- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
885

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljningens och produktioniens inriktning efter marknades struktur, av Folke Kristensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 november 1947

885

Försäljningens och produktionens inriktning
efter marknadens struktur

Docent Folke Krislensson, Stockholm

Att leda ett företag — det är att regissera och
dirigera två triangeldramer. Kanske skulle man
ibland vilja kalla dem rektangeldramer, om man
betraktar företaget självt som fjärde part, vars
intressen som levande organism i viss mån skall
vägas mot de andra tre parterna. Det ena
triangeldramat består i att driva företaget så, att på en
gång anställda, aktieägare och samhället/staten
blir nöjda, utan att företaget såsom sådant far
illa. Men det är inte detta triangel- eller
rektangel-drama, som skall sysselsätta oss nu, utan det
andra triangeldramat, det, där produktionen,
distributionen och efterfrågan—marknaden är
de tre parterna. De är emellertid inte likställda.
Det är snarare så, att de två parterna,
försäljningen och produktionen, i gott samarbete skall
söka förvärva den tredje partens, marknadens,
bevågenhet. Det är alltså ett ganska underligt
triangeldrama, där de två första älskarna i
samarbete skall vinna den eftersträvansvärdas gunst.

Jag tror, att man bäst karakteriserar den
process, som leder till att produktion och distribution
inriktas på för företaget fördelaktigaste sätt,
genom att först behandla den ömsesidiga
anpassningen mellan försäljningens och produktionens
struktur, och sedan hur denna anpassas efter
marknadsstrukturen.

Det finnes ju inte många produktionsfrågor, som
icke också är distributionsfrågor, och ej heller
distributionsfrågor, som icke också är
produktionsfrågor. Det viktigaste och mest kända
exemplet på det ömsesidiga beroendet mellan
produktionen och distributionen är väl följande, önskar
man förlänga tillverkningsserierna i ett företag,
som har viss produktionsvolym, så innebär ju
detta att varusortimentet minskas. Fördelen på
produktionssidan måste vägas mot den nackdel
på distributionssidan, som ett minskat
varusortiment oftast medför, nämligen mindre försäljning
per kund och år och i normala tider ofta också
lägre genomsnittligt utförsäljningspris. Man har
naturligtvis också icke sällan avvägningen
mellan hur mycket man skall sänka priset, och hur
mycket man skall tillåta försäljningen per kund

Föredrag vid Svenska Reklamförbundets kurs "Morgondagens
svenska marknad" den 5 november 1947.

658.8

att sjunka med därav förorsakade ökade
distributionskostnader.

Och önskar man, för att ta ett annat exempel,
skaffa sig en bättre position på marknaden
genom att ge sina varor ökad särprägel — öka
deras originalitet — så gäller det att göra det dels
genom att ändra tillverkningen mot högre
originalitet och dels genom distributionsåtgärder —
reklam, propaganda och försäljningsfrämjande i
allehanda former — att få kunderna att observera
och reagera för den ökade originaliteten hos de
tillverkade produkterna. Vore man i Amerika och
därtill en cyniker, så skulle man säga, att en
ökning av varornas originalitet antingen är en
produktionsfråga — att man verkligen gör varorna
mera originella — eller en distributionsfråga —
att man får kunderna att inse att varorna blivit
mera originella. Det är ju som bekant vad
kunderna anse, som har betydelse. Ett tredje
exempel på sådana avvägningsfrågor är den bättre
planering av tillverkningen, som ofta kan
erhållas på bekostnad av tidigare order, alltså längre
leveranstider.

Ett exempel på strukturundersökning

För några år sedan hade jag tillfälle att ägna
en del tid åt att undersöka strukturen inom
textil-och beklädnadsindustrin — och då särskilt
produktions- och distributionsstrukturen.
Ändamålet var att söka få fram, hur denna såg ut ur
ekonomisk synpunkt och i någon mån varför.
Resultatet av mina studier, som stödde sig på
uppgifter om ungefär tusentalet företag, föreföll bli,
att man kunde särskilja ett antal väsentliga
aspekter på produktionens och distributionens
uppläggning och inriktning — struktur — vilkas
utformning var grundläggande för företagspolitiken.

Inom ett givet varuområde, t.ex. tyngre
herrkonfektion eller, för att ta ett exempel från
vävnadsindustrin, herr- och överplaggstyger av ylle,
kunde varje företag variera förutom sin storlek
huvudsakligen fem s.k. komponenter på
produktionssidan, nämligen: varusortimentets storlek,
tillverkningsseriernas längd, tillverkningens
originalitetsnivå, tillverkningens kvalitetsnivå och
leveranstidens längd. Genom att inrikta produk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0897.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free