Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Försäljnings- och distributionsarbetets rationalisering, av Torbjörn Öström - Kan distributionen ytterligare rationaliseras? av Ulf af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 november 1947
895
det fortlever i en tid då kunderna nästan tigga
sina leverantörer om varor. Det måste betraktas
som en ren saneringsåtgärd, att denna form av
service avskaffas. På den rena landsorten
förekommer den inte, och den skulle säkerligen inte
behövas i storstäderna heller, om bara industri
och partihandel kommo överens om att på en
bestämd dag draga in den. Det finns ju dock något
som heter postgiro.
Nya distributionsvägar
Avslutningsvis kanske jag. om än med en viss
tvekan, skall säga något om vissa nyare
strömningar i industrins distributionsdebatt. På de
områden, där man är bunden av den nuvarande
rutinen, har man mer och mer börjat fundera
över möjligheterna att på ett bättre sätt utnyttja
den relativt stora grundkostnad man har för varje
enskild leverans. Man har därvid även sneglat på
de olika lösningar av problemet, som prövats i
utlandet. Där förekommer det nämligen på sina
håll, att exempelvis i USA en storkvarn för att
få ett bättre utnyttjande av sina fasta
distributionskostnader tagit upp agenturen för en
margarinfabrik, en konservfabrik och ytterligare något
industriföretag, vars varor gå till samma
detaljhandelsbransch. Man säljer sålunda flera olika
varuslag, som ej konkurrera sinsemellan, men
som gå till samma kundkrets. Vi ha även på
närmare håll exempel på samma system, nämligen
i Danmark, där det finns ett nät av agenter, som
sälja sinsemellan icke konkurrerande varor. I det
amerikanska systemet ombesörjs såväl försäljning
fakturering, lagerexpediering och distribution av
samma organisation, medan enligt det danska
systemet samarbetet inskränker sig till den rena
försäljningen. När man nu i Sverige börjat ta upp
dessa idéer, anser man nog i regel, att man
uppnår de största besparingarna genom att gå in för
fullständigt samarbete hela rutinen igenom. De
agenturcentraler, som man planerar enligt denna
mall, kunna då antingen finansieras och skötas
av ett av de i samarbetet ingående företagen eller
också ägas och dirigeras av intressenterna
gemensamt. Det är nog nu för tidigt att säga något om
hur denna idé kommer att verka, men i varje
fall torde man kunna räkna med att den ger
företagen möjligheter att på ett ekonomiskt sätt
bearbeta sådana marknader, som företagen var för
sig ej kunna sköta på ett tillfredsställande sätt.
Sammanfattningsvis tror jag att jag vågar kon
statera, att det finns mycket kvar att göra i fråga
om försäljnings- och distributionsarbetets
rationalisering. Enligt en amerikansk utredning, som
jag härom dagen fick ta del av, hade man räknat
ut, att inom sådana amerikanska företag, som
progressivt arbetade på distributionens
rationalisering, man i alla fall på denna sektor endast lade
ned i genomsnitt en femtondel av de belopp som
samtidigt sattes in för rationalisering på
tillverkningssidan. Förhållandena i Sverige skiljer sig
troligen i detta avseende ej positivt från de
amerikanska. 1 dagarna har som bekant
handelsarbetarförbundet hos regeringen begärt en
undersökning av varudistributionens struktur och
former. Det vore verkligen beklagligt, om
näringslivet ej kunde sköta den nödvändiga
rationaliseringen i egen regi utan lät initiativet på detta
viktiga område komma från
fackföreningsrörelsen eller statsmakterna.
Kan distributionen ytterligare rationaliseras?
Amanuensen Ull af Trolle, Stockholm
Anklagelsen mot distributionen
I de populära anklagelserna mot
distributionskostnaderna gör man två ovedersägliga
konstateranden, nämligen dels att
distributionskostnaderna för konsumtionsvaror i dag uppgår till mer
än hälften av varans pris i konsumentens hand,
om man då även inräknar de
distributionskostnader, som ligger bakom den slutliga
produktionsprocessen, nämligen kostnaderna för
distribution av råvaror, dels att distributionskostnaderna
Föredrag i Svenska Reklamförbundets kurs "Morgondagens svenska
marknad" den 7 november 1947.
65.U11 : 658.8
upptar en ständigt stigande andel av varans värde
i konsumentens hand. Det räcker därvid att
hänvisa till t.ex. den svenska yrkesfördelningen. Den
i handel och samfärdsel sysselsatta personalen
har sedan år 1870 fyrdubblat sin andel av det
totala antalet yrkesverksamma. Efter dessa två
konstateranden är man färdig att dra slutsatsen,
att distributionens kostnader alltså är . för höga
och man tillägger bittert, att medan man inom
produktionen jagar tiondels ören så låter man
mellanhänderna utan vidare lägga på flera tiotal
procent på varan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
