Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1948 - Världsbild och livsåskådning, av Gunnar Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
teoretiska omdömen. Men vi kan inte leva och
handla utan bestämda värderingar. Vi har alla en
livsåskådning, även om den kanske är mycket
litet genomtänkt och inte låter sig formuleras i
klara begrepp.
Och nu kommer jag till frågan: hur förhåller
sig vår världsbild till de livsvärden, som
bestämmer kulturmänniskans livsåskådning? Vilken
plats tillkommer dessa ideella möjligheter i den
världsprocess, som vetenskapen söker tolka så
långt det är möjligt för människotanken?
Alltsedan den nyare tidens början har man vant
sig att betrakta utvecklingen som ett
framåtskridande mot högre stadier. Varje generation tar i
arv ett värdekapital från äldre släkten och ökar
det med sina egna bidrag. Mänskligheten stiger
sålunda mot en allt högre kultur och vinner
en allt rikare livslycka. Framåtskridandet kan
inte hejdas, dess seger är med nödvändighet given.
Under 1800-talet fick denna optimistiska
fram-stegstro ett stöd i den biologiska utvecklingsläran.
Darwinismen hade lärt oss, att den organiska
naturen uppvisar bilden av en väldig urvalsprocess.
De sämre rustade går under, och de livsdugligaste
segrar i konkurrensen. Nu överförde man ofta
denna tankegång på det mänskliga kulturlivet.
Även här, menade man, verkar ett urval, som
driver släktet allt högre, fullkomnar dess
möjligheter mer och mer. Men detta populära
föreställningssätt var grundat på en fatal förväxling. Man
glömde att det biologiskt fördelaktiga inte
betyder detsamma som det bästa i kulturell mening.
Den som är bäst anpassad efter de fysiska
livsbetingelserna, den som bäst slår sig fram i
konkurrensen, kan mycket väl uppvisa den
kulturfientlige barbarens alla kännetecken. Den "sämre
utrustade" kan vara en människa med de största
förutsättningar att göra en värdefull insats i
civilisationens tjänst. Framstegsoptimismen har
intet stöd i läran om det naturliga urvalet, och
den kan över huvud inte bekräftas av någon
vetenskaplig teori. Vi har ingen anledning att tro på
en naturbestämd utveckling mot högre stadier,
bortsett från det faktum att orden högre och lägre
uttrycker värderingar, som faller utanför
vetenskapens rayon.
I våra dagar har kulturoptimismen ofta slagit
över i en lika dogmatisk kulturpessimism mot
bakgrund av de två världskrigen och utsikterna
till nya världskatastrofer. På 1920-talet fick vi
göra bekantskap med en bok av dr phil. Oswald
Spengler i München, som bar titeln
"Västerlandets undergång". Den hade alla förutsättningar
tör en snabb och kortvarig succé. Den var briljant
skriven, den var rik på djärva och
fantasieggande uppslag, och den var suveränt frigjord från
de tråkiga ting, som kallas för saklig prövning
och vetenskaplig metod. Spengler förkunnade
tesen, att vår kulturform med nödvändighet går
sin undergång till mötes. Den glider obönhörligt
in i stagnationens och förtvinandets stadium. Och
liknande dödsattester utfärdas i de yttersta av
dessa dagar. Men en sak är säker: varken den
glada kulturoptimismen eller den desperata
katastrofförkunnelsen kan åberopa sig på
vetenskapens auktoritet. Med fatalistiska läror om en
nödvändig, ödesbestämd utvecklingsgång har den
moderna forskningens världsbild ingenting att skaffa.
Vi kan till en viss grad uppställa sannolika
prognoser för framtiden. Befolkningsstatistiken
kan säga: om utvecklingen fortsätter i samma
riktning, måste vi räkna med de och de
befolkningstalen vid den och den tidpunkten i
framtiden. Nationalekonomien kan göra vissa
förutsägelser utifrån sina studier av växlande
konjunkturer. Men alla sådana prognoser förutsätter, att
omständigheterna för övrigt är lika. Vi måste
alltid räkna med att nya faktorer kan spela in och
modifiera händelsernas riktning. Den mänskliga
viljan är en av de oberäkneliga faktorerna.
Vi är inte passiva åskådare av en
utvecklingsprocess som följer sin givna bana oberoende av
vårt görande och låtande. Vi medverkar själva i
det stora dramat. Vi ställas jämt och ständigt
inför valet mellan olika handlingsmöjligheter och
vårt sätt att välja inverkar alltid mer eller
mindre på händelsernas gång. Framtiden är ur en
synpunkt resultanten av de många
komponenter, som vi kallar mänskliga viljehandlingar. Varje
naturvetenskaplig landvinning ger oss möjlighet
att utvidga området för vår aktivitet, att planera
och att handla efter våra planer. Varje
nyförvär-vad kunskap om samhällsutvecklingens
sannolika tendenser ger oss möjlighet att modifiera
dem. Vetenskapens erövringar öppnar ständigt
nva chanser för den mänskliga energien. Ju
säkrare vi lyckas fastställa det lagbundna
sammanhanget, desto större blir vår viljas möjlighetsfält.
Vi har ingen anledning att slå oss till ro och lita
på att "utvecklingen" för oss fram till ett bättre
tillstånd oberoende av våra egna ansträngningar
Vi har lika litet anledning att tro oss hemfallna
åt ödesbestämda katastrofer hur mycket vi än
spjärnar emot. Det finns alltid möjlighet på gott
och ont. Vi måste välja vår plats i striden och
låta våra kunskaper tjäna de livsvärden, som vi
bekänner oss till. Det är meningslöst att fråga,
om livet egentligen har någon mening. Det är
meningslöst, ty en sådan fråga är principiellt
omöjlig att besvara. Men livet får mening för oss
när vi verkar för de möjligheter, vi sätter högst,
när vi hjälper till där vår hjälp behöves hur det
sedan går med våra privata fördelar.
Kant ställde de tre stora problemen: vad kan
jag veta, vad bör jag göra. vad får jag hoppas?
Vad kan jag veta? Verkligheten är outtömligt
rik, och den mänskliga kunskapsförmågan har
sina oöverstigliga gränser. Vår kunskap om
tillvaron omkring oss hämtar ytterst sitt material
från våra sinnens vittnesbörd. De subtilaste teo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
