Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 27 december 1947 - Byggnadsarbetet ur entreprenörsynpunkt, av Nils Ranow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962
TEKNISK TIDSKRIFT
projekt. Generellt har förfarandet den nackdelen,
att det utestänger den entreprenör, som inte har
eget konstruktionskontor och som inte anser
affären så åtråvärd, att det är värt att anlita en
konsulterande till hjälp. En stor fördel är emellertid,
att det utan tvekan för vårt lands ekonomiska
byggnadsteknik framåt. Man behöver endast peka
på de framsteg vår brobyggnadsteknik gjort under
1920—1930-talet och för övrigt även senare.
Det andra systemet är att beställaren
tillhandahåller fullt färdiga ritningar med ingående
beskrivning över önskade råvaror, halv- och
färdigfabrikat av ingående delar, arbetsprestationer o.d.
Om detta system skall vara alldeles fullständigt
tillhandahåller beställaren även en fullkomligt
utarbetad förteckning över mängden av för
anläggningen erforderliga råvaror och erforderliga
arbetsprestationer. Det är lättare att lämna
anbud på en sådan anläggning, särskilt om alla
massberäkningar även tillhandahållas av
beställaren.
Detta förfarande har inte endast fördelar, vare
sig för beställaren eller entreprenören. Man
kan nog påstå, att det innebär en viss, ofta
oväntad, nackdel för beställaren. Om anläggningen
nämligen inte fungerar så som beställaren
beräknat, om skador uppkomma, t.ex. sönderfrysning,
bristande bärighet, sprickbildning, sättningar i
grunden, otätheter i golv och tak etc., blir det
vanligen fråga om vem som är ansvarig för felet
eller felen. Om entreprenören kan bevisa, att han
följt ritningar och beskrivningar samt i
anslutning därtill utfört ett fullgott arbete, kan han inte
ställas till ansvar. Beställaren kan visserligen
påpeka, att entreprenören borde ha underrättat
honom om de olämpliga materialvalen,
konstruktionernas svaghet, den otillräckliga ljudisolationen,
omöjligheten att åstadkomma fordrad
vattentäthet med betong av angiven blandning etc. Men i
detta fall behöver entreprenören inte vara
byggnadstekniskt sakkunnig eller mera ingående känna
till olika byggnadsmaterials tekniska egenskaper.
Han behöver endast vara kompetent att utföra
ett gott arbete med användning av föreskrivna
material samt givetvis kunna utföra
massberäkning och prissättning. För entreprenören kan det
vara mindre angenämt, då han kanske får
skulden för ett misslyckande, och detta då det tyvärr
är vanligt att sätta likhetstecken mellan
misslyckande och entreprenörens slarv.
Så komplicerad en nutida fabriksanläggning kan
bli är numera detta senare entreprenadförfarande
det vanligaste. Det är sålunda inte alls ovanligt
att i en komplett fabriksbyggnad skall ingå
anläggningar för uppvärmning, vattenförsörjning,
avlopp, låg- och högtrycksånga, tryckluft, olika
sorters elektriska ledningar, gasledningar,
telefoninstallation, ventilation, transportanordningar,
luftkonditionering etc. Till allt detta skall
byggnadsentreprenören ta hänsyn.
Teknisk service
På senaste åren har det mycket diskuterats och
framhållits det önskvärda i att beställaren, förutom
ritningar och beskrivningar även tillhandahåller
anbudsgivarna uppgift om för anläggningen
erforderliga mängder av betong, arineringsjärn, tegel,
fönster, dörrar, golv och takbeläggningar etc., dvs.
en massberäkning. Ett dylikt förfarande är
mycket bra, med endast en liten anmärkning:
massberäkningen måste vara fullkomligt exakt, alla
ingående massor måste vara rätt beräknade och
allt måste vara med. Om massberäkningen är
oriktig eller ofullkomlig ligger det nära till hands
att entreprenören under arbetets gång eller sedan
det färdigställts presenterar byggherren en annan
massberäkning, där alla massor, som voro för
låga, ökats till deras rätta värde eller högre.
Entreprenören lägger därjämte till sådana massor eller
arbetsprestationer, som han anser vara
uteglömda. Beställaren finner då kanske vid sin
kontroll, att vissa av de av honom angivna
massuppgifterna varit för högt tilltagna och att
enprenö-rens ökning av vissa massor är oriktig, och
ävenledes anser att de massor resp. arbetsprestationer,
som entreprenören har tillagt, innefattas i de som
överlämnades vid anbudsförfrågan.
Visserligen kan man tänka sig, att entreprenören
blir ålagd att kontrollera den erhållna
massberäkningen innan arbetet igångsättes och att
massberäkningen efter överenskommelse blir fastställd
såsom riktig, vare sig den är det eller inte. I
vanliga fall blir detta arbete nog aldrig utfört, i
varje fall inte före igångsättandet av
byggnadsarbetet, enär det alltid är bråttom. Dragkampen
mellan beställare och entreprenör om massornas
riktighet kan sedan vålla ett ofantligt arbete på
ömse håll. Ett betydligt bättre system är nog att
beställaren, förutom erforderliga ritningar och
beskrivningar, även tillhandahåller en av erfaren
person upprättad massberäkning men som är
helt utan ansvar från hans sida. Entreprenören
kan då använda denna massberäkning efter
gott-finnande, exempelvis använda densamma för
kontroll av sin egen massberäkning. Vid ett dylikt
förfarande blir säkerligen förhållandet mellan
beställare och entreprenör mera klart, samtidigt
som det givetvis underlättar entreprenörens
massberäkning och bidrar till att eliminera eventuella
fel i hans beräkningar.
Om de armerade konstruktionerna för ett
byggnadsarbete äro mycket komplicerade samt i typ
och utseende mycket varierande, kan det vara
förmånligt, att beställaren i anbudsförfrågan
anger att mängden armeringsjärn får fastställas efter
den specifikation, som framdeles upprättas av
beställaren eller entreprenören. Det är naturligtvis
mycket tidsödande att utan specifikation och
endast med tillhjälp av konstruktionsritningar
tillräckligt noggrant beräkna armeringsmängden. I
sådant fall är det därför mycket lämpligt, att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
