- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
743

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Internationella planer för sjönavigerings, av D H - Internationella planer för luftnavigering, av D H - Tryckning av elektroniska kopplingskretsar, av D H

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

// oktober 1947

743

Det anses nödvändigt att ha ett system med vars hjälp
fartygets position kan bestämmas framför allt inom den
zon i närheten av kusten, där fartygets ekoradio börjar
bli effektiv. Nu existerande system med radiofyrar och
skeppsburen pejlutrustning bör, trots att de inte riktigt
fyller de fordringar som preciserats i tabellen, bibehållas
samt utvecklas och förbättras. Decca-systemet fyller
fordringarna och rekommenderas till utökad användning, dock
under förutsättning, att det framdeles visar sig hålla vad
det hittills lovat, och att stråkidentifieringen blir effektiv.

Det anses inte nödvändigt att snabbt få fram hjälpmedel
för långdistansnavigeringen, utan kort- och
mellandistans-navigeringshjälpmedlen måste ha prioritet. Bestämning av
lämpligt hjälpmedel för långdistansnavigering bör ske i
samråd med flyget. Om man definierar ett systems
effektiva räckvidd som den, inom vilken ett väl användbart
signal—störningsförhållande kan erhållas, så måste man
fastslå att Standard-Loran ger bättre noggrannhet inom
det område det täcker än Consol, varför Standard-Loran
rekommenderas.

En vittomfattande standardisering av detaljer, såsom
magnetroner, kristaller, rör och transformatorer samt en
enhetlig utformning av enheter och apparater kräves så
att dessa lätt kan utbytas och så att servicearbetet kan
utföras av enkel arbetskraft.

För radiotelefonin rekommenderas införande av
ultra-kortvågsradio, vilken anses särskilt lämplig för
förbindelsen mellan fartygen och mellan fartyg och land.
Åtminstone en standard tvåvägsförbindelse inom 150—160 Mp/s
bandet bör upplåtas, varvid sättet för modulering även
bör internationellt standardiseras.

En internationell rådgivande kommitté föreslås som skall
samla material för en framtida internationell konferens
eller organisation. Slutligen rekommenderas varje land att
vidta åtgärder för koordinering av sjöfartens intressen med
flygets (Electronics aug. 1947). D H

Internationella planer för luftnavigering.
International Civil Aviation Organization har som hjälpmedel vid
landning rekommenderat ett instrumentlandningssystem
(ILS), bestående av en glidstråle, en ledstråle och
markeringsfyrar. Lämpliga frekvenser framgår av tabellen.

Frekvensband Mp/s

ILS instrumentlandningssystem

ledstråle ......................... 108—112

glidstråle ........................ 328,6—335,4

markeringsfyrar .................. 75

mikrovåg ........................ 5 000—5 250

GCA landningsekoradio ............ 8 500—10 000

kontrollekoradio ................. 2 700—3 000

Rundstrålande fyrar .............. 112—118

DME avståndsmätningsutrustning .. 200—300

(40 Mp/s bandbredd)
Standard-Loran långdistansnavigering 1 800—2 000

Lågfrekvens-Loran ................ 0,18

(20 kp/s bandbredd)

Hittills har glid- och ledstrålarna modulerats med 90 och
150 p/s, men det har föreslagits att ledstrålen skall förses
med 30 p/s sidband så arrangerade, att fasen hos den
mottagna 30 p/s modulationen omkastas då rätt kursriktning
passeras. En 30 p/s referensfassignal sändes då samtidigt
som frekvensmodulering av en ultrasonorfrekvens, vilken
oriktad utsändes på samma bärvåg. Kursen erhålles
sålunda genom fasjämförelse av de båda 30 p/s signalerna.
Fördelen härmed är att samma mottagare kan användas
både för ILS och det föreslagna närnavigeringssystemet
R — 0. ILS bör vara installerad på alla internationella
flygplatser före den 1 januari 1951 och en omläggning till
det nya moduleringssystemet skall börja 1951.

För att piloten vid landning skall erhålla en kontinuerlig
indikering av avståndet till den plats, där flygplanet skall

ta mark, rekommenderas att markeringsfyrarna utökas
med radiofyrar med kort räckvidd, vilka kan ge dessa
informationer till flygplan utrustade med
ekoradio-distansmätutrustning (DME). Principen härför är det välbekanta
frågor—svar-systemet. De olika fyrarna skulle kunna
identifieras genom att svarsimpulserna ges olika kod. Man har
även diskuterat införande av smalstrålig kontrollekoradio,
liknande den som användes vid GCA (Ground Controlled
Approach), såsom supplement till ILS.

För navigering inom nårzonen rekommenderas ett
kombinerat system, bestående av ultrafrekvent rundstrålande
radiofyrar och fyrar för DME. Med detta system, kallat
R — ©-systemet, kan piloten sålunda erhålla både avstånd
och bäring. För Europas del överväges att systemet i vissa
trafikknutpunkter även kombineras med Gee.

Tekniskt beskrives R — ©-systemet som bestående av en
sändare med hjärtformat strålningsdiagram, vilket roterar
med 1 800 r/min. Strålningsdiagrammets form och dess
rotation erhålles genom att fem antenner, vilka inbördes
uppställes som femman i en tärning, matas av en
roterande kapacitiv goniometer. Den mottagna signalens
amplitud kommer sålunda att variera med en frekvens av
30 p/s och dess fas beror på mottagarens bäring. För
bestämning av fasen utsändes av den mellersta av de fem
antennerna en annan signal, vilken bär en fast 30 p/s
referensfas. Denna överföres såsom frekvensmodulering av
en ultrasonor frekvens och på samma bärvåg.

För långdistansnavigering föreslås Loran (Tekn. T. 1947
s. 405) såsom varande det hittills bästa. Till 1949 skall
hela Nordatlanten täckas av Loran och 1952 sydöstra
Asien, Afrika, Australien, Stilla Oceanen och Sydatlanten.
Det föreslås emellertid att frekvensen sänkes till 180 kp/s
för att större räckvidd skall erhållas. Framdeles kan
Loran på vissa håll behöva kompletteras med system med
större noggrannhet, t.ex. Consol.

Vid flygning över långa sträckor är det värdefullt bl.a.
ur bränslebesparingssynpunkt, om flygplanet kan följa
en isobar (Tekn. T. 1947 s. 574). Man har diskuterat
möjligheten att över vissa radiostationer dygnet runt
perio-diskt utsända väderleksrapporter, men för den närmaste
framtiden synes den bästa lösningen vara den som numera
användes av piloterna, nämligen en jämförelse av den
barometriska och ekoradiohöjdmätarens utslag.

Den frekvensmodulerade ekoradiohöjdmätaren, vilken i
mycket stor utsträckning använts under kriget, har visat
sig fungera idealiskt över vatten. Häri ligger kanske en
god lösning för utveckling av ett lämpligt landningssystem
för sjöflygplan, i det att ekoradio-altimeterns indikeringar
skulle kunna samordnas med dessa från ett lämpligt
DME-system, så att en helt syntetisk glidstråle erhålles.

Ett permanent utskott skall tillsättas inom ICAO med
uppgift att observera, understödja och leda den framtida
utvecklingen (Electronics febr. 1947). D H

Tryckning av elektroniska kopplingskretsar. En helt

ny metod för koppling av elektroniska kretsar
utvecklades under kriget av bl.a. US Bureau of Standards. Den
innebär, att kopplingselement såsom motstånd,
kondensatorer, induktanser och förbindningselement utformas så, att
de direkt kan tryckas på en keramisk platta (jfr den
engelska ECME-metoden, Tekn. T. 1947 s. 661). Metoden
synes för framtiden få mycket stor betydelse, då den
innebär, att elektroniska apparater av olika slag kan göras
mycket små och ändå mekaniskt robusta, samtidigt som
tillverkningskostnaderna blir avsevärt reducerade.

Förfaringssättet vid tillverkning är uppdelat i fyra
tempon. Först tryckes förbindningsledningar och induktanser
på en keramisk platta. Plattmaterialet kan vara steatit,
glas, porslin, plastic, tyg eller papper. Vanligen användes
steatit, vilken tillverkas av speciellt utvalt jordtalk, till
vilken sättes några procent lera, flussmedel och organiskt
bindemedel. Beståndsdelarna blandas med vatten till en
plastisk massa, vilken gjutes till plattor under ett tryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free