Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 11 oktober 1947 - Forskningen inom USA:s kemiska industri, av Allan Dahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
753
visso icke omedelbart utan måste ses på längre
sikt. Det är att hoppas, att förutseendet och
generositeten inom vår kemiska industri liksom
tillgången på kvalificerad personal i vårt land växer
undan för undan, så att även den nu nämnda
typen av forskning far sin beskärda del.
Samband med andra verksamhetsgrenar
Hur det efter försöksverksamhetens slutförande
går till att omsätta resultaten i fabriksdrift är
mycket beroende av företagets karaktär, men i
allmänhet synes forskningsavdelningarna inom
den amerikanska kemiska industrin ha mycket
litet att göra med denna fas i utvecklingen.
Forskningsresultaten överlämnas i stället i en
mycket detaljerad utredning oftast till de
producerande avdelningarna för vidare bearbetning i
deras "engineering departments". Det lösa
sambandet mellan forskningsorganen och dessa
ingenjörsavdelningar verkar i viss mån förvånande.
Man får dock icke glömma, att erfarenheten i
fabrikskonstruktion överlag är mycket större än
hos oss. När det gäller helt nya produkter med
mera ovanliga tillverkningsmetoder, utför man
ju dessutom som nämnts ingående studier i en
halvteknisk skala, vilken i många fall är större
än vad vi brukar beteckna som kommersiell
skala och som stundom till och med är uppdelad
i flera steg. Därigenom blir även de rent
tekniska problemen så väl genomarbetade, att ett
överförande till den verkligt tekniska skalan i
hög grad inskränker sig till ett
konstruktions-problem. God hjälp har man därvid även av de
stora konsulterande ingenjörsfirmorna, vilka
specialiserar sig på bestämda områden av den
kemiska teknologin.
En beskrivning som denna vore icke fullständig
utan några ord även om förhållandet mellan
försäljning och forskning. Givetvis finns liär många
modeller. Under utexperimenterandet av helt nya
produkter synes det dock nästan uteslutande vara
forskningsavdelningen, som har ledningen och
bestämmer takten. Först när man kommit så långt,
att försäljningstekniska överväganden måste
göras, kopplas försäljningsavdelningen in. Detta
underlättas av att försäljningsavdelningen icke
sällan rekryteras med personal, som haft sin
tidigare verksamhet förlagd till forskning eller
drift men som visat fallenhet för merkantila
uppgifter.
Kundservicen är ett problem, som icke har
kunnat lösas enhetligt. Till en början synes den
i allmänhet skötas av en för ändamålet inrättad
grupp inom forskningsavdelningen, vilket
förefaller förnuftigt, då på detta stadium servicen
måste sammankopplas med det vidare
utvecklingsarbetet. När detta senare upphört, synes det
vara vida vanligare, att servicen sköts av till
fabrikationen eller försäljningen anknutna
serviceorgan i form av laboratorier etc.
Personalförhållanden
Man skiljer icke på samma sätt som hos oss
mellan akademiker och tekniker. Även tekniska
ämnen studeras inom en fakultet vid
universiteten, varjämte det finns utbildningsanstalter
av genomgående mera teknisk inriktning, t.ex.
Massachusetts Institute of Technology (M.I.T.).
Dessa institut torde leverera det mesta
personmaterialet till industrins forskningsorgan.
Man lägger stor vikt vid att forskarna är
välutbildade. I de större forskningslaboratorierna
torde man, som redan tidigare nämnts, kunna
räkna med, att hälften av den totala personalen
utgöres av välutbildade kemister, och av dessa
torde ca hälften ha doktorerat. Man framhåller
emellertid, att utbildningen ingalunda betyder allt
för avancemanget, utan att mycken hänsyn tas
till den under hand dokumenterade praktiska
dugligheten. I allmänhet räknar man med att
den nyutexaminerade kemisten behöver minst tre
års praktisk verksamhet vid företaget, innan han
kan tilldelas en mera självständig uppgift.
Nyrekryteringen av kemister synes ske
huvudsakligen med från undervisningsanstalterna
nyutexaminerat folk, som vid företaget
vidareutbildas i en för detsamma önskvärd riktning.
Någon livligare cirkulation av personal mellan
företagen synes sålunda icke äga rum. Detta
beror nog i icke ringa grad på att dessa företag
hittills har befunnit sig i en kontinuerlig utveckling,
vilket medfört ett ständigt behov av
nyrekrytering och ständiga möjligheter för personalen till
avancemang inom det egna företaget.
Personalen specialiseras ofta i hög grad, vilket
givetvis ur många synpunkter är till fördel för
verksamheten men möjligen icke alltid så
nöjsamt för den enskilde forskaren, som kanske
under åratal får hänga över en
infrarödspektro-meter eller en adsorptionsanalysapparat. Alla
föreföll dock vara entusiasmerade av sitt arbete.
Det råder en mycket markant brist på
kvalificerade forskare i USA. Massor av unga män har
år efter år varit kallade under fanorna,
tillströmningen till universitet och andra läroanstalter har
till följd därav blivit mycket begränsad, och de
kullar som nu står färdiga att träda ut i del
praktiska livet är mycket små och kommer att så
förbli under en tid framåt. En svår lucka i
återväxten hos industrins personal har börjat
uppkomma, och företagarna ser därför icke utan
bekymmer på framtiden.
Även om den industriella kemiska forskningen
i USA i många avseenden arbetar med andra
förutsättningar än vad fallet är hos oss, bl. a.
i fråga om storleksordningen, är det uppenbart,
att vi har den allra största nytta av att söka
tillgodogöra oss den erfarenhet av organisation,
utrustning, arbetsmetoder etc., som ackumulerats
inom den amerikanska industrins
forskningsorgan, och att söka tillämpa den hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
