Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljnings- och distributionsarbetets rationalisering, av Torbjörn Öström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 november 1947
893
de fyra fakturister. Dessa voro skickliga men
skapade en viss irritation genom att nästan ständigt
sitta och prata under arbetet. Det var nog inte
så mycket ledningen som irriterades av pratet
som personalen på andra avdelningar. På
faktureringsavdelningen höll man före, att pratet ej
alls hindrade arbetet. Vi granskade då
prestationerna litet närmare, och upptäckte att de fyra
damerna voro tämligen jämspelta och
producerade ca 55 fakturor om dagen vardera eller
sammanlagt ca 1 300 per vecka. Med en lön per
effektiv arbetsdag av 20 kr. dvs. 5 400 i årslön
utslagen på 270 arbetsdagar, kostade varje faktura
36 öre i arbetslön. Vi införde då en premie på 10
öre per faktura, som varje fakturist skrev utöver
300 fakturor per arbetsvecka. Detta gav dem alltså
en chans att förtjäna 3 kronor extra per vecka
redan vid bibehållen normalprestation, varför risken
för firman, om ackordet ej hade någon som helst
stimulerande verkan, uppgick till ca 600 kr per år
för hela avdelningen. Då vi började med denna
premie, låg faktureringen litet efter i tiden, men
denna eftersläpning togs tämligen raskt in utan
övertidsarbete. För närvarande, ett år efter
omläggningen, sköts en fakturering av samma
omfattning som tidigare av tre av fakturisterna —
den fjärde har gift sig. Prestationen per
fakturist har stigit från 55 till 75 per dag. Någon
överansträngning har inte märkts, men pratet
förekommer numera endast sporadiskt.
Inkomsten per fakturist har genom premien men utan
annan lönehöjning stigit från 450 till ungefär
510 per månad, medan samtidigt avdelningen ur
företagets synpunkter arbetar ca 270 kr. billigare
i månaden än förut. Det är ju möjligt att
omständigheterna voro särskilt gynnsamma i det här
fallet, men jag tror faktiskt, att man med litet
god vilja från ömse håll kan komma rätt långt
med ackordssättning på flertalet kontor, som är
av den storleksordningen, att arbetet flyter så
jämnt att man inte behöver befara arbetsbrist, om
personalen genom ackordstimulans intresseras för
att öka prestationerna.
Varför jag uppehållit mig så pass länge vid
kontorets personalfrågor, är att jag börjat märka, att
en kris är under uppsegling på flertalet större
kontor. Personalfrågan är inte längre bara en
lönefråga, utan man börjar från de anställdas sida
— nu då det är ont om god arbetskraft och lätt att
få nya platser — ställa krav på individuell
uppskattning. Det räcker därvid inte att låta
personalvården enbart sikta till personaltidningar och
julfester, utan man måste på allvar ta upp frågan
om trivsel och samhörighetskänsla under
arbetstiden. Om inte dessa problem tas upp till
omprövning, råkar man antagligen tämligen snart in i en
ohållbar situation på många håll. Det är redan nu
vanligt att faktureringen släpar betänkligt efter,
och jag har själv på nära håll sett svårigheterna
i ett företag, där reskontran släpar efter med
20 000 fakturor, och där man fått sätta upp
dyrbara hjälpavdelningar för att försöka hålla det
hela flytande.
Lager- och sortimentsproblem
När man kommer över till lager- och
expeditionsarbetet och dess problem, ligger det närmast
till hands att koncentrera sig till en diskussion av
den mängd tekniska hjälpmedel, som
framkommit under senare år. Jag skall emellertid avhålla
mig därifrån av två skäl. För det första är jag
ingen tekniker utan gör bättre i att hänvisa till
fackmännen på detta område. En trevlig och
idé-givande översikt på detta område har man för
resten i en skrift av Tesch och Weman,
"Tekniska studier i lager- och expeditionsarbete".
(Stockholm 1946.) Den andra anledningen till att
jag inte tar upp denna fråga är, att man med
nuvarande lokalsvårigheter på de håll, där dessa
problem är mest brännande, för närvarande ej
har några möjligheter att inrätta sitt lager som
man vill och insätta de nödiga tekniska
hjälpmedlen. Dessa svårigheter hör man emellertid
ofta anförda som ett absolut hinder mot
införande av ackord för denna typ av arbete. Jag tror
inte att denna motivering håller överallt, utan att
man med hjälp av enkla premieackord kan ha
mycket att vinna även i nuvarande situation. En
biprodukt av en övergång till arbetspremiering är,
att man ofta brukar få fram goda förslag från
arbetarna, som syfta till förenklingar och
förbättringar inom möjligheternas ram.
Men vad skall man i övrigt kunna göra åt ett
lager, som man påtagligt har vuxit ur? En sak, som
jag tror är mycket nyttig, är att ta upp
sortiments-frågan till allvarlig omprövning. Det är i många
fall en lycklig omständighet, om man just genom
lokalsvårigheterna tvingas att närma sig
sortimentsproblemet med kritiska synpunkter. Det är
ju så, att ett för vidlyftigt sortiment tynger
försäljningen och kontorsarbetet, men på dessa
områden bli svårigheterna aldrig så påtagliga som
i ett trångt lager. Det är ju givet, att ett företag
successivt måste ta upp nya ariklar på sitt
tillverkningsprogram. Å andra sidan bör det vara en
lika naturlig sak, att gamla artiklar, som mer
eller mindre kommit ur modet, läggas ned. I
annat fall kan sortimentet svälla ut i det oändliga.
I många företag, som kanske arbeta med ett
sortiment uppgående till närmare tusentalet
artiklar, märker man ofta att kanske 90 % av
försäljningen faller på ett tjugotal varor. Om så är
fallet, är det alldeles tydligt att mycket kan rensas
ut. En sådan rationalisering har skett inom
många branscher eller företag under kriget. Inom
choklad- och konfektyrbranschen hade nog de
större företagen i landet före kriget ca 500
olika artiklar, men för närvarande har man
kommit ned till ett sortiment som i flera av företagen
ej består av mer än 20—30 olika saker. Om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
