Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Kan distributionen ytterligare rationaliseras? av Ulf af Trolle - Diskning i hemmen; Metoder och redskap för finfördelning av föda; Konserveringsundersökningar; Undersökning av småredskap, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
TEKNISK TIDSKRIFT
rationaliseringsmöjligheterna, han tar i sanning
ett tungt ansvar inför konsumenten.
Strukturutredningar inom distributionen
Jag kommer att avslutningsvis beröra den
strukturrationalisering, som idag bedrives inom
distributionen. Man kan här urskilja två olika typer
av utredningar, dels sådana, som gäller
begränsade problem och främst rör rationalisering av
det enskilda företagets kontakter med sina
kunder och leverantörer, dels branschutredningar,
omfattande antingen ett enstaka distributionsled
eller också hela distributionsvägen från
producent till konsument. Till den senare typen av
utredningar hör undersökningar, som företagits av
Industrins Utredningsinstitut, Grosshandelns
Utredningsinstitut, Detaljhandelns
Utredningsinstitut samt Affärsekonomiska Forskningsinstitutet.
Medan de tre första instituten huvudsakligen
begränsat sina undersökningar till ett visst
distributionsled, har det sistnämnda även givit sig in
på vertikala utredningar omfattande hela
distributionen från producent till konsument. Till de
vertikala utredningarna hör även den statliga
oljeutredningen och i viss mån möbelutredningen
liksom ännu icke färdiga skoutredningen.
Det råder ingen som helst tvekan, om att den
förstnämnda typen av utredningar, som rör
begränsade problem, fyller en utomordentligt stor
uppgift i dagens rationaliseringsarbete. Tyvärr är
det nog inte heller någon tvekan om att även
branschutredningar är nödvändiga, och då
framför allt vertikala utredningar från
producent till konsument. Även om det inte fanns
något annat skäl, gör bruttoprissystemet dem
nödvändiga. Man kan helt enkelt inte bestämma
distributionsorganens bruttomarginaler utan att
samtidigt veta så mycket om dessas kostnader
och rationaliseringsmöjligheter, att man med lugn
kan bära ansvaret inför konsumenten. Enligt
min uppfattning bedrivs emellertid
branschundersökningarna, både de statliga och de privata,
på ett synnerligen irrationellt sätt och de ger
alltför litet av värde. Man tycks ofta tro att det för
att göra en distributionsutredning bara behövs
en någorlunda allmänbegåvad person utan vare
sig distributionsekonomisk kompetens eller
praktisk erfarenhet av utredningsarbete. Denna
lättsinniga inställning kontrasterar starkt mot den
omsorg, som ägnas de tekniska problemen.
Resultaten av utredningarna står nu i alltför
påtaglig motsats till uppdragsgivarnas förhoppningar
vid utredningens början och vidare till
kostnaderna för dem. Det föreligger dessutom stark
risk för att de arme utredningsmannen, när han
upptäcker hur invecklade problemen är, i ren
desperation kommer med dåligt genomtänkta
förslag bara för att tillfredsställa sina
uppdragsgivare. Risken härför är större, ju mer inkompetent
han är — vilket är mycket allvarligt. Jag tror inte
att det för närvarande finns någon person i
Sverige, som är kompetent att göra en förstklassig
branschutredning, särskilt inte en vertikal sådan.
Jag skulle tro, att det härför behövs kanske tio
års erfarenhet soin aktiv utredningsman inom
distributionen. Detta betyder naturligtvis inte, att
man skall avstå från att göra utredningarna. De
är nödvändiga. Det betyder bara, att man får
sätta förhoppningarna i relation till de möjliga
resultaten och sedan inrikta sig på att höja
utredningsmännens kompetens. Dagens utredningar
får betraktas som träningsobjekt för framtida
experter. Förutsättningen är då, att man tar vara
på dem, som gjort dessa utredningar — utan
hinder av de tidigare dåliga resultaten. Det
förefaller mig att vara dålig ekonomi, att nu undan
för undan sätta in nya utredningsmän, och sedan
när de äntligen lärt av sina misslyckanden, låta
dem övergå till andra uppgifter.
Diskning i hemmen; Metoder och redskap för
finfördelning av föda; Konserveringsundersökningar;
Undersökning av småredskap. HFI Medd. 1946 h. 1, 2,
3, 4. Hemmens Forskningsinstitut, Stockholm 1946. 116 +
+ 50 + 51 + 60 s., 70 + 30 + 30 + 80 fig. 4 + 3 + 3 + 3
kr. (hela årgången 8,50 kr.).
Med dessa fyra häften har Hemmens Forskningsinstitut
inlett publiceringen av de systematiska undersökningar
som utförts på institutet för att få fram dels en lämplig
metodik för hushållsarbetets olika funktioner, dels
kvalitetsnormer för hushållsredskap.
Man har därvid systematiskt startat från grunden och
sökt att genom litteraturstudier, laboratorieförsök och
teoretiska utredningar få fram allmänna grundvalar för
undersökningarna. För diskningen har man sålunda
bakteriologiskt och kemiskf undersökt olika metoders och
medels hygieniska värde, rengöringseffekt och
aggressivitet. För t.ex. potatisskalare och konservöppnare har bästa
möjliga skärvinklar och andra mekanisk-teknologiska
egenskaper teoretiskt utretts. Även om denna
grundforskning vid första anblicken kan förefalla överdimensionerad,
framgår rätt snart, vilket fast underlag den erbjuder för
de fortsatta praktiska undersökningarna. Vid dessa senare
har man på ett synnerligen fullständigt sätt och med
omdömesgill samvetsgrannhet mot varandra vägt tidsåtgång,
kostnader, förlustprocent, materialåtgång, värme- och
kraftbehov, hållbarhet, funktionsduglighet, skadesrisk m.m.
Slutresultaten redovisas i koncisa sammanfattningar,
åtföljda av illustrerade och kommenterade
redskapsförteckningar, poängtabeller o.d., där resultaten diskuteras och
förslag ges till önskvärda förbättringar.
Som exempel på de praktiska resultat, som de nu
genomförda undersökningarna har givit, kan nämnas en tids- och
varmvattenbesparande metod för handdiskning (någon
fullt tillfredsställande diskmaskin har ännu inte
framkommit), varjämte goda typer av diskborstar och torkställ har
kunnat utväljas. Bland den rika flora konservöppnare som
finns i marknaden, har man fått fram tre ungefär
likvärdiga, i prislägena 11,50, 6 kr. resp. 25 öre; bland som
odugliga betecknade märkes åtminstone en typ som hör
till de mera sålda!
Det återstår nu bara att önska, att Hemmens
Forskningsinstitut får möjlighet att utan hänsyn till firmaintressen
sprida kontentan av undersökningarna till alla husmödrar
i en för dessa lättillgänglig form, så att den fria
konkurrensens fördelar, åtminstone på detta område, inte längre
vinns på en alltför oupplyst konsumentgrupps bekostnad.
sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
