Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 27 december 1947 - Industriprojektering, av Torsten Frendin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
TEKNISK TIDSKRIFT
göras i särskilda lokalscheman och på grundval
av maskinuppställningsplaner kan lokalernas
storlek i eventuellt alternativa fall redovisas i
lokalt storleksschema.
Byggnadsprojektering
Med de material, som sålunda framgå av
maskinprojekteringen. har byggnadsprojekteringen
att arbeta. Av den nu skisserade arbetsgången
torde framgå, att i varje fall i samband med
maskinprojekteringens syntetiska arbetsled behov
av byggnadssakkunskap föreligger.
Exempelvis kan valet av lokalstorlekar med åtföljande
överväganden om lämpliga spännvidder,
konstruktioner, belysningsförhållanden etc. knappast
avgöras utan byggnadsfackmannens hjälp. Ett
intimt samarbete måste alltså råda mellan
maskin- och byggnadsprojekteringen. Likaså böra
alla de specialister, vilkas anläggningar kunna
påverka utformningen, såsom konstruktörer och
konsulter inom byggnadsstatik och
byggnadsteknik, värme-, ventilations-, vatten- och
avloppsteknik, el. stark- och svagströmsanläggningar etc.
inkopplas redan på maskinprojekteringens
stadium. Maskin- och byggnadsprojekteringen höra
enligt detta sätt att se saken så intimt ihop, att
de egentligen också borde vara organisatoriskt
samordnade. Jag förstår, att detta just nu är en
from önskan, men man vill inte gärna släppa
förhoppningen, att det skall kunna bli på det sättet
en gång i framtiden.
Ett organisationsförsök
Ett försök till en sådan organisatorisk
samordning gjordes på sin tid under min ledning inom
Försvarets Fabriksstyrelse. För den industriella
anläggningsverksamheten inom företaget har skapats
en anläggningsbyrå, som omhänderhar samtliga
för investering avsedda medel. Byrån projekterar
industrianläggningar, utgående från givna
produktslag och tillverkningskapaciteter,
dimensionerar maskinpark och utrustning, utformar
byggnader och utrustning etc. och "levererar"
fabriker färdiga för drift. Byrån består av fem
sido-ordnade avdelningar: ett maskinkontor för
maskinprojekteringen och ett arkitektkontor för
byggnadsprojekteringen, mellan vilka ett intimt
samarbete råder. Maskinkontoret har till sitt
förfogande ingenjörer, mekanister och kemister, som
från den drifttekniska sakkunskapen inhämtar
för maskinprojekteringen erforderliga uppgifter
och i samråd med arkitektkontoret utarbetar
programhandlingarna. Till sin hjälp ha dessa båda
kontor ett ritkontor med en chef, som icke är
underordnad någon av cheferna för de tidigare
nämnda kontoren. Härigenom avkopplas de
projekterande kontoren från det rutinmässiga
rit-arbetet. Arkitektkontoret avlämnar fullständiga
entreprenadhandlingar till en fjärde avdelning,
byggnadskontoret, som handhar kontrollen av
entreprenadarbetena och samarbetet med
entreprenörerna. Slutligen finns inom byrån ett
förvaltningskontor, som handhar den tekniska
förvaltningen av företagets totala fastighetsbestånd.
Genom det nära organisatoriska sambandet
kunna erfarenheterna från befintliga anläggningar
smidigt tillgodogöras vid nyanläggningarnas
projektering. Förvaltningskontoret omhänderhar
också dispositionsbokföringen och jämsides
därmed den ekonomiska statistiken.
Några ord böra kanske ägnas åt en icke
oväsentlig detalj i projekteringsverksamheten, nämligen
anläggningskostnaderna. De flesta industriledare
ha väl den erfarenheten, att kostnadskalkylerna
aldrig stämma med de slutliga, verkliga
kostnaderna. Detta beror nog i de flesta fall mindre på
felaktiga än på ofullständiga beräkningar. Man
gör inte heller riktigt klart för sig, vad som skall
hänföras till anläggnings- och till driftkostnader.
Företagets uppfattning härom kan också variera,
beroende på driftekonomin. Vid vissa tillfällen
kan driften bära den extra belastningen, vid andra
inte. Genom den sammanblandning av
kostnaderna, som på så sätt uppstår, avhänder man sig
möjligheten att redovisa, vad anläggningsarbetena
verkligen kostat företaget. Det kan därför vara
lämpligt att för den interna överblicken
åtminstone proforma bokföra alla
anläggningskostnader efter en särskild kontoplan, varifrån
om-föringar efter anläggningarnas färdigställande
eller före varje årsbokslut kunna ske till den
ordinarie kostnadsplanen. En fullständig sådan
kontoplan är av utomordentligt god hjälp vid
upp-görandet av kostnadskalkylerna, då man
därigenom tvingas till att följa upp kostnaderna post
för post och sålunda undviker att glömma bort
en eller annan viktig delpost. Den bör innehålla
samtliga administrationskostnader för
anläggningens projektering och utförande, kostnader
förenade med markförvärv och arbeten på
tomten, byggnadskostnader, installationskostnader,
kostnader för transportanordningar, maskiner,
lös inredning, brand- och luftskydd,
igångsättnings- och flyttningskostnader samt
driftkostnadsökningar, förorsakade av
anläggningsarbetena. En kostnadsberäkning utgående från
kontoplanen bör, som framgår av dess innehåll,
uppgöras av maskin- och byggnadsprojekteringen
gemensamt.
Behov av sakkunskap
Vad jag nu här har framfört kan, förstår jag,
förefalla väl abstrakt och verklighetsfrämmande.
Det är det kanske också såtillvida, att någon
motsvarighet i verkligheten knappast existerar annat
än som undantag vid några av våra främsta
industriföretag och kanske på ett eller annat håll
till. Vad som legat mig om hjärtat att söka
klargöra är, att industriprojektering till sin karaktär
och sina behov är olika projekteringen av kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
