Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 3 januari 1948 - Industriledaren och samhället, av Nils Elfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 19A8
13
rent humanitär synpunkt skulle tillvarataga
dessas intressen blevo allt starkare. Vid
Industriförbundets årsmöte 1945 höll dr Torsten Gårdlund
ett föredrag om "Industrien och samhället", vari
han gör en skarpsinnig analys av denna
brytningstid. Han påvisar, att kraven på
samhälls-kontroll gå mycket längre tillbaka i tiden än man
i allmänhet föreställer sig och visar, att den
engelske liberale filosofen Bentham i början av
1800-talet, som kämpade för allmännyttans idé,
också lyckades bryta den feodala
folkförtryc-kande lagstiftningen i England, en lagstiftning,
som blott tillgodosåg fåtalets intressen och
lämnade de många därhän. Genom Benthams
banbrytande arbete bereddes marken för
arbetarskyddslagstiftning och övriga socialpolitiska
reformer i England och andra länder vid 1800-talets
slut. Den engelske historikern Thomas
Macau-lays tal i underhuset den 22 maj 1846 till
försvar för en lag om tio limmars arbetsdag för
minderåriga betecknar en vändpunkt från
gammalliberalismen, den oinskränkta liberalismen, till
reformliberalismen. Hans invändning mot
industrins påstående, alt en arbetstidsförkortning till
tio timmar blev för dyrbar och nedsatte
konkurrensförmågan för mycket, är klassisk genom att
han framhöll kärnan i problemställningen,
nämligen att det som gör ett folk starkare, friskare
och klokare omöjligen kan vara något som gör
folket mindre produktionsdugligt och alliså
fattigare. Vid denna tidpunkt var man redan
överens om, att en längre arbetstid för de minderåriga
än tio timmar var direkt skadlig. Om dylika ting
behöver våra dagars industriledare och samhälle
ej längre tvista. De tillhöra en länge sedan
förgången tid. Allmännyttans idé är erkänd och
accepterad av alla, industriledare såväl som
anställda, och Gårdlund betonar mycket riktigt, att
samhällskritiken utgår numera från allmänt
accepterade demokratiska värden, och
sakdiskussionen från samhällets sida gäller hela tiden om
förefintliga eller föreslagna institutioner eller
arbetsformer fungera till de mångas välfärd i det
långa loppet, med andra ord, om industriledarna
så leda produktionen, alt den ger mesta möjliga
verklig standardhöjning för de många på lång
sikt. På samma sätt får samhället och dess
institutioner ävenledes vara beredda på att stå till
svars inför samma frågeställning, t.ex. från
industriledarnas sida. Här har man
problemställningen om industriledaren och samhället i ett
nötskal.
Industriledarnas kontakt som kår med
samhället sker dels som ovan nämnts genom industrins,
näringslivets organisationer, dels och framför allt
via förhandlingsbordet såsom
arbetsgivarerepresentanter. I denna senare egenskap äro Svenska
Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen
de stora och starka huvudorganisationerna inom
vårt näringsliv. Det är nog en allmänt utbredd
uppfattning, att det endast är industrins
toppfigurer, som skola räknas till de verkliga
industriledarna, som tämligen oberoende styr och ställer
med näringsliv och arbetsavtal och näringslivets
organisationer. Ingenting kan vara felaktigare i
våra dagars Sverige. Man måste komma ihåg, att
det är ganska sällsynt, att en industriledare, en
industrichef, är ägare till sitt företag eller ens
stor aktieägare. Vanligen är han tjänsteman,
visserligen en mäktig och hög sådan men ändå
tjänsteman, som har att följa vissa regler och ta
ansvar enligt dylika och dessa regler äro
allmängiltiga för alla tjänstemän i olika positioner inom
företaget. Detta medför, att inom industriföretag,
som göra anspråk på att följa med sin tid, ett
intimt och förtroendefullt samarbete måste ske
och sker både på djupet och bredden. Detta
mynnar däri, att bakom näringslivets organisationers
uppfattning sådan den framföres genom dessa
näringslivets toppfigurer stå snart sagt alla
industriledare i högre och lägre tjänsteställning och
det vill inte säga så litet, att praktiskt taget alla
ingenjörer i vårt näringsliv oberoende av politisk
uppfattning dock se på produktionslivets problem
med samma ögon och mäta dess yttringar med
samma mått.
En betydande grupp av industriledare utgör
också de mindre näringsidkarna. Dessa utgöras
ofta av hantverkare eller industriarbetare, som
startat det egna företaget och kanske leda
arbetsstyrkor och förfoga över maskinell utrustning,
som sysselsätter arbetsstyrkor på 10, 20, 50, ja,
kanske 100 man. Dessa äro naturligtvis ett med
sitt företag, eftersom de flesta av dem ha
arbetat sig fram från en underordnad ställning, och
en ringa början inom arbetslivet och betrakta
naturligt nog sitt företag som sitt livsverk.
Gemensamt för hela industriledargruppen i denna
vidsträckta och allmänna bemärkelse är dess i de
flesta fall nästan ensidiga inriktning på
produktionslivet och allmänt sett ringa intresse, ja,
likgiltighet för det politiska. Oftast kräver
näringslivet sin man helt och fullt och industriledaren
ser i detta sin egentliga livsuppgift och anser sig
på detta sätt fullgöra sin samhälleliga
skyldighet. Ofta skryter industriledaren, tjänstemannen,
ingenjören med att han är fullständig politisk
idiot. Vidare framhåller han, att den politiska
världen mera är en skenvärld och att dess
yttringar sakna reell betydelse samt att
företagsamheten i sig själv är okänslig härför och alltid
finner utvägar. Han menar, att var och en skall sköta
sitt — men så enkelt är det inte numera. Därför
framstår det som så mycket angelägnare, att
teknologerna, de blivande industriledarna, redan
under studietiden få en viss samhällelig skolning.
Framför allt är det av betydelse att känna till
näringslivets stora värde för vårt folkhushåll och
vilken stor kår, som näringslivets funktionärer,
industriledarna i vidsträckt bemärkelse, verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
