Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 6 december 1947 - En elektronisk hastighetsmätare, av D H - Den amerikanska radioindustrins produktion under kriget, av E L - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
924
TEKNISK TIDSKRIFT
visar normalt fullt utslag för en hastighet av 180 km/h.
Hastighetsmätningen börjar vanligen då målet befinner
sig ca 50 m framför sändarantennen. Mätfelet är mindre
än 3,5 km/h (Electronics juli 1947). D H
Den amerikanska radioindustrins produktion under
kriget. Den stora betydelse ekoradio i olika former hade
för krigets förande framtvang en enorm
produktionsökning, vilken ställde mycket stora krav på industrin.
Årsproduktionen hos radioindustrin år 1939 var 284 M$ och
2 800 M$ år 1944. I den sistnämnda siffran utgör
ekoradio-utrustningar hälften. Produktionen 1944 skedde inte bara
i den egentliga radioindustrin; även telefonindustrin hade
tagits i anspråk härför. De goda resultat som en sådan
produktionsökning av till stor del helt nya apparater inom
en helt ny gren av tekniken innebär vanns genom de
förenade insatserna av industrin, av militära och andra statliga
myndigheter samt av forskningsorganen.
Före kriget svarade fyra firmor för något över hälften
av all produktion inom radioindustrin. I början av kriget
var det fem firmor som hade 82 % av alla kontrakt med
amerikanska krigsmakten. De andra radiofirmorna var i
mycket hög grad sysselsatta som underleverantörer till de
"fem stora". Även andra firmor från helt andra branscher
sattes in på att tillverka vissa delar till radar, t.ex. många
kamerafabrikanter. Så småningom ökades produktionen
från småfirmorna så att de stora inte hade mer än ca
55 %. För att klara av de tekniska problemen byggdes en
mängd laboratorier, bland vilka det främsta var "Radiation
Laboratory" vid Massachusetts Institute of Technology.
När detta laboratorium var som störst, sysselsatte det 4 000
personer och kostnaderna uppgick till 4 M$ per månad.
För att få fram produktionen i rätt ordning hade man
ett utförligt system med prioriteter från A 1 till L 500. En
särskild organisation hade till uppdrag att klara upp
flaskhalsar i produktionen med möjligheter att införa högsta
prioritet AAA för viktiga punkter. Patentfrågan löstes
enkelt genom att staten som var köparen förklarade att
alla patent som föll under USA:s lagar fick användas.
Ägare av patent hade rätt att begära royalty för sina
patent. Sådana nya patent som utvecklats med staten som
bidragande, vilket var ett mycket stort antal, kunde
användas utan royalty.
Antal arbetare i industrin steg från 56 000 år 1939 till
350 000 år 1944 med tiofaldig ökning av produktionen.
Omställningen till fredsproduktion var snabb. Hälften av
orderstocken, 2 000 M$, annullerades under augusti 1945. I
november samma år sysselsattes i fabrikerna 130 000
arbetare, en minskning till en tredjedel (Harvard Business Rev.
1947 h. 2). E L
Från de tekniska högskolorna
KTH
K.M.t har till innehavare av professuren i byggnadsstatik
från den 1 juli 1947 utnämnt docent H Nylander.
Provföreläsningar i professuren i tillämpad matematik 11 ägde
rum den 30 och 31 oktober 1947. Den efter professor
D Enskog ledigblivna professuren i matematik och
mekanik sökes av docenterna A Eriksson, L Hulthén och N
Svartholm; till sakkunniga har utsetts professorerna
H Faxén, M Riesz och I Waller. Befattningen uppehälles
f.n. av docent Svartholm. Professuren i pappersteknik
sökes av fil. dr E Eftring och docent B Steenberg; till
sakkunniga har utsetts överingenjörerna E Dahlén och K
Per-Jönsson samt professor E Hägglund. Befattningen
uppehälles f.n. av dr-ingenjör N Rosenlew och docent B
Steenberg. Docent H Bäckström har föreslagits till kallelse till
professuren i fotografi som han f.n. uppehåller; till
sakkunniga har utsetts professorerna B Hallert, O Lamm och
A Odencrantz. Professuren i metallhgttkonst sökes av
dr-ingenjör O Barth, bergsingenjör H Löfquist, Helsingfors,
samt civilingenjör S Walldén. Professuren i kemisk
apparatteknik sökes av lektorn, tekn. dr C Du Rietz och
laboratorn civilingenjör K I Skärblom. Professorn i flygteknik,
S Luthander, har beviljats partiell tjänstledighet under
tiden 1 augusti 1947—1 augusti 1949 för tjänstgöring som
forskningschef vid Svenska Aeroplan AB, Linköping. Till
vikarie har förordnats civilingenjör T Gullstrand.
Kollegie-nämnden tillstyrker fortsatt tjänstledighet för professorn i
teoretisk elektroteknik E Hallén intill den 1 juli 1948 för
vetenskapligt arbete vid Cruft Laboratory, Harvard
Uni-versity, Cambridge, USA.
Vid den för fackhögskolorna i Stockholm gemensamma
minnes- och installationshögtidligheten i Stadshuset den
19 oktober 1947 installerades professorerna M Oledal, T
Åström, J Rydberg, B Hallert, U Åhrén samt H Nylander i
sina ämbeten, varvid professor Åhrén föreläste över ämnet
"På väg mot en social stadsplanering".
Laboratorsbefattningen i kemi sökes av fil. lic. H
Arri-felt och A Johansson samt docenterna C Brosset och P
Nylén; till sakkunniga har utsetts professorerna O
Collen-berg, O Lamm och A Ringbom, Åbo. Befattningen
uppehälles f.n. av fil. lic. B Lindberg.
Till speciallärare i vattenlednings- och avloppsteknik har
från och med den 1 oktober 1947 förordnats civilingenjör
V Jansa. Till speciallärare i läran om maskinelement 111
har likaledes från och med den 1 oktober 1947 förordnats
docent T Widell. Docent P Nylén har föreslagits till
kallelse till speciallärarbefattningen i färg- och lackkemi, som
han f.n. uppehåller. Ende sökanden till
speciallärarbefattningen i geoteknik, förste statsgeoteknikern B Jakobson,
har av lärarkollegiet förordats till innehavare av
befattningen, som han f.n. uppehåller. Överdirektör R Schlyter
har beviljats entledigande från speciallärarbefattningen i
allmän bgggnadslära från och med den 9 februari 1948.
Ende sökanden till biträdande lärarbefattningen i
elektroakustik, civilingenjör C Wachtmeister, har av
lärarkollegiet förordats till innehavare av befattningen.
Biträdande lärarbefattningen i ultrahögfrekvensteknik sökes
av civilingenjör B Håård och tekn. lic. B Josephson;
lärarkollegiet förordar den senare. Till biträdande lärare i
elektroteknik har kallats docent G Siljeholm, i industriell
ekonomi och organisation I civilekonom H Bohlin, i
industriell ekonomi och organisation II civilingenjör O Rimér,
i elektrisk anläggningsteknik II civilingenjör S Svidén, i
bgggnadsakustik civilingenjör O Brandt samt i
trädgårdskonst professor E Lundberg.
Stadgeenligt kan en särskild avdelning för allmänna
vetenskaper inrättas vid de tekniska högskolorna.
Lärarkollegiet hemställer hos överstyrelsen, att så måtte ske och att
till avdelningen i fråga hänföres: professurerna i
matematik, tillämpad matematik I, tillämpad matematik II,
matematik och mekanik, mekanik, fysik, oorganisk kemi,
organisk kemi, teoretisk kemi samt mineralogi och geologi
samt laboratorsbefattningarna i fysik och i kemi.
Beträffande vissa nginrättade befattningar hemställer
lärarkollegiet att professurerna i pappersteknik och i
kemisk apparatteknik hänföras till avdelningen för kemi,
professuren i fotografi till avdelningen för teknisk fysik,
professuren i metallhyttkonst till avdelningen för
bergsvetenskap samt speciallärarbefattningen i färg- och
lackkemi till avdelningen för kemi och speciallärarbefattningen
i geoteknik till avdelningen för väg- och vattenbyggnad.
Docent T Widell föreslås till innehavare av
docentstipendium för tre år från den 1 juli 1947.
Civilingenjör E Morath kommer att den 18 december
1947 försvara en avhandling, benämnd "Single Phase
In-duction Motor Windings".
Till innehavare av Kungl, och Hvitfeldtska stipendiet
föreslår lärarkollegiet teknolog A-H Christenson, V3.
Påskferierna kommer under år 1948 att förläggas till
tiden 25 mars—10 april.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
