Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 11 oktober 1947 - Forskningen inom USA:s kemiska industri, av Allan Dahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>752
TEKNISK TIDSKRIFT
stilla, men till utvecklingen bidrar också de
kemiska laboratorierna själva i hög grad. Varje
forskningsavdelning håller sig med en
självständigt arbetande, mycket stor fysikalisk
underavdelning, vilken givetvis har till uppgift att
bistå den mera kemiskt betonade forskningen med
lösandet av dess aktuella problem men dessutom
i icke ringa grad ägnar sig åt fullkomnandet av
fysikaliska analys- och mätmetoder,
instrumentkonstruktion m.m. och därigenom ganska ofta
tangerar den rent fria forskningen.
I vårt land är den kemiska industrin för
utprov-ningen av sina produkters egenskaper och
användbarhet i mycket hög grad hänvisad till
samarbete med avnämarna, t.ex. textilindustrin, eller
med provningsanstalterna, beroende på att
forskningslaboratorierna saknar egna erforderliga
resurser. Givetvis förekommer dylikt samarbete
även i USA, men forskningsavdelningarna reder
sig själva i betydligt större utsträckning än hos
oss. Om en större amerikansk kemisk firma
framställer ett nytt konsthartsmaterial i form av
t.ex. presspulver, så håller den i allmänhet mycket
styvt på att den endast vill tillverka pressgodset
men absolut icke framställa färdigpressade
produkter för avsalu. Emellertid är man mycket
angelägen att lara känna presspulvrets egenskaper
så ingående som möjligt och utarbeta
användningsområden för detsamma, och man skaffar
sig för den skull de erforderliga resurserna. Vilken
imponerande samling av försökspressar för
konst-hartser finnes icke uppmonterad på American
Cyanamids laboratorium! Där har man också
alla tänkbara försöksmaskiner för beläggning och
impregnering av papper, pressning av
laminerade produkter, impregnering av tyger och tråd
etc. Självfallet är det av största värde, att man
redan från början kan erbjuda kunderna en god
service i fråga om en produkt. Den på laboratoriet
vunna erfarenheten av produktens egenskaper
och användningsmöjligheter kommer
försäljningsavdelningens arbete till godo och skapar en
good will av första rang.
I rättvisans namn bör emellertid det faktum
nämnas, att det i USA också släpps ut mängder av
nya produter, om vilka man egentligen icke vet
mycket. Det förekommer sålunda mycket ofta,
vilket säkert observerats av alla som intresserat sig
för de amerikanska produktannonserna, att man
vänder sig till de eventuella kunderna med
begäran om förslag till produkternas användning.
För att återgå till forskningsresurserna, så kan
man vid jämförelse med svenska förhållanden
icke bortse från att de stora amerikanska
industrierna har ett belt annat ekonomiskt underlag
för anskaffandet av dessa dyrbara instrument
och maskiner än vad fallet är i vårt land. Detta
angavs också som ett väsentligt argument för en
inom varje företag kraftigt centraliserad och på
bred bas uppbyggd forskning.
De större amerikanska kemiska industriernas
forskningsavdelningar synes, som redan nämnts,
oftast arbeta som en ekonomisk och administrativ
enhet inom företaget, varvid verksamheten i
allmänhet bedrives efter en budget, inom vars ram
forskningschefen har vidsträckta befogenheter.
Detta medför bl.a. en stor smidighet och bästa
utnyttjande av initiativkraften. Men det innebär
också, att forskningsavdelningen belastas med en
mångfald uppgifter av administrativ karaktär.
Detta är en av förklaringarna till att
laboratorierna proportionellt sett sysselsätter avsevärt mera
kontorspersonal än hos oss. Därjämte söker man
att utnyttja den enskilde forskaren på bästa sätt
genom att tilldela honom kontorspersonal, som
tar hand om hans mera rutinmässiga
kontorsarbete.
Forskningsavdelningarna är oftast utrustade
med halvtekniska anläggningar, "pilot plants",
varjämte stundom de producerande
avdelningarna utför egna halvtekniska försök. Jag hade
tillfälle att bese åtskilliga sådana försöksfabriker
och fann, att de endast i vissa fall utformats på
det sätt vi tillämpa här hemma, nämligen med
tanke på att tillåta samtidigt och successivt
arbete med ett fleral uppgifter. Icke sällan byggs i
USA en dylik "pilot plant" för ett enda speciellt
ändamål. På så sätt får man den precis som man
vill ha den, vilket ej alltid blir fallet i en
universalanläggning. Därtill kommer, att man kan
bygga den så stor, att den blir i stånd att
producera kvantiteter dels för vittgående egna
undersökningar, dels för provförsäljning, varjämte ett
fortsatt forskningsarbete på produkten medges,
även sedan den kommersiella tillverkningen
kommit i gång. Så var fallet t.ex. hos du Pont vid
utarbetandet av nylontillverkningen, där man —
liksom även i andra fall — arbetade över ett
flertal halvtekniska steg.
Förutom den för varje företag säregna
uppdelningen av Research Department i
underavdelningar såsom högtr3Tckslaboratorium,
analyslaboratorium, fysikalisk-kemisk avdelning, "pilot
plants" etc. håller man sig mycket ofta med en
avdelning för "chemical engineering", som
sysslar med vad man kanske skulle kunna kalla
teknologisk forskning. Det var mycket intressant att
iaktta, hur sålunda den kemiska industrin själv
studerar problem rörande värmeöverföring,
destillation, filtrering, materialfrågor etc. på ett
sätt som stundom tangerade den fria tekniska
forskningen. Vid du Ponts forskningsavdelning
sysselsättes ständigt mellan 40 och 60 man med
dylik "chemical engineering", som man
naturligtvis hoppas skall betala sig i det långa loppet.
Denna typ av forskning inom den kemiska
industrin saknar praktiskt taget sin motsvarighet
i Sverige, även om man på ett och annat håll
börjat inse dess betydelse. Resultaten av en dylik
teknologisk forskningsverksamhet kommer för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
