Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 27 december 1947 - Industriprojektering, av Torsten Frendin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 december 19 Al
959
i dess helhet, till koncernen och till branschen.
Generalplanen innebär alltså en tillverkningsplan
på längre sikt för företaget, där slag av
produkter, produktionsmetoder och
produktionskapaci-teter för de skilda tillverkningarna blivit
bestämda. Det är givet, att bakom dessa
bemödanden och värderingar bör ligga ett, beroende av
företagets storlek och karaktär, mer eller mindre
fullständigt, utredningsmaterial, berörande
exempelvis marknadsanalyser och
marknadsprognoser, strukturförhållanden inom branschen, den
teknologiska utvecklingstendensen etc. I
generalplanen bör man vidare ha tagit ställning till
läges-påverkande faktorer, såsom tillgång till
råmaterial och hjälpmedel, bränsle och kraft, vatten och
avloppsförhållanden, tillgång till arbetskraft och
lämpliga bostadsområden, kommunikationer,
avsättningsförhållanden etc.
När dessa i generalplanen ingående allmänna
förutsättningar klarlagts, bör generalplanen
närmare utformas i sina detaljer och redovisas i en
dispositionsplan. Härvid bör i första hand frågan
om markförvärv klarläggas med undersökning av
de topografiska förhållandena, undergrundens
beskaffenhet, möjligheter till framtida förvärv av
mark etc., vidare undersökning av
transportfrågorna, valet av transportmedel för
industritransporter och sambandet med det yttre
transportnätet, lämpliga transportvägar inom området,
materialgången och produktionsgrupperingen i
stort i och för sammanförande eller uppdelning
av huvudtillverkningarnas förläggning med
hänsyn till tekniska, ekonomiska och icke minst
organisatoriska krav. Dispositionsplanen bör
utformas med särskild hänsyn till behovet av
framtida utbyggnadsmöjligheter av i planen ingående
delar, grundade på de i generalplanen i övrigt
gällande förutsättningarna.
Varken generalplanen eller den däri ingående
dispositionsplanen få betraktas som definitiva och
för all framtid givna. De föråldras mer eller
mindre snabbt, beroende på förändringar i de
ursprungliga premisserna. De böra därför ständigt
hållas aktuella och regelbundet underkastas
revideringar, i varje fall i samband med större
om-eller tillbyggnader och nyanläggningar.
Generalplanearbetet blir naturligtvis inte i alla fall lika
komplicerat, som jag här har skisserat. För
mycket små företag, där chefen ständigt har kontakt
med företagets alla detaljfrågor, kan den t.o.m.
uppgöras och hållas i minnet av chefen ensam,
men i samma mån som företagsstorleken växer,
försvåras överskådligheten, och ett systematiskt
och metodiskt arbete av ett flertal personer blir
alltmera nödvändigt. Fördelen med
generalplanen kan sägas vara, att den förhindrar
ödesdigra missgrepp i nya anläggningar och
befordrar en organisk växt och disposition av företagets
anläggningar med åtföljande driftekonomiska
fördelar. Utan generalplan saknas varje garanti
för ett gott resultat i den följande projekteringen.
Den är en nödvändig men tyvärr ännu alltför
sällsynt förutsättning för projekteringen.
M askiripro jektering
Det andra ledet i programverksamheten kan för
enkelhetens skull benämnas maskinprojektering.
Den förutsätter tillgången till en generalplan och
utgör i sin tur programmet för det sista ledet,
byggnadsprojekteringen. Maskinprojekteringen
skall möjliggöra att välja den utformning och den
konstruktion, som bäst tillfredsställer kraven på
anläggningens rationella och ekonomiska drift.
Av särskild vikt är, att redovisningen av
maskinprojekteringen icke sker med hjälp av definitiva
planritningar med förslag till utformning av
byggnader. Över huvud böra icke
byggnadstekniska eller till byggnadsprojekteringen hörande
synpunkter inverka på den del av
maskinprojekteringen, som omfattar själva
programverksamheten. Resultatet härav skall i detta hänseende
vara kompromisslöst. Först härigenom blir det
möjligt att i byggnadsprojekteringen företa
kompromisser med full kännedom om deras innebörd
såväl för drift- som för anläggningskrav.
I huvudsak kan maskinprojekteringen sägas
bestå av två delar, en analytisk del, där materialet
hopsamlas och systematiskt sammanställes, och
en syntetisk del, där detta material bearbetas till
ett för byggnadsprojekteringens behov avpassat
program. Den andra delen redovisar i korthet
förekommande maskiner och apparater, avger
metodiskt maskinuppställningar för varje
tillverkningsgrupp med ur driftsynpunkt tänkbara
alternativ, behovet av råvaror och
förnödenhets-förråd samt mellanlager och färdiglager, anger
transportanordningar, redovisar tekniska data
för maskiner, apparater och utrustning, såsom
eleffekt för mekanisk och termisk drift,
vattenbehov, vattentemperaturer, behov av ånga,
tryck-och sugluft etc. — krav på naturlig och
konstgjord belysning, bullernivå, rumstemperatur,
luftfuktighet — fordringar på ytmaterial i golv och
väggar, fordringar på fönster, dörrar och portar
— maskinernas dimensioner, arbets- och
montageutrymmen, vikter och yttre dynamiska
egenskaper — i vissa fall arbetsstyckenas vikter och
dimensioner — erforderlig arbetarpersonal,
teknisk och administrativ personal, fördelade på kön
och yrkeskategorier etc. En redovisning av alla
dessa olika uppgifter bör självfallet ske på ett
tekniskt och objektivt, såvitt möjligt entydigt sätt.
I den andra delen redovisas behovet av samband
mellan olika tillverkningsavdelningar samt
emellan dessa och förråd, lager, hjälpverkstäder,
kontor etc. i schematiska sammanställningar. Likaså
anges för bedömningen av dessa behov i
förekommande fall transportintensiteten mellan olika
avdelningar. Avdelningarnas uppdelning och
sammanförande i skilda lokaler kan åskådlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
