- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - Elstandardiseringen ur driftsynpunkt, av Manne Hernberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 januari 1948

27

göra det möjligt att för överkomliga priser få
hållbara, klara och tydliga skyltar och beteckningar.
Det skulle säkert också medföra, att skyltar
sattes upp litet mera än vad nu är fallet till fromma
bland annat för säkerheten.

Kranar och traverser är utrustningar, som
åtminstone i järnverken kräver ganska mycket
arbete att hålla i stånd, och det lönar sig därför att
lägga ned litet arbete på att få dem förstklassigt
och enhetligt utförda. Det är på sin plats att ha
en standardspecifikation särskilt för den
elektriska utrustningen för kranarna tillgänglig att
sända med vid anbuds infordran. Där bör finnas
bestämmelser om hur kontaktledningarna och
kontaktledningsmaterielen skall se ut, hur det
skall vara anordnat med frånskiljare med hänsyn
till den personliga säkerheten och hur motorer,
kontrollrar, gränsbrytare, bromsanordningar och
skyltar m.m. skall se ut. Det vore nog värdefullt
med ett samgående mellan industrierna eller om
gemensamma standardbestämmelser kunde
utarbetas för alla. Anbuden från de olika
leverantörerna skulle då också vara litet mera lätta att
jämföra. Jag vill peka på att man därigenom
också ganska snart skulle få ned motorvarvtalen på
alla kranar till låt oss säga 750 r/m synkront till
fromma för livslängden hos motorer och
apparater, och att man också därigenom skulle kunna
tvinga fram en enhetlighet beträffande
säkerhetsanordningarna samt anslagen och anvisningarna
beträffande dessa.

För att lättare kunna överblicka vårt bestånd
av motorer, och hur vi sköter standardiseringen
och lagerhållningen även med reservmotorer och
reservdelar, har vi i Bofors lagt upp ett
motorregister. Motsvarande register håller nu på att
läggas upp för transformatorer och apparater. I
registren finnes också uppgifter, varav man kan
se, vilka möjligheter det finns att använda en
viss motor eller apparat som reserv för en annan.

I samband med ett diskussionsmöte på
Jernkontoret tillsattes år 1942 en kommitté, som fick i
uppdrag att åt järnbruken verka för
standardisering av för järnbruksdriften ändamålsenliga
maskiner och apparater. Kommittén har haft några
sammanträden och har uppdragit vissa riktlinjer
för standardiseringen av trefasmotorerna för
500 V för de ovannämnda vanliga varvtalen upp
till storlekar av ungefärligen 70 hk. Vi har
faktiskt fått en viss samstämmighet åtminstone
mellan de verk, som kommitténs olika medlemmar
representerar. Det har för järnbruken föreslagits,
att man för storlekar över 15 hk vid 1 500 r/m
synkront och motsvarande typer vid de lägre
varvtalen skulle inskränka sig till motorer med
yttre mantelkylning. För varvtalen 1 000 och 750
r/m, av vilka det senare bör vara det
förhärskande, skall motorerna endast utföras av den typ,
som är användbar för såväl kontinuerlig som
intermittent drift, alldrifttypen. Med hänsyn till att

reversibel drift bör undvikas vid varvtal över
750 r/m, särskilt 1 500 r/m, behöver motorer för
detta senare varvtal endast utföras för
kontinuerlig drift, något som underlättar samgåendet med
cellulosaindustrin. När det blir normala tider
igen, kommer Asea att lagerföra alldriftmotorer
för upp till 65 hk vid 750 r/m (och tills vidare
motsvarande typ vid 1 000 r/m) samt motorer för
kontinuerlig drift 1 500 r/m upp till 25 hk,
samtliga för 500 och 380 V.
Vi har blivit i tillfälle att med Aseas
konstruktörer diskutera deras nya trefasmotorserie, som
skall utföras upp till den typ, som ger 10 hk vid
1 500 r/m, och vi har faktiskt i samråd med dem
fått fram en hel del nya och goda synpunkter på
konstruktionerna. Sålunda skall bland annat
lagerföras färdiglindade statorpaket för 500 och
380 V och underläggsplattor, som gör det möjligt
att bekvämt ersätta en motor av äldre typ med
denna nya, som i allmänhet är mindre. Det är ju
besvärligt ur standardiserings- och
lagerhållnings-synpunkt att firmorna skall komma med nya och
bättre motorer men får man vara med på det här
viset och bestämma, hur de skall se ut, är det inte
längre så farligt.

Genom underhandlingar med Svenska
Elektricitetsverksföreningen har ernåtts en
uppmjukning av elverkens restriktioner för användning av
smärre kortslutna motorer. Härigenom har
användningen av dessa ökat och möjligheten till
standardisering och lagerhållning stigit.

Vad kan man nu ha för ytterligare fördelar av
en standardisering av de elektriska
utrustningarna utöver dem, som till äventyrs framgått av
vad jag tidigare sagt? Jag vill här räkna upp
några.

Inköp blir enklare. Behöver man t.ex. en motor
av viss storlek och med visst varvtal, så finner
man lätt i en tabell vilken standardmotor, som är
lämplig. I tabellen kan då även lätt anges vilka
standardpådrag, som skall köpas. Skulle man
råka köpa för många av en motor eller en
apparat, som är standard, kan man trösta sig med att
dessa inte behöver ligga kvar länge på förrådet
utan blir uttagna för andra ändamål. Man kan
göra större köp och därmed förmånligare.
Konstruktörerna kan med fördel göra upp
stan-dardschemor att användas t.ex. för
instrumenteringar och arbetsmaskiner av enklare slag. Med
hjälp härav specificerar man sedan lätt den
lämpliga utrustningen. Vet man sålunda, att man
behöver en viss typ av arbetsmaskiner, kan man
i många fall med hjälp av standardschemorna
göra inköp av den elektriska materielen i god tid.

För lagrets vidkommande blir det givetvis
bekvämare då ett mindre antal typer finnes.
Reserv-materielfrågan blir enklare att lösa. Personalen
blir mera förtrogen med materielen och lär sig
lättare vad de olika detaljerna heter. Ett
förhållande bör påtalas och ändras, nämligen att sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free