Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings verksamhet under år 1946, av Wll - Modellförsök med en färja, av CBm - Elementär hållfasthetslära, av Lage S Johansson - Ickejärnmetaller, av G L - Prespasninger, av Olov Svahn - Cutting Tools for Engineers, av Hf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1947
867
Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges
Äng-panneförenings verksamhet under år 1946. Stockholm
1947. 204 + 76 s.
Årsberättelsen innehåller med anledning av föreningens
50-årsjubileum förutom de vanliga redogörelserna en
återblick på verksamheten under de gångna åren. Vidare
märkes uppsatser oin cellulosaindustrin, korrosionsskydd,
beräkning av cylindriska mantlar för utvändigt tryck,
varm-vattenpanneanläggningars säkerhetsanordningar,
bränsleekonomisk driftkontroll vid fastigheter, parallelldrift
av-synkrona kraftstationer, elektriska distributionssystem och
installationer m.m. Wll
Modellförsök med en färja, av H F Nordström och
1’] Freimanis. Medd. 7 Stat. Skeppsprovn.-Anst., Göteborg
1947. 14 s., 5 fig., 6 tab. 1,50 kr.
Modellförsök med en färja om 365 m8 deplacement har
utförts vid Statens Skeppsprovningsanstalt. Fartyget hade
fullt symmetriska för- och akterskepp med en för- och en
akterpropeller. Även propellrarna var exakt lika och hade
fullt symmetriska linsformiga bladsektioner för att få
samma egenskaper vid gång i bägge riktningarna.
Vanliga propellerförsök har gjorts med de bägge propellrarna
frifarande. En ringa skillnad i värdena har konstaterats,
sannolikt beroende dels på ofullkomligheter i
tillverkningen, dels på navets konicitet, som var vänd åt olika
håll. Med färjan gjordes släpförsök samt självdriftförsök
under olika driftförhållanden med bägge propellrarna
arbetande samtidigt och med samma varvtal, med enbart
förpropellern och med enbart akterpropellern drivande.
Den erhållna propulsionsverkningsgraden i det normala
fallet med bägge propellrarna arbetande är låg, av
storleksordningen 40 %. Av de olika försöksresultaten
framgår, att detta främst är att hänföra till ett högt värde på
sugfaktorn. Detta är främst fallet för förpropellern. Genom
slipströmmen från denna uppstår en tryck- och
motståndsökning på förskeppet som inverkar menligt på
totalmotståndet. Vidare visar det sig att medströmmen för
akterpropellern minskas kraftigt genom propellerströmmen från
förpropellern, varigenom akterpropellerns verkningsgrad
blir låg. CBm
Elementär hållfasthetslära, 4:e uppl., av Lennart
Elfman, Svenska Bokförlaget, Stockholm 1947. 135 s., 102
fig. 4,50 kr.
Denna upplaga är i huvudsak lika den föregående. Ett
nytt kapitel om utinattningshållfasthet och två sidor om
spiralfjädrar har tillkommit. Boken innehåller de
vanliga belastningsfallen inom elementära hållfasthetsläran.
Formlerna är omsorgsfullt och överskådligt härledda med
integralräkning. Boken lämpar sig mycket väl för
undervisningen vid de högre tekniska läroverken och dessutom
för självstudier. Innehållet är klart och redigt framställt
samt figurerna tydligt ritade. Boken är relativt fri från
tryckfel; jag hittade endast ett sådant, och detta var av
underordnad betydelse.
Emellertid har boken även sina svagheter. Dessa hade
varit lätta att avhjälpa vid den nya upplagans tryckning.
Bach var på sin tid en stor man inom hållfasthetsområdet,
men att fortfarande ånge hans formler och anvisningar
som om ingenting hänt på detta område under
mellantiden kan ej vara välbetänkt. Så t.ex. står på s. 16 att
tillåtna påkänningen vid vilande, pulserande och växlande
belastning antagits böra förhålla sig som talen 3:2:1.
Detta kan ju omöjligen gälla allmänt, då som bekant
anvisningsverkan från borrhål, kilspår, hålkälar o.d. har
mycket stor betydelse i fråga om utmattning men spelar
obetydlig roll vid vilande belastning, särskilt i fråga om
de vanliga stålen. Den angivna regeln är således direkt
felaktig. I ett kapitel om utmattning nämner förf. liksom
i förbigående att anvisningar inverkar menligt på
utmattningshållfastheten. Detta är väl att ta för lätt på denna
betydelsefulla sak. Vidare borde ha anmärkts, att olika
material har olika känslighet för anvisningar. De
höglegerade stålen är således avsevärt känsligare än de normala
kolstålen varför det ej är säkert, att man alltid uppnår
högre utmattningsgräns genom att ta ett "bättre material".
Allmänt kan sägas, att kapitlet om utmattning har blivit
styvmoderligt behandlat.
På s. 110 är ett exempel räknat, där en växlande
böjningsspänning direkt sammansättes med en konstant
vrid-ningsspänning till något slags resulterande spänning. Ingen
upplysning ges dock, om denna resulterande spänning
skall jämföras med utmattningsgränsen eller med
sträckgränsen eller med något annat. Så enkelt kan man nog
ej sammansätta en växlande och en konstant spänning.
På s. 82 anges, att vridspänningen för en rektangulär
stav-approximativt kan uträknas enligt Bachs formel. Men
varför ej likaväl ånge en formel, som bättre motsvarar
verkligheten? Kapitlen om plattor och spiralfjädrar är
underhaltiga. Att beräkna påkänningen i en platta som om
denna vore en balk kan man möjligen tillåta sig, om man
ej har tillgång till de riktiga formlerna. Låge S Johansson
Ickejämmetaller, Sandvikens handbok, del 8.
Sandviken 1947. 116 s„ 30 fig. 2,50 kr.
Häftet utgör en del av den serie, som Sandvikens
Jernverk håller på att utge om framställning, provning,
bearbetning m.in. av stål och övriga metaller och som
förelaget avser att utge som en samlad handbok så snart
serien fullbordats. Denna del behandlar ickejämmetaller
-nas och deras legeringars framställning, egenskaper och
användning. Uppställningen är klar och redig,
illustrationerna utmärkta. Medan avsnittet om metallernas
framställning torde ha en mer begränsad läsekrets, bör del
större avsnittet om egenskaper och användning vara en
god hjälpreda för alla de konstruktörer och andra
tekniker som har alt göra sitl val bland mängden av
legeringar. G L
Prespasninger, av B Christensen. Fagvidensk.
Ing.-Publ. 9. Ingeniør-Sammanslutningen, Köpenhamn 1946.
18 s., 24 fig., 1 nomogram. 2,75 dkr.
Förf. ger i denna uppsats en översikt över
presspassnings-problemet, i stort sett enligt samma principer som Werth
och Wassileff använt i sina grundläggande
undersökningar på området. Beräkningarna ansluter helt till nämnda
författare, såväl i de tabellariskt uppställda exemplen som
i det tillägg angående presspassningars beräkning, som
gjorts. Härutöver inledes artikeln med ett avsnitt angående
ytjämnhet och avslutas med några konstruktionsregler.
Som en nyhet kan nämnas ett antal tabeller, ur vilka man
enkelt kan utvälja lämpliga toleranser, för att erhålla
önskat nominellt grepp. Författaren har tyvärr ej följt
gängse nomenklatur och beteckningar på
ytbeskaffenhets-området. Avsnittet är i övrigt korrekt, sånär som på
påståendet, att profildjupet i motsats till fyllnadsfaktorn är
en ytterst varierande storhet. Eftersom detta påstående
står utan förutsättningar eller kommentarer, vore det
olämpligt att här bemöta det. Omdömet om
ytmätnings-apparater för verkstadsbruk tyder på en mycket sparsam
erfarenhet på området.
Arbetet är klart och redigt uppställt och har välgjorda
och lättlästa tabeller och figurer. I Sverige har vi dock
tillgång dels till originalmaterialet, dels till förenklade
beräkningsanvisningar i ett par handböcker. Olov Svahn
Cutting Tools for Engineers, av A H Sandy. Crosby
Lockwood & Son Ltd., London 1946. 126 s., 53 fig. 5 sli.
Bokens titel kan möjligen ge den troil att man här har
att göra med ett vetenskapligt arbete. Så är emellertid
inte fallet. Antingen beroende på att det engelska ordet
"engineer" ibland har annan betydelse än det svenska
ingenjör eller på att förf. anser, att ingenjörer bör ha en
mera översiktlig kännedom om verktygens egenskaper, är
innehållet i boken mycket enkelt hållet. I företalet fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
