Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1947 - Viktsekonomi hos konstruktioner, av I Göransson - Avdunstning av vatten från en horisontell yta i luft, av W Teder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
789
vikt genom en riktig justering eller omkonstruktion.
Kraftiga listplattor och successivt utbildade hörn avhjälper
toppåkänningar och medger att starka, effektiva
förbindningar åstadkommes.
Då det gäller skalkonstruktioner, leder användandet av
lättast möjliga "fälthinnematerial" i förening med ett ökat
antal förstyvningar (armeringslister) till viktsekonomi.
Det är vanligen mera ekonomiskt att använda ett lättare
"fälthinnematerial" än noggrant specificerade,
viktsredu-ceiande "lätthål". När håligheter (ev. borrhål) utföres, är
det fördelaktigare alt föreskriva ett litet antal hål med
största möjliga diameter än ett stort antal mindre hål.
Då utrymmet tillåter det, ger uppbyggnad med balkar med
stora tröghetsmoment och liten tvärsektion en lättare
konstruktion.
För hopfogning av metalldelar är svetsning vanligen
mindre kostsam än bultförskruvning eller nitning och innebär
även mindre vikt. Vikten hos överlappningar, nit eller
skruv är större än den erfordrade svetsmetallens vikt.
Punktsvetsning eller vårtsvetsningsmetoder ger fogar, som
är lättare än de, som erhålles vid båg- eller
acetylensvets-ningsmetoder. Lätta spantplåtar av rostfritt stål,
aluminium- eller magnesiumlegering kan punkt- eller
vårt-svetsas för låg kostnad.
När detaljer måste skruvas ihop, skall den föreskrivna
bultlängden vara just lagom för att fylla själva muttern.
Extra längd på skruvarna ökar ej montagets hållfasthet
men väl dess vikt. Ytterligare sänkningar i vikt kan man
vinna genom att använda skruv med rund, korsspårförsedd
skalle i ställe för sexkantsskalle och liknande speciella
muttrar (shear nuts) i stället för vanliga muttrar.
Många gånger kan skruv av aluminiumlegering ersätta
stålskruv för alt få lägre vikt. Dylik lättmetallskruv ges
stor diameter och grov gänga för att förhindra brott i
gängorna under tillskruvningen. Brickor av lättmetall är
också bra ibland.
För hopfogning av plastic-delar, dels sinsemellan, dels
till metalldelar, har många, nya sorters klister kommit i
bruk, vilka ger nöjaktigt starka fogar till låg vikt och dito
kostnad (W A semmion i Mäter. & Meth. maj 1947).
1 Göransson
Avdunstning; av vatten från en horisontell yta i luft.
Sharpley och Boelter publicerade 1938 undersökningar över
avdunstning av vatten vid fri konvektion. Detta arbete
omfattade temperaturområdet för vatten 18—34°C vid
lufttemperaturen 21 ± 0,5°C (50—54 % relativ fuktighet).
Därvid utvecklades även en analogi mellan den fria
termiska konvektionen och den fria diffusionskonvektionen.
Ett fortsatt experimentarbete möjliggör att utvidga
användningsområdet för denna analogi och tillåter en
beräkning av avdunstningshastighet för vattentemperaturer
18—93°C och lufttemperaturer 19—27°C (54—98 %
relativ fuktighet).
Försöken utfördes med en vattenbehållare med 30 cm
diameter där vattenytan var i jämnhöjd med behållarens
kant och omgivningens golvyta. Allt detta var skyddat
genom en fyrkantig, upptill öppen kammare och termiskt
isolerat med dubbla pappersväggar. För att undvika
temperaturdifferenser i inre pappersväggen, som skulle kunna
förorsaka korsströmningar i den inre kammaren, var
mellan pappersväggarna en fläkt placerad, som där höll luften
i cirkulation. Experimenttekniken skiljde sig icke från den
vid tidigare försök gjorda.
Först fastställdes avdunstningshastigheten som funktion
av skillnaden av vattenångans koncentration i gränsskiktet
och i rummet samt som funktion av skillnaden av vattnets
ångtryck i gränsskiktet Ps och vattnets ångtryck i rummet
P«, fig. 1, kurva 1. Som jämförelse är i samma figur
framställda även kurvor över experimentresultat av Hinchley
och Himus, kurva 2, Rohwer, kurva 3 samt Box, kurva 4.
Kurva 7 kan matematiskt uttryckas genom ekvationen
e = 0,00635 (P5 — P*)1,22 kg/m2 h
Vid utvecklingen av analogin mellan masstransport vid
avdunstningen och värmetransport genom konvektion
beräknades den sistnämnda efter ekvation av ten Bosch
Nu ■= 0,75 (Gr’ Pr)0’25 för 107 < (Gr’ Pr) < 10"
Avdunstningen kunde uttryckas med ekvationen
Nu’ = 0,643 (Gr’ Pr’)0,25 för 107 < (Gr’ Pr’) < 2 • 108
Dessa ekvationer är framställda i fig. 2. Analogin mellan
värmeövergång och diffusion kan uttryckas med Nu i=
= 1,17 Nu’.
a D
IT
!>D
k
Härvid är Nu
Nu’ =
v» \m , Tu I
Pr =
Pr’ =
Gr’-Pr’ 10-7 Gr’Pr W7
Fig. 2. Analogi mellan masstransport vid avdunstning
Nu’ i— fj(Gr’ Pr’) och värmetransport genom konvektion
Nu fi (Gr’ Pr).
Op,
Fig. 1. Avdunstningshastighet som funktion av
paitial-t ryckskillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
