Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1947 - Radioaktiva och stabila isotoper nu tillgängliga i USA, av Sigvard Eklund - De elektriska olycksfallsriskerna, av Carl E Söderbaum - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>828
TEKNISK TIDSKRIFT
farande inte möjliggör en produktion i stor skala. För det
andra är det ännu inte tillåtet att befordra radioaktiva
preparat med de internationella flyglinjerna (ett sådant
förbud existerar icke i USA, där också på grund av det
ständigt ökade antalet transporter av radioaktivt material,
detaljerade bestämmelser utfärdats angående dylika
försändelsers märkning, förvaring och placering). För det
tredje måste inom varje land på samma sätt som i USA
en kommitté tillsättas, vilken prövar inkomna ansökningar
och vid kvalificerade behov rekommenderar tilldelning
av isotoper. Denna kommitté måste inom sig också
rymma sakkunskap beträffande de medicinska
skyddsåtgärder, som måste vidtas vid arbete med starka preparat.
I början av september 1947 har emellertid Atomie Energy
Commission meddelat att isotoper framställda i Oak Ridge
skulle friges för export under förutsättning att köparen
redogör för det ändamål som isotoperna skall användas
till och förbinder sig att inte använda dem för något
annat, vidare att de uppnådda resultaten måste hållas
tillgängliga för kommissionen, och slutligen att de
laboratorier där försöken pågår skall hållas öppna för besökande
vetenskapsmän (Science 14 juni 1946, 29 aug. 1947; Time
8 sept. 1947). Sigvard Eklund
De elektriska olycksfallsriskerna. Inom industrin och
hantverket förekommande uppladdningen av statisk
elektricitet innebär avsevärda risker för explosioner och
eldsvådor, varvid många människoliv kan spolieras. Dessa
risker förekommer vid spannmålselevatorer,
oljeraffinaderier, ammunitionsfabriker, målarfärgsfabriker,
biografapparater, textilfabriker, tryckerier, gasfyllda källare och vid
tappning av olja genom rör och slangar. I senare fallet
kan man få uppladdning av munstycken o.d. ända upp till
75 000 V. Det är vidare känt, att en människa, när
väderleken är mycket torr, lätt kan ladda upp sig genom att
gnida fötterna mot en matta. Därvid kan spänningar upp
lill 10 000 V erhållas. Detla kan bli ödesdigert för t.ex. en
läkare, som i operationsrummet går fram och tillbaka i
en av de narkotiska medlen explosionsladdad atmosfär.
Just på detta senare område har man fått fram några
ledande golvbeläggningar och halvledande skor. I övrigt
får man se till, att man ordnar med jordning av alla
ledare, varvid fordran på själva jordförbindningen är
mycket måttlig, man kan sålunda nöja sig med
jordmotstånd av miljontals ohm.
För olycksfallen på grund av dynamisk elektricitet finns
en del amerikanska uppgifter. De elektriska
dödsolycksfallen där uppgår varje år tämligen konstant till ett
olycksfall på 100 000 invånare (detta skulle för Sveriges del
betyda 60. men som bekant har vi hitintills hållit oss under
delta tal). Enligt nya försöksresultat uppfattas
växelströmmar under 1 mA och likströmmar under 5 mA i regel icke
av människor, varför de är helt ofarliga. Den ström, ur
vilken man kan lösgöra sig ("let-go current") anges vara
vid 60 p/s 6 resp. 9 mA växelström och vid likström 41
resp. 62 mA för kvinnor resp. män. Det är som bekant
ovanför denna lösgöringsgräns som risken för kvävning
föreligger. Om strömstyrkan överstiger 100 mA inträder
sedan risken för hjärtkammarflimring. Med ökande
strömstyrka avtar emellertid sedan denna risk. En intressant
förklaring härför är att muskulaturen, dvs. även hjärtat,
vid högre strömstyrkor får en sådan kraftig kramp, alt
det inte finns möjlighet för hjärtat alt flimra (Ch. F
Dalziel i Electr. Engng aug. 1947).
Carl E Söderhamn
Problem hörnan
Problem 6/47 var följande: "Vid multiplikation av två
godt3Tckliga hela tal, t.ex. 85 och 9, kan man gå tillväga
på följande sätt:
85 9
42 (18)
21 36
10 (72)
5 144
2 (288)
1 576
765 (,= 85 • 9)
I vänstra kolumnen halveras multiplikanden successivt,
varvid blott heltalsvärden antecknas; i högra kolumnen
fördubblas multiplikatorn rad efter rad. Härefter adderas
högra kolumnen med uteslutande av de tal, som motsvarar
jämna siffror i den vänstra. Additionen ger då den sökta
produkten. — Uppgiften består i att visa, att denna metod
(den s.k. ryska multiplikationen) alltid lämnar rätt
resultat."
Varje helt positivt tal kan skrivas som en summa
poten-ser av 2, t.ex. 63t= 2G + 2* + 23 + 22 -f 21 + 1; (11= 2°)
eller 64i=2°, osv. Udda tal, utvecklade på detta sätt, slutar
tydligen alltid med en etta.
Tillämpas den ryska multiplikationen på ett tal av
formen 2n multiplicerat med ett tal m, erhålles:
2" (jämnt) X m (strykes)
2" 1 (jämnt) X m ’ 2 (strykes)
2" 2 (jämnt) X rn ’ 2" (strykes)
(jämna) (strykes)
1 (udda) Xrn- 2n
Här är produkterna av motstående tal självfallet
över-alltc=m’2n, dvs. det tal som står mitt för ettan nederst
i vänstra kolumnen.
På samma sätt ger ett tal, som är summan av flera
poten-ser av 2, följande uppställning, om bråkdelar i vänstra
kolumnen utelämnas:
(Ex.) 2"
+ 2P +2+1 (udda) X m
2" 1 + 2P 1 + 1 (udda) X m
2«-» + 2 P 1
2n—P + 1
(udda) X ni • 2
(jämnt) X m • 22 (strykes)
(jämna) (strykes)
(udda) X m • 2>>
(jämna) (strykes)
1 (udda) X ni ■ 2n
S:a m (2n + 2^ + 2+1)
Problemred. anser denna lösning — ehuru formellt
måhända något knapphändig — vara den mest åskådliga.
Den har ingivits av T Ygge. I övrigt har uppgiften
förtjänstfullt lösts av B Arnell, S Beckström, B Johansson,
H Nerman, L Rundlöf, E Weidstam, sign. N B, CER, G O,
I F, Phr, Ög samt av följande finska läsare av Teknisk
Tidskrift: B Brenner, .1 E Jansson, A Lystinen, P G
Michelson och A Törnros.
Problem 8/47: Hos en cylindrisk magnetlindning är den
inre diametern r och den yttre R. Lindningen är utförd
i form av en inre och en yttre spole, varvid den inre (med
ytterdiam. x, jfr fig.) är lindad med tråd av diam. D, den
yttre med tråddiametern d. — Vid anslutning till 110 voit
likspänning användes enbart den inre lindningen, vid 220
voit är lindningarna kopplade i serie. Om man uppställer
den fordran, att såväl amperevarvtal som wattförbrukning
skall vara oförändrade i de båda fallen, beräkna x samt
förhållandet D : d\ Ex. R : r i= 6. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
