Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 17 januari 1948 - Sulfitcellulosaindustrins biprodukter som råvaror för organisk-kemisk tillverkning, av Bertil Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
(ill 15—25 öre/l. Som redan tidigare framgått är
tillverkningskostnaden för sulfitsprit beroende av
den framställda massakvaliteten. Vid
framställning av viskosmassa erhålles den billigaste
spriten, dels på grund av den härvid erhållna lutens
högre halt av förjäsbara sockerarter, dels på
grund av att man vid tillverkningen av massan
bättre kan tillgodogöra sig i form av varmvatten
återvunnet värme. Huruvida vi i Sverige
genomsnittligt kunna komma ned till nämnda
tillverkningskostnader är problematiskt, enär vi även i
framtiden torde få räkna med avsevärt högre
bränslepris än i USA.
Etylensprit har tillverkats i Förenta Staterna
sedan början av 1930-talet. År 1942 framställdes
25 %, dvs. ca 210 Ml, av all producerad sprit
enligt detta förfarande. Sedan dess har åtminstone
en storanläggning tillkommit, och flera äro under
byggnad. Under de närmaste åren kommer
etylensprit därför sannolikt att helt dominera
marknaden i Förenta Staterna. Här föreligger ett
exempel på den omställning mot nya råvaror, som
där pågår. Tillverkningskostnaden vid
storindustriell drift uppges vara mindre än 15 öre/1 men
priset är i någon mån beroende av
avsättningsmöjligheterna för som biprodukt erhållen
dietvl-eter. Etylensprit ställer sig således i Förenta
Staterna nu billigare än sprit framställd av
sulfitlut, trähydrolvsat, melass och majs. Det uppges
därför, att några nya sulfitspritfabriker knappast
torde komma att byggas, men att man i stället
börjar intressera sig för Torulajäst-framställning.
Biproduktsprit erhållen vid tillverkning av
syntetisk bensin ur naturgas har ännu ej kommit i
marknaden. En storanläggning synes vara under
uppförande och två planeras, vilka vardera skola
producera ca 300 000 t bensin. Per anläggning
kommer att erhållas ca 30 Ml etanol, förutom en
del andra syrehaltiga produkter, bl.a. högre
alkoholer, acetaldehyd och ättiksyra. Etanolen skall
vara relativt lätt att skilja från övriga produkter.
Då bensinens tillverkningskostnad uppges till
5—7 öre/l, kan etanolens tillverkningsvärde
knappast överstiga 10 öre/l. Om nu planerade an-
Fig. 1. Sulfitspritens primär- och sekundärprodukter.
läggningar visa sig räntabla komma säkerligen
ytterligare fabriker att uppföras. I så fall väntar
man, att denna sprit i sin tur skall bli en svår
konkurrent till etylenspriten. Detta kan
emellertid tidigast bli fallet om ca 5 år. Med tiden torde
även liknande fabriker komma att uppföras, i
vilka man utgår från mindervärdigt stenkol.
Acetcildehydsprit har främst tillverkats i
Tyskland och det synes föga troligt att den i
prishänseende kan konkurrera med sprit framställd
enligt förut nämnda metoder.
Under förutsättning av normala tider kommer
sålunda vår sulfitsprit om något år sannolikt att
få vidkännas en rätt hård konkurrens från inom
petroleumindustrin framställd sprit, åtminstone
på den internationella marknaden.
Råvaror och förfaranden
för framställning av primärprodukter av sprit
Bland de primärprodukter, som kunna
framställas av sprit, äro etylen, acetaldehyd och
ättiksyra av särskilt intresse, enär de, såsom synes av
lig. 1, utgöra viktiga mellanprodukter, av vilka
ett stort antal ämnen kunna tillverkas. De
komma därför att behandlas mera utförligt än övriga
primärprodukter. Av dessa kan etylklorid även
med fördel framställas ur etylen och dietvleter
erhålles som biprodukt vid tillverkning av
etylensprit. Vad beträffar aceton ligger tillverkning ur
sprit ej så väl till. För närvarande erhålles den
billigaste acetonen av propen över isopropanol.
För att.av sprit tillverkad butadien skall kunna
komma ned i samma pris som av buten
framställd, torde man få räkna med ett mycket lågt
pris på spriten. Som redan nämnts kan
mono-kloracetal och kloral endast med fördel
framställas av sprit.
Enligt det föregående kan man av etylen, som
isolerats ur krackningsgaser, framställa etanol till
lägre eller åtminstone samma pris som ur
sulfitlut. Redan härav framgår att krackningsetylen
måste ställa sig billigare än sulfitspritetylen, enär
man vid tillverkning av den senare ej blott har
att räkna med kostnaden för spriten utan också
med arbetskostnader, avskrivning av investerat
kapital m.m. Dehydratiseringen av spriten är
dessutom rätt värmekrävande och råetylenen
håller en del föroreningar, bl.a. alkohol, eter,
acetaldehyd, buten m.m., varför den i allmänhet
måste renas. Priset på etylen, isolerad ur
krack-gaser i stor skala synes vid relativt höga
renhetsgrader ligga mellan 20 och 30 öre/kg. Om man
å andra sidan framställer etylen av sprit och
utgår från ett så lågt spritpris som 15 öre/l
95-pro-centig sprit samt antar att etylenbildningen
förlöper med 94 % utbyte, kommer enbart
spritkostnaden för etylenen att uppgå till ca 35 öre/kg.
Vid ett spritpris av 20 öre/l stiger spritkostnaden
till 46 öre/kg. Vid detta spritpris är det troligt att
även ur koksugnsgas isolerad etylen ställer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
