- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
748

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Porslin för höga temperaturer, av P O B - Automatisk kontrollmätning av smådelar, av I Göransson - Metallbeläggning med havsvatten, av W S - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(>748

TEKNISK TIDSKRIFT

av aluminium, zirkonium, beryllium eller torium samt små
tillsatser av andra metalloxider medan kvarts saknas.
Exempel på sammansättningar är: berylliumporslin med
84 % berylliumoxid, 8 % zirkoniumoxid samt små
mängder aluminiumoxid och kalciumoxid; zirkoniumporslin
med 80 % zirkoniumoxid, 10 % berylliumoxid och 10 %
magnesia. Vid 980°C är krypningen för dessa porslin
endast 0,23 % under 2 600 h med en last varierande mellan
6 och 10 kp/mnr. Vid 1 040°C är krypningen något större
men är dock avsevärt låg jämfört med ordinära porslin.
Utvecklingen fortsätter med att framställa porslin för
användning vid temperaturer där metalliska material ej har
tillräcklig hållfasthet (Mäter. a. Methods mars 1947).

P O B

Automatisk kontrollmätning av smådelar.
Måttgransk-ning Vid serietillverkning av mera invecklade delar utföres
ofta med mätapparater, som manövreras med tryckluft
eller på elektrisk väg. Många fabrikanter söker dock
förbilliga proceduren för små detaljer genom att förenkla
den till bedömning av huruvida biten kan godkännas eller
måste kasseras. Man använder kanske haktolk och provar
för hand, eventuellt i en fixtur. I bästa fall provas
föremålen under någon sorts anordning för jämförelse med
likare och sorteras sedan i goda, för små eller för stora
föremål. Det fordras emellertid i sådana fall en mycket
duktig och välövad kontrollant för att rätt bit skall komma
i rätt låda varje gång.

För att utesluta sorteringsfelen har en ny, automatisk
mätapparat lanserats i USA, vilken kan skötas av otränad
och t.o.m. partiellt arbetsför personal. Instrumentet består
av en mätspets, som monterats på ett stativ och som kan
inställas på höjdmått upp till ca 40 mm. Undersökningar
liar nämligen visat, att 95 % av alla delar, som bearbetas
i gängskärningsmaskin, håller mindre än 40 mm i största
dimension. Det är just för dylika små detaljer
instrumentet är avsett i första hand. Stativet bär upp det lågt
placerade städet eller arbetsbordet, där en mångfald fixturer
kan anbringas på för olika arbetsförhållanden lämpligaste
sätt. En av de mera vanliga fixturtyperna består av en
svängbar arm, försedd med ett hål, i vilket biten kan
läggas för provning. Ett arbetsstycke placeras i hålet med
nedre änden vilande på arbetsbordet, och armen vrides,
så att biten föres under mätspetsen. Efter att ha passerat
denna rör sig armen över en öppning i foten på stativet,
så att arbetsstycket kan falla ned genom hålet och in i
den automatiska sorteringsutrustningen. Vid större
masstillverkning kan en motordriven, roterande skiva
tjänstgöra soin transportör. Skivan är därvid försedd med
utbytbart, för varje särskilt fall passande block, i vars hål
biten nedställes. Med sådan fixtur är det möjligt att
kontrollera 3 000—5 000 smådelar per timme vid manuell
matning och upp till 7 000 st/h, när särskild mattratt begagnas.

Mätspetsen inställes på föremålets höga och låga
mått-gränser (högsta och minsta toleransmått) med hjälp av
låsta och inbyggda mikrometerskruvar, utom räckhåll för
den som besiktigar föremålen, vilket bidrar till provningens
tillförlitlighet. Största inställbara toleransen mellan högt
och lågt är 0,75 mm och normala, minsta värdet är
0,0025 mm. Vid mycket omsorgsfullt utförda mätningar
är det möjligt att nedbringa toleransminimum till
hundra-tusendels mm, men detta har ansetts mindre praktiskt för
provning inom driften. Själva måttet inställes i sin tur
med hjälp av passbitar eller en måttriktig normal av det
arbetsstycke, som skall sorteras.

De lör indikeringen nödvändiga elektronrören och
signallamporna är monterade i en särskild låda och står medelst
en elledare i förbindelse med mätspetsen. Det är ingen
risk för upphettning av rören, vilket skulle kunna ge
avvikelser i avläsningen, och strömkretsen är så byggd, att
någon uppvärmningsperiod ej är behövlig. Den känsliga
mekanismen i mätspetsen förbrukar endast ett fåtal
milli-watt, varför det inte finns någon fara för förbränning,

anfrätning eller rubbningar av resultaten på grund av
strömflöden i mätelementen.

Den tredje utrustningen hos mätapparaten är själva
upp-sorteringsanordningen, som innesluter tre glidbanor med
mekaniskt arbetande inmatningsslussar. Av dessa inlopp
till rännorna är ett avsett för bitar, som ej fyller måttet,
och detta står vanligtvis öppet, så att i händelse av
motorkrångel eller ifall att några bitar av misstag råkar falla
ned i rännan utan att ha passerat under mätspetsen åker
sådana automatiskt vidare till behållaren för kasserade
delar. När ett föremål vid passagen under mätspetsen
uppnår ett mått mellan tillåtna gränsvärden, tändes ett
grönt ljus på indikeringslådan och samtidigt sluter en
impuls från ett av elektronrören inloppet för kasserade
delar och öppnar "porten" till banan för godkända bitar.
Om föremålet skulle vara för stort, tändes ett rött sken,
varpå stycket rutschar genom en annan ränna till en
bestämd plats eller behållare. Är föremålet
underdimensio-nerat och det därför ej kan användas lyser gul signal,
samtidigt med att biten förflyttar sig till behållaren för
kasserat.

Sorteringen sker fullständigt automatiskt, och
ljussignalerna tjänar endast till att ge kontrollanten upplysning
om den väg delarna vandrar och att göra det möjligt för
honom att lämna tillverkningsavdelningen, när så behövs,
en varning om att bitarna börjar ligga över eller under
riktigt mått. Det medför även en viss psykologisk verkan,
som ger personen i fråga känslan av att någonting är i
gång och att han inte enbart stoppar bitar i ett hål. Om
man så vill, kan hörlurar kopplas till apparaten, som då
kan skötas t.ex. av en blind, varvid en hög ton indikerar
för stort föremål, en medelhög ton ett godkänt och en låg
ton ett för litet föremål. En benlur kan även överföra
dylik markering. Ett räkneverk kan också anslutas med
siffermarkering i samma kulörer och med samma
betydelse som ljussignalerna. Man kan därigenom övervaka det
hela mera ingående och bl.a. få en uppfattning om hur
kontrollanten arbetar.

Mätinstrumentet kan levereras i bänkmodell eller
bordmodell. Den sistnämnda är mest komplett och är försedd
med en planslipad skiva, som uppbär mätspetsen m.m.
Förutom mätnoggrannhet under hög sorteringshastighet
bär denna provapparat efter Limitron-system på fördelen
att kunna användas mångsidigt och för skilda slag av
smådelar och dimensionsuppgifter. Den nämnda mätspetsen
kan även ställas in horisontellt. Exempelvis kolvringar
kan, när de rullar ned i en ränna från slipmaskinen,
granskas på tjockleken, innan de går vidare. På djuppressade
artiklar, såsom patronhylsor etc., kan horisontell mätning
ske även på djupet med hjälp av speciellt stöd. Även
större föremål upp till 13 cm höjd kan besiktigas och
jämföras sinsemellan men kan ej sorteras upp i den
automatiska utrustningen (C W Warren i Iron Age 19 juni
1947). I Göransson

Metallbeläggning med havsvatten. En
skeppsbyggeri-firma i Clydebank använder en intressant metod för att
överdra sötvattenstankar invändigt med metall. Tankarna
fylls med havsvatten, i vilket kolelektroder sänks ned.
Elektrolys med 10 V, 200 A under 48 h fäller ut ett
betryggande överdrag av magnesiumklorid på tankarnas
innersida (McGraw-Hill Dig. april 1947). W S

Problem hörnan

Problem 7/47. Ett snöre med längden a är med sina
ändar fästat vid en klen axel i två punkter med det
inbördes avståndet b. När axeln roterar, inställer sig snöret
i form av en plan båge till följd av centrifugalkraften.
Hur långt når bågen ut från axeln om a,= 4 b? A Lg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free