Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1948 - Världsbild och livsåskådning, av Gunnar Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
7
kommer lätt nog en pessimistisk stämning att
tränga sig på dem som ser på längre sikt och inte
kan acceptera en metafysisk odödlighetstro.
Man kan vägra att se problemen och låtsas som
om de inte existerade. Men en sådan taktik
tjänar inte mycket till. Förr eller senare ställes man
inför dem, och det är bättre att ärligt se
verkligheten i ögonen utan illusioner och utan
omanlig fruktan.
Världsbild och livsåskådning är temat för denna
uppsats, som just tar sikte på dessa problem. Det
är kanske på sin plats att först försöka utreda
de båda begreppen. Man kommer ingen väg med
allmänna resonemanger om man inte har gjort
klart för sig vad man talar om.
När vi talar om en världsbild, om den antika
och medeltida världsbilden eller om den moderna
vetenskapens världsbild, så menar vi den
allmänna uppfattning av tillvaron, som utmärker
tänkesättet under en viss period. Vi har en
mångfald erfarenheter från skilda områden, och vi
söker förena dem med varandra; vi söker med
andra ord sammanhanget mellan växlande
händelseförlopp. Låt oss tänka på situationen i vår
egen tidsålder. Vi har en mångfald vetenskaper,
som arbetar på sina speciella områden. Fysiken
och kemien utforskar den materiella världens
struktur. Biologien studerar de levande
varelsernas funktioner och inre byggnad. Människornas
beteende är psykologiens föremål, och de
mänskliga grupperna studeras av den unga vetenskap,
som kallas sociologi. Historien tecknar
grunddragen av de mänskliga samhällenas utveckling.
Språket, konsten och religionen är forskningsfält,
som bearbetats av olika fackvetenskaper. Men
dessa ämnen är inte isolerade från varandra.
Tvärtom står de i ständig inbördes kontakt, även
om specialister av den närsynta typen är
omedvetna om detta sammanhang.
Först och främst bygger alla vetenskaper på
vissa gemensamma grundvalar. De söker alla att
påvisa lagbundenheten i det som händer och sker.
Var gång ni gör ett försök i ert laboratorium
förutsätter ni, att ett lagbundet sammanhang skall
kunna konstateras. I annat fall skulle
naturvetenskapliga undersökningar vara komplett
meningslösa. Den moderna atomfysiken har
visserligen påvisat en gräns för exakta
kausalbestäm-ningar i den klassiska fysikens mening. Men
även den statistiska sannolikheten innebär en
lagbundenhet, låt vara av annan typ än den
som Laplace och Du Bois-Reymond opererade
med. Biologerna undersöker exempelvis
ärftlighetens lagbundna förlopp. Psykologi och
sociologi söker uppvisa bestämda korrelationer
mellan olika yttringar av individernas och de sociala
gruppernas liv. Historien förutsätter ett bestämt
samband mellan händelserna och vill komma åt
"det som sker i det som synes ske". I all
vetenskap utgår man från denna förutsättning, och
därmed står och faller forskningens väldiga
byggnad.
Vidare kommer nya rön och nya teorier på ett
forskningsområde att påverka vetenskaper av
annat slag. Newtons fysik utövade ett mäktigt
inflytande på 1700-talets psykologi och
samhälls-lära. Den biologiska utvecklingsteorien med
Darwin som främste man påverkade en rad
humanistiska vetenskaper. Psykologiska riktningar som
Freuds psykoanalys har givit impulser åt studiet
av religionen, diktningen och konsten. Det är
sant, att vetenskaperna arbetar med olika metoder.
Skillnaden är stor mellan kemistens
laboratorieteknik och det källkritiska arbetssätt, som
utmärker nutida historieforskning. Men å andra
sidan griper vetenskaperna in i varandra och
lämnar bidrag till en enhetlig uppfattning av vår
rika och gåtfulla värld. De bidrager med andra
ord till utformandet av vår gemensamma
världsbild.
Medan begreppet världsbild betyder en
enhetlig uppfattning av verkligheten, betyder ordet
livsåskådning en allmän värdering, en mer eller
mindre genomtänkt uppfattning av de värden,
som ger vår tillvaro mening och betydelse. En
världsbild är ett uttryck för teoretiskt tänkande
på erfarenhetens grundval. En människas
livsåskådning uttrycker hennes sätt att taga ställning
till verkligheten. Vetenskapernas
världsuppfattning bestämmes endast av ett intresse, sökandet
efter det sanna eller försiktigare uttryckt efter
det som med våra givna kunskaper är mest san
nolikt. I deras värld finns ingenting som är skönt
eller fult, älskvärt eller förhatligt. Där finns
endast serier av händelseförlopp, solm följer
varandra i en bestämd ordning. Inga mänskliga
önskningar får inverka på vår tolkning av fakta.
Inga teorier får avvisas därför att de inte låter
sig förenas med vissa mänskliga intressen, hur
upphöjda de än må vara. Våra livsåskådningar
bestämmas av det som vi sätter högst.
Vetenskapliga satser är objektiva eller intersubjektivt
giltiga. En människas livsåskådning är subjektiv,
den beror på vilken människa hon är. Men trots
alla olikheter utvecklas genom samlivet
människor emellan vissa gemensamma värderingar, som
man inte kan förneka utan att ställa sig utanför
den kulturella gemenskapens ram. Vi uppskattar
sådana värden som forskarens redbara sökande
efter sanning och konstnärens strävan att
utforma sina skönhetsvisioner. Vi finner något
värdefullt i arbetet på att höja
samhällsmedlemmarnas ekonomiska standard; sedan kan meningarna
vara delade om den bästa vägen att realisera
detta önskemål. De flesta av oss föredrager ett
samfund med tryggad medborgarfrihet framför
ett självhärskardöme med obegränsad
maktfullkomlighet. Vi kan inte bevisa, att våra
värdeomdömen är riktiga. Ur vetenskaplig synpunkt kan
de varken verifieras eller vederläggas som våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
