Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1947 - Kemisk-industriell forskning i Norden, av Ragnar Winbladh - Sveriges första yrkespoliklinik, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 november 1947
833
vi ha både en god jord som Danmark och stora
skogar som Finland och rika vattenfall som
Norge. Slutligen ha vi ju varit lyckliga nog att
icke bli indragna i det sista världskriget. Om man
råvarumässigt skulle karakterisera vårt land i
förhållande till grannländerna, kanske den gamla
benämningen "järnbäraland" skulle vara
lämplig. Vår järn- och stålindustri står ju i
världsklass, och vår export av malm accentuerar
ytterligare vår karaktär av järnbärande land.
Järn-och stålforskningens centrum ligger i
Jernkontoret. Men vi ha även andra malmer än järnmalm.
Begreppet Boliden inkluderar ju sådan
malmförädling som av ädla metaller, koppar, bly, under
kriget, nickel, arsenik, selen, vismut och
kvicksilver. Boliden har också i stor utsträckning
lämnat råvaran till vår aluminiumindustri.
Bland de kemiskt betonade industrier, som
arbeta med jordens alster, bedriver framför allt
sockerindustrin en mycket omfattande
forskningsverksamhet, som tränger in på alla områden
från betodlingens olika faser och till
högförädlingen av de biprodukter, som framkomma vid
tillverkningen. Apparat- och värmetekniska
frågor ägnas stor uppmärksamhet liksom även
transportfrågorna. De svenska bryggerierna driva en
teknisk forskning, som väl kan mäta sig med
deras danska kollegers, och man har bl.a. ej varit
rädd för att ta itu med så pass betydande
tillverkningsuppgifter som penicillinframställning.
Super-fosfattillverkningskapaciteten är tillräcklig för den
svenska jordens behov.
Konserveringsindustrin för frukt och grönsaker
har under de senaste åren vuxit fram mycket
starkt, och detta gäller över huvud taget
livsmedelsindustrin.
Den svenska jorden har också egna stenkol, vilka
under kriget voro landet till stor hjälp och i
fredstid driva den keramiska industrin vid Höganäs.
Även landets keramiska industri i övrigt och dess
glasindustri stå på en hög och välutvecklad nivå.
De svenska industrier, som arbeta med skogen
som råvara, ha välutrustade, egna
industrilaboratorier till sitt förfogande och dessutom som
centralt forskningsinstitut Cellulosaindustrins
Centrallaboratorium samt Träforskningsinstitutet.
För kolningsindustrin har under många
decennier Kolningslaboratoriet gjort betydande insatser.
Sveriges vattenkraft utnyttjas av dess
elektrokemiska och elektrometallurgiska industri.
Medan kväveindustrin är mindre än Norges, är den
elektrokemiska och särskilt kloralkaliindustrin
betydligt större, och bara på de senaste åren har
kapaciteten för denna industri mer än fördubblats.
Bland annat i samband med den elektrotermiska
industrin har en tillverkning av
konsthartsprodukter kommit till stånd under de senare åren. Vid
Fosfatbolaget tillverkas såväl melamin som
poly-vinylkonsthartser. Dessutom användes i landet
stora kvantiteter karbamidhartser men någon
större tillverkning av urinämne förekommer icke.
Vid Aseas materiallaboratorium, som särskilt
arbetar med konsthartsernas praktiska användning,
har man lyckats få fram bakelittyper, där
forma-linet utbytts mot furfurol. I Bofors framställes
akrylathartser och bonohartser, dvs.
p-toluolsulfa-midhartser, och cellulosaindustrin producerar
etylcellulosa och cellulosaglykolat. I Sverige har
man således på de senaste åren lyckats komma
ganska långt beträffande framställningen av olika
konsthartstyper, och över huvud taget är intresset
för den högmolekylära kemins tekniska
tillämpning mycket stort i vårt land. Härvidlag har den
Fysikalisk-kemiska Institutionen i Uppsala spelat
en stor roll. Vid denna institution komma vi
också här i landet att få en stor
cyklotronanlägg-ning för atomkärnundersökningar. En sådan
fanns tidigare vid professor Siegbahns institut,
men också där byggs nu en betydligt större
anläggning. Atomkärnforskningen får också sin
stora betydelse för den medicinska forskningen
och kanske i viss mån också för
läkemedelsindustrin. Vad denna beträffar har ett mycket stort
framsteg gjorts under det sista kriget, i det man
inom landets kemiska industri fått fram en
fabrikation av mycket viktiga läkemedelsråvaror.
Ovanstående översikt över de fyra ländernas
kemiska produktionsförutsättningar, särskilt med
hänsyn till råvarorna, visar ju tydligt att, även
om varje land i stort sett har alla typer av kemisk
industri, tyngdpunkten ligger placerad på olika
områden för de olika länderna. Detta gör, att vi
här i Norden ovillkorligen måste ha en mycket
stor nytta av att konferera med varandra i olika
kemisk-industriella frågor. Det ena landet har
erfarenheter på ett område, som kunna komma till
nytta på ett annat område i grannlandet. I vissa
fall kan det vara lämpligt att icke bygga en och
samma tillverkning i alla fyra länderna, utan den
bör ligga i det eller de länder, som ha de bästa
förutsättningarna för ifrågavarande fall. Ibland kan
också en samverkan mellan flera av de nordiska
länderna vara önskrärd för startandet av en
mera komplicerad och dyrbar tillverkning. Jag
vill sluta med ett yttrande, som fällt av
Carlbergslaboratoriets grundare I C Jacobsen, nämligen att
"intet laboratorieresultat, som är av betydelse i
teoretiskt eller praktiskt hänseende, borde få
hållas hemligt". Det är min bestämda övertygelse,
att man inom det kemisk-industriella
forskningsarbetet här i Norden alltmer kommer till insikt om
den praktiska sanningen av dessa ord.
Sveriges första yrkespoliklinik började den 1 juli 1947
sin verksamhet, som till en början har försökskaraktär.
Det är den tidigare gengaspolikliniken vid Karolinska
sjukhuset, som har ombildats till en klinik för yrkessjukdomar.
För klinikens räkning har sex platser reserverats på
medicinska avdelningen. Att man räknar med så få platser
beror dels på att patienter från Stockholm ofta mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
