Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1948 - Världsbild och livsåskådning, av Gunnar Aspelin - Ledarskapets psykologi, av Erik Bjelfvenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
21
rier måste i sista hand prövas på iakttagna fakta.
Den världsbild, som vår tanke skapar på
iakttagelsernas grundval, är alltid fragmentarisk och
ofullständig. Hela sanningen är oss inte given,
men vi kan förvärva oss en kunskap, som ger oss
allt säkrare orientering i denna gåtfulla värld.
Och även om vi måste resignera inför de stora
frågorna vid vetandets gränser, så bevarar
alltid det stränga och redbara sanningssökandet ett
värde, som står kvar när alla illusoriska
lyckodrömmar förgått.
Vad bör jag göra? Den frågan kan ingen
vetenskap besvara. Den får hänskjutas till den
enskildes personliga avgörande. Men den som upplevt
vad mänsklig nöd och mänskligt lidande vill säga,
han kan känna det som en bjudande plikt att
hjälpa till med att skapa gynnsammare
materiella och andliga livsvillkor. Och kunskapen om
verkligheten kan för honom bli ett vapen i
kampen mot förstörande och livsfientliga krafter.
Vad får jag hoppas? Vi har rätt att hoppas, att
vår kamp för livsvärdena inte kämpas förgäves.
En situation kan förefalla så hopplös som helst;
det finns alltid möjligheter, som vi kan ge
verklighetens form. Vi behöver aldrig hemfalla åt
viljeförlamande défaitism och "som barbarer
böja oss i skräck och vanvett inför hårda öden".
Alla fakta talar för att vår historia en gång når
sin avslutning, då naturen inte längre ger
betingelser för mänskligt liv. Det står var och en
fritt att inför detta perspektiv söka räddningen
i en individuell odödlighetstro, om han kan
förena den tron med det intellektuella samvetets
krav. Men även om han måste resignera på den
punkten, så återstår alltid kravet att verka för
ett värdefullt innehåll så länge oss livet förunnas.
Allt enskilt liv har sina gränser, och det torde
också gälla om mänsklighetens tillvaro. Men vad
det gäller är inte att leva i oändlighet utan att
gestalta sitt liv på bästa sätt i de växlande
situationer, vi kommer att möta. Eller, för att tala
med den engelske naturforskaren Thomas Henry
Huxley, Darwins vän och vapenbroder, när han
slutade sitt föredrag om utvecklingsläran och
etiken med denna konfessionsfria trosbekännelse:
"Det återstår för oss att lägga bort ungdomens
övermått av tillitsfullhet och likaledes den
mod-fälldhet, som också följer med minderårigheten.
Vi är vuxna män och måste handla som män,
Alla kan vi också sträva i en tro mot ett hopp:
Kanhända skall djupen uppsluka oss, kanhända
skall vi nå lycksalighetens öar, men någonting,
någon gärning av ädel halt kan vi dock utföra
innan slutet kommer."
Ledarskapels psykologi
Rektor Erik Bjelivenslam, Stockholm
Ledarskapet är en fråga av största aktualitet i
våra dagar. Orsakerna härtill äro många. Här
kunna vi nöja oss med att peka på ett par. Den
ena orsaken är att behovet av ledare är mycket
större nu än förr. Detta betingas därav, att vår tid
är organisationernas tid. Eftersom nu
organisationsväsendet är av jämförelsevis ungt datum och
eftersom det utvecklas särskilt kraftigt i våra
dagar, säger det sig självt, att ledarproblemet
måste vara särskilt aktuellt just nu. En annan
orsak till dagens livliga diskussion kring
ledarproblemen är den, att det nu ställes mycket större
krav på en ledare än förr i världen. För det första
kräves ett större mått av fackkunskaper på det
område, inom vilket ledarskapet utövas. För det
andra ställes på ledaren av i dag betydligt större
krav i fråga om förmåga att handskas med
människor.
Orsaken till denna förändring i ledarens
ställning och uppgifter är att söka i den
demokratisammandrag av föredrag på K. Tekniska Högskolan den 6
november 1947.
331.021.5 : 159 .9
65.012.4 : 159.9
seringsprocess, som försiggår i samhällslivet och
som för Europas del leder sitt ursprung tillbaka
till franska revolutionen 1789. Denna revolution
betecknar begynnelsen till den förändring i
förhållandet mellan samhällsklasserna, som just i
våra dagar gör sig särskilt märkbar.
Uppskattningen av människovärdet har ökats. Klyftan
mellan olika samhällsklasser har minskats undan
för undan. Tvister på arbetsmarknaden göras upp
vid förhandlingsbordet, där arbetsgivare och
arbetstagare uppträda som likaberättigade parter.
Helt naturligt har denna utveckling övat starkt
inflytande på ledarskapets funktioner.
Ledarskapet har blivit ett psykologiskt problem.
Det finns många olika meningar om vilka
egenskaper en ledare bör äga för att lyckas i sin
verksamhet. Detta torde väsentligen hero på att man
har olika uppfattning om vad som är att
betrakta såsom det ideala ledarskapet. Här kan det
inte bli tal om att ingående diskutera detta
spörsmål. Vi kunna nöja oss med att återge den
uppfattning, som företrädes av den amerikanske psv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
