Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 17 januari 1948 - Sulfitcellulosaindustrins biprodukter som råvaror för organisk-kemisk tillverkning, av Bertil Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
33
Sulfitcellulosaindustrins biprodukter
som råvaror för organisk-kemisk tillverkning
Professor Bertil Groth, Stockholm
Vid tillverkning av sulfitcellulosa använder man
i de nordiska länderna huvudsakligen granved
och endast i mycket begränsad omfattning
lövved såsom asp och björk. Koksyran utgöres i
regel av kalciumbisulfit. Under sulfitkokningen
hydrolyseras större delen av de
hemicellulosaar-tade beståndsdelarna till vattenlösliga mono- och
polysackarider. En del av dessa förstöras dock,
bl.a. genom oxiderande inverkan av
bisulfit-joner, under bildning av aldonsyror. Ligninet
sulfoneras och går i lösning som
lignosulfon-syrade kaliumsalter. Utlösningsgraderna variera
med koksyrans sammansättning,
koktemperaturen och koktiden. Lutmängden uppgår till 4—5
m3 per ton torr ved. Sockerkoncentrationerna i
luten framgår av följande tabell1
Starkmassa Konstsilkemassa
g/100 ml lut
Socker
totalt ...................... 3,2 4,6
härav jäsbart ............... 2,4 3,3
Organisk substans
totalt ...................... 12,4 15,3
Den uppnådda hydrolysgraden är på grund av
lägre pH samt högre temperatur och längre
koktid avsevärt fullständigare vid framställning av
viskos- än starkmassa. Under kokningen bildas
omkring 20 kg ättiksyra och 2 kg myrsyra per
ton torr ved. På grund av ättiksyrans laga
koncentration i luten synes det dock ej möjligt att
ekonomiskt utvinna den. Per ton torr ved bildas
dessutom 3—5 kg metanol, som delvis kan
utvinnas i samband med spritframställning ur luten.
Under kokningen omlagras och dehydreras i
veden ingående terpener, främst ce-pinen till cymen.
Denna avgår tillsammans med en del
oförändrade terpener vid kokets gasning och kan avskiljas
ur det erhållna kondensatet. Vid färsk ved kan
råcymenutbytet uppgå till 1 kg och mera per ton
massa. Vid flottad och lagrad ved kan det sjunka
till 0,20—0,30 kg per ton massa.
Föredrag vid 6:e Nordiska Kemistmötet i Lund den 28 augusti 1947.
666
Cymen
Råcymen håller vanligen mellan 15 och 25%
terpenkolväten. För att kunna användas till
synteser måste den mer eller mindre omsorgsfullt
renas från dessa genom effektiv fraktionering,
eventuellt i kombination med
kemikaliebehandling, vilket medför rätt avsevärda kostnader.
Under krigsåren framställdes en del toluol ur
sulfitcymen genom termisk-katalytisk spaltning.
Detta torde vara den enda användning som
cymen funnit som syntesråvara inom landet. I
begränsad omfattning användes den som
lösningsmedel, bl.a. i färgborttagningsmedel, men är
för närvarande synnerligen svår att avsätta och
produceras därför endast i begränsad omfattning.
Det synes endast vara i Förenta Staterna som
man under senare år bedrivit ett mera
omfattande tekniskt forskningsarbete avseende ey mens
användning som syntesråvara. Av där för några
år sedan planerade industriella tillverkningar
märkas en del oxidationsprodukter2. Sålunda kan
man genom katalytisk oxidation av cymen med
molekylärt syre i vätskefas selektivt leda
omsättningen mot tereftalsyra, p-metylbensoesyrci
(tolyl-syra) eller p-isopropylbcnsoesyra. Särskilt synes
den sistnämnda syran kunna erhållas med gott
utbyte och i hög renhetsgrad
HOCO • CeH, • COOH
tereftalsyra
CHS • C0H4 • COOH
p-metyl-bensoesyra
CH3 \
,CH CRH4 COOH
CH3/
p-isopropylbensoesyra
Vidare kan man genom katalytisk oxidation i
vätskefas med atomärt syre framställa
dimetyl-tolylkcirbinol i gott utbyte. I närvaro av syror
de-hydratiseras denna lätt till
p-metyl-oc-metyl-styren, som vid oxidation ger p-metylacetofenon.
Denna produkt erhålles därför som biprodukt vid
oxidation av cymen till dimetyltolylkarbinol
Dimetyltolylkarbinol har terpineol (syren-) artad
lukt och kan användas som luktämne. Samma är
förhållandet med p-metyl-acetofenon. Av störst
CH3
CH3/
>CH — C6H4 — CH3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
