Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1947 - Kemisk-industriell forskning i Norden, av Ragnar Winbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1947
829
Kemisk-industriell forskning i Norden
Tekn. dr Ragnar Winbladh, Stockholm
Vi nordiska kemister ha otvivelaktigt en
utpräglat praktisk läggning, och vi kunna
konstatera att här hos oss ha oftast även de mest
högvetenskapliga forskarbragderna uppnåtts tack
vare sinnrika tekniska hjälpmedel. Därför ha
också den kemiska industrins problem sin
lockelse och sin tjusning för oss alla, vare sig vi
direkt arbeta med dem eller se ner på dem från
den högre vetenskapens himmel.
Kemisk-industriell forskning, med vilken jag avser industrins
egen forskning med tillhjälp av egna organ, är
en särdeles "krass" forskning. Den är helt
jord-bunden och har såsom sitt exklusiva mål att
befrämja den kemiska produktionen. Den arbetar
därför icke bara med kemiskt laboratoriearbete
ii tan med apparat- och materialforskning,
instrument- och regleringsforskning, patentforskning,
marknadsforskning, råvaruforskning eller, med
andra ord, den måste ge sig in på och befatta sig
med alla de kemisk-industriella
produktionsfaktorerna.
Industrins forskning går fram efter två helt olika
huvudvägar. Den ena innebär, att företaget
arbetar helt isolerat och under största sekretess med
sina problem, och den andra vägen innebär, att
företagets produktionsplanerande organ köper
alla sina nytillverkningar från andra företag.
Forskningsorganet har i detta fall endast till
uppgift att anpassa de anskaffade
tillverkningsmetoderna efter de egna förhållandena och att
uppspåra lämpliga tillverkningsobjekt för inköp.
Ingendera av dessa ytterlighets vägar kan väl i
dag accepteras som riktig, och industrin har
också i de flesta fall utformat sin forskning på ett
sätt, som ligger någonstans mitt emellan de
angivna vägarna. En klar tendens kan man
emellertid urskilja, nämligen att vi gå mot ett allt
öppenhjärtigare tankeutbyte industrierna emellan över
hela världen. De framsynta och effektivt
arbetande kemiska industrierna av i dag söka bygga
ut industriella forskningskontakter med alla
andra företag inom sitt verksamhetsområde. Det
ligger väl i öppen dag, att en sådan
"världsut-byggd" forskningsorganisation måste ge ett helt
annat resultat än den industriforskning, som
anser att den är "sej selv nok" och endast litar till
Autoreferat av föredrag vid 6:e Nordiska Kemistmötet den 28 augusti
1947.
001.891 : 66(48)
det egna forskningsarbetet utan att bvta tankar
med några utomstående.
Organisationer och institutioner
tör kemisk forskning i Norden
Jämlikt sin gamla vikingatradition sökte också
våra kemiska industriforskare så snabbt som
möjligt bryta den isolering, som kriget påtvingat
Norden. I Förenta Staternas kemiska industrier
fick man starka känningar av vår invasion, som
bemöttes med traditionsenlig välvilja, även om
vissa statliga förordningar lade hinder i vägen för
det kemiska tankeutbytet. Det var glädjande för
vår industri att som gensvar kunde ordnas ett
besök av en representativ samling av amerikanska
industrimän och industriforskare för ungefär ett
år sedan. Forskarna från industrin ha även vänt
sig till andra länder, England, Schweiz, Italien,
Tyskland m.fl., men vi ha kanske haft det mest
påtagliga kemiska samarbetet våra fyra länder
emellan. Detta har skett på både enskilda och
mera allmänna vägar. Ar 1946 ordnades ett stort
nordiskt ingenjörsmöte och i år det sjätte
nordiska kemistmötet. För min del skulle jag vilja
nämna några ord om samarbetet mellan fyra
nordiska kemisk-industriella organisationer, nämligen
Föreningen av Kemiske Industrier i Danmark,
Kemiska Centralförbundet i Finland,
Studiesel-skapet for Kemisk Industri i Norge och
Centralbolaget för Kemiska industrier AB i Sverige i
samverkan med Sveriges Kemiska Industrikontor.
Samtliga de nu nämnda organisationerna —
med undantag givetvis för Sveriges Kemiska
Industrikontor — ha bildats under kriget för att
under och efter detta söka samordna och
befrämja det kemisk-industriella framstegsarbetet.
Organisationerna i de fyra länderna äro något
olika utformade men detta skall jag här icke gå
in på. Vad som emellertid berör
kemisk-industriell forskning i Norden i rätt väsentlig grad är
att det mellan dessa organisationer råder ett
organiserat samarbete i syfte att befrämja den
nordiska kemiska industriproduktionen. Efter i
samförstånd uppgjorda linjer har varje organisation
kartlagt sitt lands kemiska industri efter kriget,
och man har också i stora drag skisserat
utvecklingsplanerna. Likaså pågå utredningar över
väsentliga kemisk-industriella produktionsfaktorer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
