Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - Standardiseringen och det moderna samhället, av Hilding Törnebohm - Aktiebolagsrätt i populär framställning, med kommentar till 1944 års lag, av sah - Intern företagsinformation genom trycksaker, av W S - Van Nostrand's Scientific Encyclopedia, av sah - A Handbook of Telecommunication, av Karl Lundkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 19A8
21
Vi standardiseringsmän ha detta fullt klart för
oss men kunna icke göra något åt saken. Vi äro
till för att skapa förutsättningarna för en
specialiserad och effektiv produktion och kunna endast
beklaga om förutsättningarna icke utnyttjas. Vi
beklaga också förekomsten av den mentalitet hos
allmänheten, vilken ofta får stöd i pressen,
nämligen att varje steg, som bidrar till att minska
importen, är samhällsnyttigt. Vi tro, att det
primära bör vara ökad produktion. För min egen
del tror jag, att den besparing i importvolymen,
som vinnes genom upptagande av nya varuslag
i den svenska produktionen, leder till en minskad
exportvolym i betydligt högre grad. Om den
nämnda relationen 1 : 2,5 är riktig, så betyder
ofta en sparad krona i importen en förlust av 2
kronor och 50 öre i exporten. Naturligtvis får detta
uttalande icke generaliseras alltför mycket.
Undantag från regler finnas alltid. Det finns varor,
som omedelbart kunna tillverkas på ett
ekonomiskt sätt och bli konkurrenskraftiga. Det finns
också varor, som av säkerhetsskäl och ur
militära synpunkter böra kunna tillverkas. Detta
lärde vi oss under krigsåren.
Jag vill nu till slut uttala förhoppningen att
allmänheten skall få en riktigare och bättre
uppfattning om standardiseringsverksamheten här i
landet. Jag anser nämligen, att en god
standardisering — med god förstår jag att den bör vara
baserad på teknisk och ingenjörsvetenskaplig
forskning — är en ovillkorlig förutsättning för en
ökad effektivitet i produktionen av nyttigheter.
Alla samhällsklasser äro överens om att en dylik
ökad effektivitet är nödvändig, om vi skola
bibehålla vår levnadsstandard, och ändå
nödvändigare, om vi skola kunna höja densamma. Det kan
kanske tyckas, som om dessa ord vore ägnade att
över hövan framhålla
standardiseringsverksamhetens betydelse, man tycker kanske, att sådana
för Sveriges välstånd betydelsefulla varor som
trämassa, papper och dylikt icke beröras av
standardiseringsverksamheten. De produceras ju i
stora serier på ett synnerligen effektivt sätt, utan
att varorna direkt äro föremål för
standardiseringskommissionens verksamhet. Trots detta är
det dock så, vilket jag hoppas har framgått av
vad jag tidigare sagt, att standardiseringen
ingriper på alla områden inom hela vårt
samhällsliv: den vill effektivisera arbetet i våra hem,
effektivisera transportmedlen, effektivisera
handredskap som användas i våra skogar, förbilliga
enkla maskinelement som användas överallt,
effektivisera underhåll och reparationer av allt
sådant som förekommer i lantbruket. Med dessa
tankar i bakgrunden är det väl inga överord att
tala om att standardiseringsverksamheten är av
stor samhällelig betydelse till följd av sin förmåga
att skapa förutsättningar för en höjd
levnadsstandard åt alla. Ett modernt samhälle kräver
organiserad standardiseringsverksamhet.
Aktiebolagsrätt i populär framställning, med
kommentar till 1944 års lag, av Berndt Philipson.
Bokförlaget Forum, Stockholm 1947. 178 s. 7 kr.
Boken är avsedd att ge en redogörelse för den nya lagen
om aktiebolag, som trädde i kraft den 1 januari 1948. Efter
en kort historik skildrar förf. de förändringar som den
nya lagen innebär i förhållande till den äldre av 1910
samt övergångsbestämmelserna till den nya lagen jämte de
förändringar, som måste vidtas i äldre aktiebolags
bolagsordningar. Bokens huvuddel utgör en detaljerad
redogörelse för den nya lagens bestämmelser i fråga om
bolagsbildning, aktiekapitalet, konsolidering och
vinstutdelning, styrelse och verkställande direktör, revision,
bolagsstämma, ansvarighet, likvidation och fusion. Boken
avslutas med en formulärsamling och ett alfabetiskt register.
Boken är mycket redigt disponerad och lätt att hitta i,
och i stort sett även lättläst — även om det invanda
juristspråket ibland onödigtvis krånglar till uttryckssättet.
Särskilt gäller detta formulärsamlingen, vars ofta tvivelaktiga
språk inte riktigt överensstämmer med dess syfte att
utgöra mönster till skrivelser och protokoll i ämnet. sah
Intern företagsinformation genom trycksaker, Wezätas
skriftserie nr 1. Wezäta — Göteborgslitografen, Göteborg
1947. 24 s., 4 pl.
Den nya serien småskrifter skall behandla ämnen inom
den mycket vida ramen av vad som kan vara av intresse
för en trycksaksbeställare. Det typografiskt mycket
tilltalande första häftet ger en snabb och tillgänglig översikt
över hur trycksaker kan användas för intern
företagsinformation. Efter en inledning om informationens mål och
möjligheter följer en uppställning av de viktigaste
hjälpmedlen. Därefter behandlas olika typer av trycksaker som
kan komma i fråga, bl.a. personaltidningar, handböcker
och broschyrer för personalen, introduktionsbroschyrer för
nyanställda, populära årsredogörelser, inlägg i
avlöningskuvert, affischer och skyltar. Redigeringen av
personaltidningar ägnas ett mera utförligt avsnitt. Bland exemplen
på utförda trycksaker bör nämnas ett hittills föga använt
informationsmedel: personalmatrikel med porträtt och
data.
Broschyren bör ha en del att ge alla som har att ta
ställning till hur den nödvändiga interna informationen bör
utbyggas eller förbättras. W S
Van Nostrand’s Scientific Encyclopedia, 2:a uppl. D Van
Nostrand, New York; Macmillan, London 1947. 1 600 s.,
ill. 12 $; 3 £ 5 sh.
Detta lexikon, som är en modernisering av 1938 års
upplaga, innehåller över 11 000 ord inom flygteknik,
astronomi, botanik, kemi, byggnadsteknik, elektroteknik,
geologi, matematik, medicin, metallurgi, meteorologi,
navigation, fotografi, fysik, statistik och biologi.
Ordförklaringarna är skrivna enligt samma princip som en tidningsnotis,
dvs. de börjar med en kort begreppsdefinition, varefter
följer detaljförklaring och exemplifiering, i många fall
mycket utförliga och rikt illustrerade. Man har på detta
sätt försökt att göra ordboken värdefull både för lekmän
och för specialister. För dessa senare är i synnerhet det
mycket omfattande korsreferenssystemet värdefullt: alla
de ord i texten, vilka återfinnes under en egen rubrik i
lexikonet, är tryckta med halvfet stil; man kan på detta
sätt, utan alltför stor möda, få en mycket omfattande
dokumentation i det ämne som man intresserar sig för, och
lexikonet får härigenom handbokskaraktär. Några
stickprov ger vid handen att innehållet är vederhäftigt och
lättläst, trots det koncentrerade skrivsättet. Den bild av
atombombsexplosionen i Nagasaki, som pryder titelbladet,
kan ge en uppfattning om hur pass aktuellt innehållet är.
sah
A Handbook of Telecommunication, Telephony and
Telegraphy over Wires, av Bertram S Cohen. Isaac
Pit-man, London 1946. 437 s., 281 fig. 30 sh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
