Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - Elstandardiseringen ur driftsynpunkt, av Manne Hernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
23
Elstandardiseringen ur driftsynpunkt
Civilingenjör Manne Hemberg, Bofors
Vi som har hand om driften är fullt medvetna
om vilken fundamental betydelse
standardiseringen av de rent elektriska egenskaperna,
provnings-metoderna och det internationella normarbetet
har, och att vi skulle stå oss ganska slätt, om
inte arbetet härmed skötts så förtjänstfullt.
Utbytbarheten och reservdelshållningen blir
härigenom avsevärt underlättade, men det är
frapperande, hur beroende man ändå är av det rent
mekaniska utförandet hos utrustningen och
delar därav. Detta område får ingalunda förbises,
och här återstår fortfarande en hel del att göra.
Kraftstationer
Vid generatorernas dimensionering och
planering har man att ta hänsyn till många viktiga
faktorer, som försvårar en standardisering. Vid
vattenkraftstationer blir det varvtalet vid
ifrågavarande fallhöjd och vattenmängd, som bestämmer
generatortypen, och för denna ligger den
ändamålsenliga spänningen inom ett ganska
begränsat område, där leverantören naturligtvis väljer
närmaste standardspänning. I samma station blir
väl i allmänhet de olika aggregaten av samma
typ. Kan man även i olika stationer välja samma
tvp och kanske t.o.m. anpassa sig efter
grannarna, så har man ju alltid fördelen av
gemensamma reserver, såsom härvor, magnetspolar, borstar
och vissa delar till lagren.
Vid planeringen av instrumenteringarna bör
man se till att man inom ramen för brytförmåga
etc. får minsta möjliga antal typer av brytare och
frånskiljare, och att man håller sig till vissa
standardiserade skendimensioner. Brytarna bör vara
av minsta möjliga antal typer och storlekar, för
att man skall kunna hålla i reserv i vissa fall en
hel brytare, i andra fall de delar, särskilt
bryt-kontakterna, som man kan behöva byta ut.
Mät-transformatorerna, närmast då
strömtransformatorerna, behöver nog inte alltid anpassas så noga
efter den förhandenvarande belastningen, som
nu ofta är fallet. Särskilt de med lägsta
primärströmmen kan ofta väljas för en något högre
redan befintlig. Spänningstransformatorerna kan
vanligen alla vara exakt lika. Man förenklar
reservhållningen på det sättet. Omsättningen på
spänningstransformatorerna bör väljas jämn, och
Föredrag vid Standardiseringskongressen den 26 september 1947.
389.6 : 621.3.015
389.6 : 621.311
389.6 : 621.313
man skall inte, om man t.ex. har 6 kV
generatorspänning, välja spänningstransformatorer
6 000/110 V utan 6 600/110 V för att få en jämn
konstant. Många utför alla sina kWh-mätare
lika och för 5 A och 110 V, när de skall anslutas
till mättransformatorer och arbeta med
konstanterna vid uträknandet av energiförbrukningen.
Detta gör det möjligt att hålla en enda typ av
mätare i lager, i stället för en typ för varje
omsättning. Man får därvid offra en del av
bekvämligheten vid uträknandet av förbrukningen för att
få en lätt reservdelshållning och bör givetvis i
varje enskilt fall väga för och emot. Av runda
tavelinstrument har vi sådana med diametrarna
65, 86, 90. 110. 150, 185 och 225 mm. Nog
förefaller det, som man här kunde reda sig med tre
eller högst fyra typer förslagsvis 65, 150 och 225
mm i diameter.
Kan man välja upptransformatorerna i
kraftverket av samma typ och omsättning som de i
mottagningsstationen, alltså i överföringslinjens
andra ända, så har man fördelen av
gemensamma reserver, antingen det nu rör sig om en hel
reservtransformator eller reservspolar,
genomföringar etc. Man bör också försöka
standardisera transformatoroljan, åtminstone inom samma
företag, så att man inte riskerar att behöva
blanda transformatorolja av olika fabrikat och tvp.
Alla elektriker vet, att det inte är så nyttigt.
Kraftledningar
Genom Elektriska Inspektionens ingripande
finns nu typritningar på korsningar och andra
detaljer för luftledningar, och det har varit till
stor nytta. Ett annat förhållande, som man har
anledning att vara glad åt, är att vi fått ett
linje-byggnadsbolag i landet, som nu alltmer börjar
utföra åtminstone de större och viktigare privata
huvudledningarna. Härigenom har det blivit en
viss standard på kraftledningarna, materielen.
korsningar etc. Det är skönt, att det förhållandet
håller på att försvinna, att var och en, många
gånger efter mycket huvudbry, bygger på sitt
speciella sätt. Detta kommer alldeles säkert att så
småningom visa sig förmånligt med hänsyn till
lagerhållning och standardisering av materielen.
Man har väl också anledning att förmoda, att
ledningarna härigenom skall bli bättre och
billigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
