- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
832

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1947 - Kemisk-industriell forskning i Norden, av Ragnar Winbladh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(>832

TEKNISK TIDSKRIFT

dan i sin tur återgäldat detta med resultat, som
många gånger kunnat läggas till grund för nya
kemiska industriprodukter. Detta och övrigt av
industrin självständigt bedrivet forskningsarbete
liar också blivit kombinerat med insatser från
statens sida. I övervägande grad gäller detta den
omfattande på jordbruket inriktade tekniska
forskningen, som ursprungligen startade vid ett
statligt laboratorium och ett statligt
experimental-fält. I dag finnas 14 sådana statliga
växtförsöks-anstalter, vilka intimt samarbeta med
jordbruksorganisationerna. Jag vill peka på detta som en
enastående tillgång för den kemisk-industriella
forskning, som arbetar på framskapande av
kemiska produkter i lantbrukets tjänst.

Medan jorden och jordbruket dominera i
Danmark, så dominera skogen och
träförädlingsindustrin i Finland. Bara siffran att mer än 80 %
av Finlands export före kriget utgjordes av
trä-förädlingsprodukter, dvs. i storleksordning
jämförbart med Danmarks 75 % jordbruksprodukter,
visar var tyngdpunkten ligger. Därför har man
också i Finland den kraftigaste
kemisk-industriella forskningen inom cellulosa- och
pappersindustrin samt de industrier, som framställa
kemiska hjälpmedel till dessa. Cellulosa-, pappers-,
slipmasse- och kartongindustrierna ha inrättat ett
kollektivt forskningsinstitut, benämnt AB
Centrallaboratorium. För skogens vård har man
Forstvetenskapliga Forskningsanstalten. Dessutom
ha de enskilda företagen sina egna laboratorier.

Men Finland är också rikt på malmer av olika
slag, och därför bedrives, i synnerhet sedan sista
världskriget, en livlig undersökningsverksamhet
på metallförädlingens område. Finnarna äro också
kända som goda silikatkemister.
Cementproduktionen är stor, och tillverkningen av porslin och
fajans, som är koncentrerad i Arabias fabriker,
räknas bland världens största och mångsidigaste.
Glasindustrin har gamla anor i Finland. För
jordbruket framställer man superfosfat i en
utsträckning, som till rätt stor del täcker landets behov.
Jordbruket närstående är också den av professor
Virtanen ledda Biokemiska Forskningsanstalten.

Ett för den kemiska industrin och dess forskare
dystert kapitel i dag utgöra de anläggningar, som
under sista kriget byggdes för att framför allt ur
skogarna skaffa ersättningsmedel för uteblivna
importvaror. Många av dessa anläggningar ha
i dag måst läggas ned. Till dem höra
träkolsan-läggningar, stubbtjäranläggningar kombinerade
med fabriker för framställning av smörjoljor ur
denna tjära, anläggningar för framställning av
näringsjäst ur sulfitlut samt anläggningar, som
producerade surrogatmedel ur tallolja och
sulfat-beck för färg- och fernissindustrins räkning.
Bakom tillkomsten av alla dessa anläggningar har
legat ett storartat kemisk-tekniskt arbete, och
under den tid de voro i funktion kan man gott
påstå, att de voro en räddning för rätt stora delar

av landets näringsliv. Allt detta arbete med
skogsprodukterna under kriget var dock icke helt
bortkastat, sett på längre sikt. Man lärde känna
skogsprodukternas kemi närmare, och som resultat
härav ha inånga praktiska och bestående resultat
vunnits. Talloljan har efter ytterligare förädling
kommit till användning inom många områden,
bl.a. inom konsthartsindustrin, likaså hartset och
terpentinen. Spritförädlingen har utvecklats, och
en mångfald nya produkter har kommit till på
detta område. Den under kriget starkt utbyggda
cellullfabrikationen har visat en anmärkningsvärd
livskraft. Vad som nu sagts om
skogsprodukternas betydelse under det sista världskriget gäller
ej blott för Finland utan även för Sverige och i
viss mån även för Norge.

Från den danska jorden och de finska skogarna
komma vi så till Norges vattenfall och havsvatten.
Norsk elektrokemisk och norsk
elektrometallurgisk industri äro ju begrepp, som ligga i
förgrunden i bilden av den norska kemiska industrin.
Likaså gäller detta om de industrier som förädla
fångsterna ur havet. Om vi se på det över bela
världen kända bolaget Norsk Hydros
tillverkningar, kunna vi konstatera, att där skett en
banbrytande forskning. Inom denna industri byggas
också efter kriget stora moderna
forskningsanläggningar. Bland produkter på det
elektrokemiska och elektrometallurgiska området skulle
jag i övrigt vilja nämna först och främst
aluminium samt ferrolegeringar, siliciumkarbid,
ti-tanprodukter, zink, tungt vatten.

I Norge har framkonstruerats den över hela
världen inom elektrotermisk industri använda
kontinuerliga Söderbergselektroden. Norrmännen
tillverka också och exportera elektrodmassa
avsedd för dessa elektroder. Vid Norsk Hydro
tillverkas bl.a. kolsyrais i stora kvantiteter. Norge
hade också en mycket stor karbidexport till
England före kriget. Elementärt svavel framställes
vid ett verk efter en speciell metod, varvid
rostgaserna från svavelkis underkastas reduktion.
Kapaciteten är mycket stor och ungefär 2/3
exporteras, bl.a. till övriga nordiska länder.

Den norska cellulosaindustrin är mycket
forskningsintresserad, och vid t.ex. Borregaards
fabriker finns forskningslaboratorium. Dessutom har
Papirindustrin ett stort forskningsinstitut.

Norrmännen hämta som sagt också
industriråvaror ur havet, som ge sillolja, trän, valolja samt
olika vitaminextrakt. I samband med förädlingen
av dessa fiskoljor har man stora
härdningsan-läggningar. Konservindustrin är väl utvecklad,
och i Stavanger finns det välkända norska
Her-metikindustrins laboratorium. För
margarinindustrin arbetar Margarincentralens laboratorium.
Även ur havstången utvinner man vid några
ganska nyanlagda fabriker alginsyra och alginater.

Jämfört med sina grannländer får man nog
säga, att Sverige är ett ganska bortskämt land, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0844.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free