som
dragkraft för vagnar borde dock ha poängterats, eftersom
transporttraktorerna ger lantbrukaren möjlighet till att
bättre utnyttja traktorn, att minska hästantalet på
gården och att spara på mänsklig arbetskraft. Även
arbetsvagnarna är styvmoderligt behandlade. Vagnen är dock
den mest använda maskinen inom lantbruket och
förtjänar därför ett särskilt intresse. De modeller på
gummihjulsvagnar, som beskrives i boken har vi här i Sverige
gått ifrån. Flakvagnens fördel framför kistvagnen börjar
allt flera att inse. Likaså har automobilstyrning på grund
av att den är för ömtålig för jordbruksvagnar ersatts med
vanlig vridkrans.
Ett kapitel beskriver olika maskiner för husshållsarbete,
vilket är glädjande, emedan det visar, att danskarna har klart
för sig, att hushållets rationalisering skall gå hand i hand
med den övriga gårdens. Några detaljer i boken förtjänar
att omnämnas, emedan vi här i Sverige borde ta fasta på
dem. Den med tröskverket direkt sammanbyggda
halmpressen vore säkerligen av stort värde, särskilt för alla
tröskor, som ej är stationära. Likaså borde de höga gavlar,
som danskarna sätter på sina vagnar vid hö- och
sädes-transport, kunna komma till mera utsträckt användning
här. Det är en liten detalj, men den kan spara mycket
arbete, därför att man utan större olägenhet kan slopa
den som "lavar" lasset.
Den ovan anförda kritiken får ej betraktas som kritik
mot boken i och för sig. Som lärobok har den sitt stora
värde, emedan den behandlar de nu allmänt
förekommande maskinerna ingående, och ett instruktivt bildmaterial
bidrar till att göra den lättläst. Den ger också värdefulla
råd för maskinernas handhavande och vård.
Den danska maskinläran kommer säkerligen att få en stor
uppgift att fylla, särskilt som det danska jordbruket nu efter
kriget står inför en maskinell upprustning. Kjell Bachman
Nya tidskrifter. I mars 1947 konstituerades Föreningen
för Samhällsplanering, som skall verka för allmän
planläggning av landsbygd och tätorter för att kring sådana
frågor skapa kontakt mellan fackmän i tekniska,
ekonomiska och sociala frågor, representanter för central och
lokal förvaltning, näringslivet och allmänheten.
Föreningen utger en tidskrift "Plan" som nu har kommit ut med sitt
första nummer. Den skall ges ut fyra gånger om året.
Redaktör är aktuarie Per Holm. Bland artiklarna i första
numret kan bl.a. nämnas "Regionplaneringens
administrativa problem" av Yngve Larsson, "Landsbygdsplanering i
teori och praktik" av K D Mj-rbeck, "Tendenser i fråga
om industriens lokalisering under de senaste åren" av
Tage Kahlin och "Englands nya stadsplanelag" av O
Danne-skiold-Samsøe. Häftet innehåller dessutom en välredigerad
avdelning "Kommentarer", en innehållsrik notisavdelning
och en boklista från planeringsområdet.
Glasteknisk Tidskrift är det nya, rationaliserade namnet
på "Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö, Medlemsskrift", som
har utkommit sedan början av år 1946. Redaktör är
civilingenjör B Simmingsköld. I samband med namnändringen
har tidskriften fått ett nytt omslag, utformat av
konstnärinnan I Lundin. Omslagsdekoren är vacker, men när
skall våra konstnärer börja skänka även de typografiska
synpunkterna tillbörlig aktning? W S
Caltex Oil (Sweden) AB har utgivit "Med Caltex genom
Sverige’, en ny, oöm bilkarta över Sverige i skala
1 :800 000. För varje stad finns en översiktsplan med
genomfartslederna markerade. Kartan distribueras genom
Caltex-servicestationerna.
Transportkompaniet, Stockholm. Reklambladet ’TA’"
lämnar en översikt av firmans verksamhet och uppgift om
dess ombud i utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
