Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Samverkan producent—konsument vid varans utformning. Producentens synpunkt, av Stig Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 november 1947
907
Här är konstnären alltså tvungen att
kompromissa, och det gör han naturligtvis inte gärna.
Det är troligare att han gör två koppar, en med
maximala krav på styrka och förnuft och en med
maximikrav på formens skönhet. Ibland kan det
förefalla som om den absoluta
funktionsdugligheten inte existerade eller som oin den vore
individuellt betingad. En del konsumenter vill ha
en hög kaffekopp för att kaffet skall hålla sig
varmt så länge som möjligt, men lika många vill
ha en låg kaffekopp, så att kaffet kallnar så fort
som möjligt (många personer avskyr hett kaffe!).
Det tillverkas förresten här i landet två storlekar
på kaffekoppar, den ena, den mindre, använder
alla norrlänningar, den större går i Svea- och
Götaland. Nu skall ni inte tro att det går att sälja
den lilla koppen i Örebro, det går inte alls. Det
går inte heller att sälja den stora i Umeå, för
norrlänningarna vill dricka lite och ofta. Och
ändock är skillnaden mellan dessa koppar endast
2—3 cl. Producenten är tvungen att hålla båda
dessa koppar i tillverkning och lager, vilket
naturligtvis fördyrar koppen. Vi ha försökt göra ett
mellanting mellan dessa koppar, en vars rymd
alltså låg mitt emellan dessa båda tvper.
Skån-ningarna tyckte att den blev för liten och
jämtlänningarna att den blev för stor, trots att vi själva
knappast med blotta ögat kunde se skillnaden
mellan den nya och de gamla typerna.
Och hur går det då att göra en standardvara?
Både från upplyst konsumenthåll och från
producenterna själva är kravet på en standard i
porslin och glasservisdelar rätt naturligt. Det går utan
vidare att göra med vissa i hemmet
förekommande bruksföremål. Varför skall vi ha en massa
olika konserveringsglas? Vissa matlagningskärl
och förvaringskärl i glas och porslin skulle ju
utan minsta tvekan kunna vara av
standardtyper. Men här är kanske behovet av en standard
hos konsumenten inte så stort som man skulle
tro. Husmödrar har en genomgående och rätt
naturlig vana att använda udda porslin, glas och
bestick till matlagning. Men det är svårt att spå.
Fanns en billig och förnuftig standard av
matlagningskärl och måttsatser o.d., kanske
husmodern upptäckte att matlagningsarbetet blev
rationellare med dessa varor. Men när det gäller en
standard i fråga om servisporslin och
glasserviser kommer det att bli mera invecklat. Den
största delen av konsumenterna köper dessa varor
endast med tanke på utseendet. Eller rättare sagt,
de köper det som ser fint ut. Den stora
allmänheten hämtar sina smakideal uppifrån. Det dom
har som är finare än vi. det är fint och det vill
vi ha! Och att genom estetisk fostran snabbt nå
några resultat i fråga om här nämnda saker är
otänkbart. Det kommer att ta mycket lång tid,
ty här spelar konventionalismen och rent sociala
bevekelsegrunder så stor roll.
Människan tycker inte alltid om det som är vac-
kert, men hon tycker alltid att sådant är vackert
som hon tycker om — och det är tvivelaktigt om
man kan lära sig att tycka om någon eller något
per korrespondens. De goda bruksföremål av
standardtyp som kom fram på 1930-talet
anammades endast av ett litet fåtal och då av de mer
välsituerade bosättarna, detta till trots att dessa
varor ritats och producerats med tanke på den
stora massan. Paul Hindemith skrev sina
kompositioner för att den stora arbetarklassen skulle
få sin egen musik. Hans sociala patos behöver
man ej betvivla, men hur många grovarbetare
sitter i dag hemma och njuter Hindemith i fulla
drag ur högtalaren? Nej, hans musik har fångat
ett litet skikt av intellektuella finsmakare.
Jag tror inte att man heller kan göra varor av
den tvp jag här talar om med en viss adress. Man
sätter sig inte ner och ritar en standardservis för
svenska folket, har Wilhelm Kåge sagt. En
bruksvara kan bli standard men man kan inte göra en
standard. Det kan gå som det gått i England
under de sista åren. Kriget och tiderna tvingade
fabrikanterna att för inhemskt bruk endast
tillverka en enda porslinsservis som var både
förnuftig och av bra kvalitet. När jag var i England
hösten 1946 klagade alla människor över att det
inte fanns något porslin att köpa, trots att
porslinsaffärerna voro fulla med denna "utility"-vara.
Den hade alla blivit så utledsna på, så man var
hellre utan än köpte detta porslin.
Det här låter mycket negativt, men det betyder
inte att alla konsumenter är oemottagliga för en
propaganda som leder till att göra deras vanor
mer förnuftsbetingade. Vi kan inte i dag från
produktionshåll resonera som vi gjorde på
1930-talet: " Den här varan är för bra för att någon
skulle vilja ha den."
Ur de största konsumentlagren, som fostrats
genom kursverksamhet och utställningar,
tidningsartiklar och böcker, har en konsumentelit
uppstått som vill föra konsumenternas talan i
kravet på bättre bruksvaror och den bör få göra det.
Inom Kooperativa Förbundet verkar ett
husmodersråd som har att ta ställning till de varor
produktionen har att erbjuda. Detta husmodersråd
har även möjlighet att redan på modellstadiet
bedöma en varas kvalitet och alltså få komma med
sina synpunkter innan varan lägges i
fabrikationen. Det skulle bara behövas fler sådana
möjligheter för industrin att få komma i kontakt med
en upplyst konsumentopposition. Men för att
denna kontakt effektivt skall ge resultat fordras
att mellanhänderna, grossisterna och
detaljhandeln, icke ligger som en oupplyst spärr mellan
parterna. KF har löst detta genom en nu sedan
åratal arbetande undervisning på Vår Gård i
dessa ämnen. Gustavsberg har genom tidningen
Porslin sökt påverka detaljhandelns män genom
principartiklar om bruksvarans estiska och
funktionella problem. Till slut har vi i Hemmens Forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
