Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Ingenjörskonst, av Torsten Althin - Företagsdemokrati, av G Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>730
TEKNISK TIDSKRIFT
den ekonomiska vinningens skull en uppfinnare,
ingenjör eller industriman ger sig i kast med nya
problem? Så oberäkneligt som allt
uppfinnarar-bete är, kan detta icke vara den innersta
drivkraften. Snarare förhåller det sig väl så, att allt
nyskapande ingenjörsarbete är av samma art som
konstnärligt skapande. Det är därför man kan
tala om ingenjörskonst, ett ålderdomligt men
fullt adekvat uttryck. Det är en inre skapardrift i
förening med speciell begåvning, som tvingar en
del människor att söka åstadkomma tekniska
nyttigheter, som kunna komma medmänniskor
till godo.
Endast sällan kan en idérik person ensam föra
sin idé igenom till det slutliga målet. Han måste
i allmänhet få ekonomiskt stöd, ty allt skapande
ingenjörsarbete, all ingenjörskonst, är förenad
med stora kostnader, oftast under lång tid och
utan garantier för att de nedlagda kostnaderna
skola kunna återvinnas i framtiden. Lika
betydelsefulla som de idérika männen äro för det
tekniska framåtskridandet äro de män, som med
förståelse för och tro på idéns
framtidsmöjligheter våga ta det djärva steget att med tålamod och
tillförsikt finansiera en idés praktiska utveckling.
Det fordras hos dem ingående kännedom om de
tekniska förutsättningarna för att kunna bedöma,
om en nyhet är behövlig och kan finna lönande
avsättning, och det fordras en förutseende blick
på sättet att tillverka den nva produkten i
industriell skala.
I våra dagar talas så ofta
om?’gemensamhetsar-bete", om teamwork. På en del områden kan detta
vara berättigat, framförallt i de fall, då av förut
kända faktorer någonting skall framställas efter
ett på förhand uppgjort program. Men — ehuru
vetenskap och ingenjörskonst på senare år
stundom gått framåt just på denna linje, kvarstår
dock den gamla erkända regeln, att det är den
enskildes intuition och initiativ, som tillför oss de
mest betydelsefulla nyttigheterna. Liksom en
målare, en skulptör kan tillhöra en viss skola och
ändå som konstnär vara betydelsefull, kan en
skapande ingenjör vara beroende av sina samtida
och uträtta ett gott arbete. Men liksom bland
konstnärerna en eller annan skiljer sig från
mängden, är huvudet högre än andra och går sin egen
väg, är förhållandet analogt bland de skapande
männen inom ingenjörskonsten.
På historiska grunder är det föga troligt, att
ett ingenjörsvetenskapligt och industriellt arbete
låter sig under alla förhållanden strängt
inrangeras i ett på lång sikt förutbestämt schema. Om
initiativkraften hos dem som komma med idéer
och hos dem som klokt hjälpa till med att
realisera goda idéer hämmas eller tas bort. då stäckes
också den tekniska och industriella utvecklingen,
och det hela föres in i en långsamt malande
planhushållningskvarn, utan den stimulans som både
bekymmer och glädje medföra. Bägge äro näm-
ligen lika värdefulla för mänskligt handlande.
Skulle icke svårigheter, oro och bekymmer finnas,
skulle heller icke glädje och tillfredsställelse vid
ett gott slutresultat bli lönen för mödan. Och den
glädje och tillfredställelse, som en av
ingenjörskonstens män eller en industriman känner, när
han står inför ett gott resultat av åratals
mödosamt arbete, den får icke tas bort, icke ens
minskas, ty då går en viktig drivkraft för
mänskligt handlande förlorad. Särskilt
ingenjörskonstens män böra minnas de gamla visdomsorden,
att det är oss givet att i glädje arbeta på verket,
men det är oss icke förunnat att någonsin helt
fullborda verket.
Allt vad människor arbeta med är underkastat
förändringar, men det finns värden, som äro
oföränderliga och omistliga, och till dem liör, främst
av allt, människans rätt att under eget ansvar och
i frihet handla till andra människors gagn.
Det är gott och väl, att vi i Sverige få glädje och
nytta av ingenjörskonstens mästerverk och
industriens framsteg, men av ännu större betydelse
är, att svenska uppfinningar och industrialster
framdeles liksom fordom föras ut på den
internationella marknaden. Detta är icke enbart en
ekonomisk fråga, det har en betydligt större
räckvidd. Ett litet land med begränsade resurser har
möjlighet att göra sig gällande och få sin röst
hörd endast om det med nya idéer och produkter
av ingenjörskonst av hög kvalitet kan visa nya
vägar till besvarande av de tekniska frågor, som
även hos andra länder och folk pocka på sin
lösning. Att vårt land kunnat tillkämpa sig en
rangplats på det tekniska och industriella området, är
till väsentlig del beroende på ett fritt samarbete
mellan skickliga män inom ingenjörskonstens
område och framsynta industri- och affärsmän.
Om denna rangplats skall kunna hävdas, beror
i väsentlig mån på om detta samarbete framdeles
ostört får fortgå.
Företagsdemokrati, av Ernst Ahlberg. Sveriges
Arbetsledareförbund. Stockholm 1947. 119 s. 2 kr.
Denna kommentar av 1946 års avtal om
företagsnämnder har speciellt intresse för tjänstemän inom industrin
och särskilt för arbetsledande tjänstemän, därför att förf.
tar särskilt sikte på dels hur avtalet kan komma att
återverka på dessa tjänstemannagruppers ställning inom
företaget, dels i vilken utsträckning och på vilket sätt
tjänstemännen och särskilt de arbetsledande tjänstemännen kan
medverka i strävan att förverkliga de tankar, som avtalet
i fråga är ett uttryck för. I det första kapitlet i broschyren
lämnas en kort historik över den industri-demokratiska
tankens successiva förverkligande i svenskt arbetsliv från
kollektivavtalet över det s.k. huvudavtalet eller
Saltsjöbads-avtalet av år 1938 med dess underavtal om regler för den
lokala säkerhetstjänsten och yrkesutbildningen fram till
1946 års avtal om företagsnämnder, det s.k.
samarbetsavtalet. I samma kapitel diskuterar förf. på sitt livliga och
intresseväckande sätt, huruvida detta samarbetsavtal är
en form av industriell eller företagsdemokrati och kommer
därvid till den uppfattningen att den senare beteckningen
är mera adekvat än den förra. Han ger även en översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
