Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 6 december 1947 - Förbättring av värmeekonomin i ett färgeri, av BR - Växelströms- i stället för likströmsgeneratorer för förbränningsmotorer, av SBt - En elektronisk hastighetsmätare, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 december 19 Al
923
Förbättring av vämieekonomin i ett färgeri. Ett
färgeri i Zürich erbjuder ett exempel på vad som kan
åstadkommas för att övervinna svårigheterna till följd av
bränslebristen. Företaget hade 1943 ett ångbehov av 150
t/dygn med toppar på 30 t/h men har trots avsevärd
nedskärning i bränsletilldelningen lyckats helt tillgodose denna
förbrukning. Som första åtgärd installerades två
varmvattenackumulatorer vardera för 120 m3 och 90—95°C
med tillhörande värmeväxlare. Därigenom utjämnades
belastningsspetsarna på ångpannorna, varjämte man skapade
bättre möjligheter för ytterligare utbyggnad av
värmeanläggningen med värmepump, elångpanna och
högtryckspanna med mottrycksturbin. Vid den skärpta
bränslebristen under 1945 installerades en värmepump för 650 000
kcal/h, anordnad för att ta värme från grundvatten. I
denna anläggning värmdes 240—400 m3 vatten från 12 till
50—70°C. Temperaturen höjdes därefter i värmeväxlarna
till 95°C. Värmepumpen drevs 250—270 dygn per år och
sparade under första året 550 t kol. Som nästa steg
installerades en elångpanna till en början driven med 8 kV och
en effekt av 3 200 kW. Enär maximieffekten fick utnyttjas
endast under natten blev pannanläggningen och
varmvattenbehållarna värdefulla för ackumulering. Slutligen
planeras att återvinna värme ur det 30—60-gradiga
avloppsvattnet dels i värmeväxlare, dels med hjälp av
värmepumpen. Det övervägs även att utbyta de befintliga
pannorna naot högtryckspannor och insätta mottrycksturbin
för drift under vinterhalvåret (Elektr.-Verwert. 1947/48,
h. 1/2). BR
Växelströms- i stället för likströmsgeneratorer för
förbränningsmotorer. Utvecklingen och användningen av
radioutrustningar i bilar, flygplan etc. har bl.a. ställt stora
krav på det elektriska systemet hos
förbränningsmotorerna. Man önskar sålunda en generator med hög effekt,
varjämte den skall arbeta inom ett stort varvtalsområde. Den
tidigare allmänt använda likströmsgeneratorn har under
kriget ersatts med en växelströmsgenerator och
tillhörande torrlikriktare. En jämförelse av de båda
generatorsystemen visar följande.
Hos likströmsgeneratorn på explosionsmotorer med stora
hastighetsvariationer är det i synnerhet kommuteringen,
som begränsar hastigheten. Kommuteringsspänningen
varierar nämligen direkt med hastigheten,
belastningsströmmen, poltalet, antalet lameller och kvadraten på
armaturspolens lindningsvarv. Generatorer avsedda för låga
varvtal uppvisar därför stor kolborstförslitning vid höga
hastigheter. Valet av lager och kylsystem ställer även
höga fordringar på långsamtgående maskiner.
Växelströmssystemet består av generator, likriktare och
regulatorkrets. Växelströmmen alstras i en stjärnkopplad
tolvpolig trefasgenerator. Släpringarna ligger på utsidan
av lagren och är helt kapslade, vilket skyddar dem från
damm och smuts, varjämte de blir helt explosionsfria.
Rotorn består av två gjutna sexarmade kroppar, fig. 1.
som bildar parallella magnetiska kretsar med endas! en
magnetiseringsspole. Enkel montering och kraftig
konstruktion gör denna rotor passande för höga varvtal.
Statorlindningen kan triangelkopplas, men
stjärnkoppling-en användes för låga varvtal. Regulatorkretsen består av
en spännings- och en strömreglering samt ett belastnings-
Fig. 2.
Belastningskurvor
för A
växelströmssystem,
B
likströms-system.
Fig. 1. Rotor till
växelströms-
generator.
relä. Växelströmmen likriktas i en trefas helvågs
brygg-kopplad torrlikriktare. Belastningsreläet matas via
strömbrytaren för tändningen och skyddar batteriet från att
urladdas av de små läckströmmarna från likriktaren.
Likriktaren levererar en uteffekt på 60 A vid mycket lägre
varvtal än likströmsgeneratorn. Lagersmörjningen
begränsar varvtalet till 10 000 r/m, intermittent 12 000 r/m.
Generatorns frekvensområde ligger mellan 70 och 1 200 p/s:
likriktaren kan dock arbeta ända upp till 3 000 p/s. En
närmare jämförelse av belastningskurvan för de båda
systemen framgår av fig. 2. Likströmssystemet börjar
operera vid lägre hastigheter, men växelströmssystemet yisar
i stället högre uteffekt inom ett bredare område. Vid
motorns tomgångsvarv ger växelströmssystemet ungefär
dubbla strömmen. Den höga verkningsgraden hos
växelströmsgeneratorn möjliggör konstruktion av maskiner med
högre uteffekt jämfört med hkslrömsgeneratorer vid
samma drifttemperatur. Växelströmsgeneratorn kan sålunda
lämna tillräckligt med energi för värme och belysning och
praktiskt taget vilken spänning som helst kan tas ut.
Växelströmsgeneratorn kan vidare användas för ett större
antal apparater, då den är oberoende av
rotationsriktningen. Samma generator kan användas för såväl 6 som
12 V anläggningar med endast omkoppling av rotorspolen.
Kylning av likriktaren är en viktig faktor, vilket dock lätt
kan ordnas, då praktiskt taget alla motorer har
kylfläk-tar, varjämte likriktaren kan monteras vid förgasarens
luftintag.
Försök att förbättra likströmsgeneratorn har icke lett till
något framgångsrikt resultat och att hålla konstant
varvtal med hjälp av kuggväxlar är dyrbart och medför
svårigheter i smörjningen. Växelströmssystemet har sålunda
befunnits vara likströmssystemet mycket överlägset,
varför det förutspås få stor användning i framtiden (Electr.
Engng aug. 1947). SBt
En elektronisk hastighetsmätare, lämplig att användas
av polisen vid kontroll av landsvägsfordons hastighet, har
utvecklats i Amerika. Apparaten består av en bärbar
ekoradiosändare, arbetande med mikrovågor, en mottagare,
ett instrument och en skrivande oscillograf.
Då ekoradiosändaren (placerad t.ex. vid vägkanten)
riktas mot ett på vägen framrusande motorfordon uppstår
dopplerverkan vid den utsända radiovågens reflexion mot
fordonet. Den bredvid sändaren uppställda mottagaren
uppfångar således en radiovåg, vars frekvens är olika den
utgående vågens frekvens och beroende av det rörliga
fordonets hastighet.
Den utgående och den inkommande vågen blandas i
mottagaren och den erhållna skillnadsfrekvensen, vilken
är direkt proportionell mot fordonets hastighet, matas
efter förstärkning in på en frekvensmeter, till vilken
kopplats instrumentet och den skrivande oscillografen. Genom
frekvensmetern förses instrument och oscillograf med en
likström, vars styrka är linjärt proportionell mot
frekvensen. Instrumentet kan vara graderat direkt i km/h och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
