Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1947 - Pneumatisk mikrometer, av Sven Ingelf - Utomhusmått med konstant längd, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
787
Fig. 7. Verkstadskomparator. Fig. 8. V-mätdon; inställning au mätventil. Fig. .9. Universalinnermätdon i bord.
medger mycket stora förstoringar, 4 000—200 000. För den
mätventil med 28 mm ytterdiameter, som användes i
vertikalkomparatorn, fig. 6, är normalt förstoringen 23 000
—9 000, mätkapaciteten 20—60 u och noggrannheten 0,1—
0,5 /1. Vertikalkomparatorn lämpar sig särskilt för
kontroll av likare och tolkar. Samma mätventil eller mindre
känsliga och särskilt robusta användes i
verkstadskom-paratorn, fig. 7, som är inställbar i olika lutningar och
har ett ställbart sidoanslag för mätobjekten Den är avsedd
som kontrolldon vid stora serier eller som komplement
till precisionsverktygsmaskiner. Besläktat är
matningsmät-donet, med vilket man kan öka precisionen hos
produkterna från en verktygsmaskin. Matningsmätdonet utgöres
av en mätventil, exempelvis monterad på tvärsliden till
en slipmaskin, och ett inställbart anslag, monterat på
stativet. Slutmatningen kan härigenom följas med stor
noggrannhet på mikrometern, och ofta är det tillräckligt att
efteråt kontrollmäta blott exempelvis var tionde detalj.
Härvid kan samtidigt korrektion för slipskivans avnötning
utföras, bestående i omställning av anslaget eller flyttning
av markeringsvisare på matningsmätdonets manometer.
En mindre typ av mätventil, med 10 mm ytterdiameter,
används för V-mätdonet, sfärometern,
universalinnermät-donet, kontakthåltolken och extensometern.
Mätkapaciteten varierar mellan 40 och 160 ß och noggrannheten
mellan 0,25 och 1 j*.
V-mätdonet, fig. 8, har mätventilen placerad i
symmetri-planet mellan de med 60° inbördes vinkel i mätblocket
anbragta anslagsytorna. Mätdonet är särskilt avsett för
diametermätningar på arbetsstycken under det de sitta
uppspända i verktygsmaskinen. Som bekant kan man med
V-mätning även få fram orundhet. Med tre block täckes
diameterområdet 6—78 mm.
För att vid innermätningar mätventilen ej skall hindra
mätdonets införande i mätobjektet, användes i
universal-innermätdonet och kontakthåltolken en 90°-överföring,
bestående av ett fjäderledat ben i ventilens längdriktning
med en mot benet vinkelrät arm, som påverkar
mätven-tilens spindel. Universalinnermätdonets, fig. 9, mätsträcka
utgöres av avståndet mellan ytterpunkten på en kula, som
är fäst vid det fjäderledade benet, och fria ändan av ett
inställbart anslagsstift. Med tre ventilhållare och en
uppsättning av olika långa anslagsstift kan man överbrygga
mätlängder mellan 5 och 150 mm. Typisk mätoperation
för innermätdonet är kontrollmätning av hakmått och
likarringar. Exempelvis kan man absolutmäta en
kontroll-ring för munstyckshåltolken, efter det man med en
passbitskombination i närheten av måttet absolutställt inner-
mätdonet. I fig. 9 är mätdonet monterat i ett bord, men
det kan även monteras i en gigg för innermätningar på
arbetsstycken, som är uppspända i en verktygsmaskin.
Med innermätdonet, i något ändrat utförande, inbyggt i
en styrtolk erhålles ett för seriemätningar lämpligt don,
kontakthåltolken, vars fjädertryck medger mätning i icke
rengjorda borrningar. Mätkapaciteten är större än
mun-styckshåltolkens, vilket kan vara en fördel vid uppdelning
av mätobjekten i många klasser. När kontakt ej måste
undvikas, användes därför gärna kontakthåltolken i stället
för munstyckshåltolken vid dimensioner över 35 mm, som
är minimum för den förra.
Extensometern, i vilken ett fjäderledat ben direkt
påverkar mätventilens spindel, arbetar med en mätbas av
25—60 mm. För stål är med 50 mm bas mätområdet i
spänning räknat 18 eller 45 kp/mm2. Mätdonet kan lätt
anbringas medelst spännfjädrar eller sugfötter.
Slutligen kan nämnas, att med hjälp av munstycken
eller mätventiler specialmätdon har byggts, exempelvis för
tjockleksmätningar på framglidande band, för mätning av
krokighet eller desaxialitet hos borrningar och för
samtidig mätning på flera ställen.
Utomhusmått med konstant längd. I samband med
forskningsarbeten i England under kriget rörande bl.a.
syllar av betong, var det nödvändigt att mäta små
längdändringar med en noggrannhet av några hundradels mm
på en längd av ca 2,5 m. Då mätningarna måste utföras
under alla väderleksförhållanden vid temperaturer mellan
— 7 och + 32°C, gällde det att få en mätanordning med
oföränderlig längd inom detta temperaturområde, och
därvid kom följande konstruktion till användning. Ett 50 mm
stålrör med 2,8 m längd och tillslutet i båda ändarna var
nära den ena änden med två korta rörbitar ansluten till
en under röret placerad mindre behållare, försedd med ett
elektriskt värmeelement. Systemet evakuerades, varpå ca
1 kg flytande svavelsyrlighet påfylldes i behållaren. Genom
tillförsel av elektrisk ström till värmeelementet bringades
svavelsyrligheten i kokning, varvid mätröret värmdes.
Temperaturen hölls sedan vid konstant 34,5 ± 0,05°C genom
en termostat placerad i mätröret. Då trycket i hela
anordningen på grund av rikliga areor var konstant, blev
även temperaturen konstant längs hela röret. Den
svavelsyrlighet som kondenserade på rörets väggar fick rinna
tillbaka till behållaren (H I Andrews i Engineering 10 jan.
1947). Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
