Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 31 januari 1948 - Värme- och fuktproblem i ladugårdar, av Nils Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Vid ladugårdar av den vanliga höghustypen äro
problemen emellertid något större, då bjälklaget
förutom värmeisolerande egenskaper även måste
ha en bärande uppgift. Stundom ger det bärande
bjälklaget ingen extra isolering utöver den, som
konstruktionen i sig själv erbjuder, ty i dessa fall
räknar man med att de stråfodermängder, som
förvaras på skullen, utgör en tillräcklig
värmeisolering. Detta är också riktigt så länge stråfodret
verkligen ligger kvar, men framåt februari—mars
har den största delen kanske redan förbrukats,
varför stora delar av golvet ofta äro helt frilagda.
Samtidigt inträffar som regel vinterns kallaste
period, varför man ofta i slutet av februari får
mycket svårt att upprätthålla en god värmebalans
i sådana ladugårdar. Om man däremot utnyttjar
bjälklagets konstruktionshöjd för att anbringa
fyllning på vanligt sätt, erhålles en mindre
känslig lösning. Därutöver är det ur rent
värmebalanssynpunkt emellertid inte mycket att göra åt takets
konstruktion, utan dettas betydelse i detta
sammanhang måste väsentligen bli beroende av
ladugårdens anordningar i stort med hänsyn tagen
till själva driften.
Den andra stora förlustposten ur
värmesynpunkt var golvet. Ifråga om denna detalj äro de
gängse utförandeformerna otillfredsställande ur
isoleringssynpunkt. Redan vid de norrländska
undersökningarna visade sig sålunda graden av
isolering i själva grunden ha en mycket stor
betydelse för värmeförlusterna genom golvet i dess
helhet. SFL har emellertid för avsikt att nästa
år igångsätta ett mera omfattande försök på detta
område. Härvid skall dels prövas tre olika grader
av isolering i själva grundkonstruktionen och dels
olika grad av isolering under golvets olika delar,
speciellt själva båspallarna. De planerade
undersökningarna avse att utreda förhållandena både
i fråga om värmeförlusterna från byggnaderna i
sin helhet, dvs. i samband med ladugårdens
värmebalans, samt dessutom undersöka den direkta
värmeövergången från liggande djur till
båspal-len och dennas betydelse ur fysiologisk synpunkt
i de olika fallen.
Det mest undersökta och likväl mest svårlösta
problemet sammanhänger emellertid med
väggarna. Dessa skola ju vara både bärande och
värmeisolerande och kräva därför ett betydligt
mera komplicerat utförandesystem än övriga
byggnadsdetaljer. Eventuellt inträngande
fuktighet påverkar i hög grad både bärförmåga och
värmeisoleringsförmåga och därför kommer, som
det har visat sig, väggarnas utförande att i högsta
grad bli utslagsgivande för hela ladugårdens
livslängd. Noggranna undersökningar av väggarnas
ändamålsenligaste konstruktion ha därför den
allra största ekonomiska betydelse för hela
lantbruket.
Efter de ovannämnda förberedande
undersökningar, som utförts i vissa norrländska ladugår-
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Väggprovningsladugården.
dar, igångsatte SFL sålunda år 1946 ett
väggprov-ningsförsök i full skala (fig. 1). I en och samma
ladugård ha ytterväggarna uppdelats i 12
sektioner, var och en innehållande en väggtyp. I denna
ladugård undersökas, så långt mätmetodiken
tillåter, väggarnas egenskaper ur både
värme-genomgångs-, värmekapacitets-,
fuktgenomgångs-och fuktkapacitetssynpunkt. Den gångna vinterns
resultat tyder på att man i denna
väggprovnings-ladugård kommer att erhålla många värdefulla
upplysningar, speciellt i fråga om
värmegenom-gångsförhållandena och värmekapacitetens
betydelse vid olika väggar. I detta sammanhang skall
endast påpekas, att värmekapaciteten i
ladugårdsbyggnader kanske inte har samma betydelse som
i bostadshus. I ladugårdar är nämligen
värmeproduktionen kontinuerlig och jämn dygnet runt,
varför endast vissa variationer i
yttertemperatu-ren kunna utjämnas, medan man i bostadshus,
åtminstone mindre sådana, gärna eftersträvar en
sådan värmekapacitet, som kan utjämna
variationerna i eldningsintensitet mellan dygnets olika
delar.
Ett annat förhållande, som inte kan undersökas
i ovan nämnda väggprovningsladugård men som
förmodligen har en ofta mycket stor betydelse
fölen ladugårds värmebalans, sammanhänger med
det utifrån kommande regnvattnet vid slagregn.
De regnvattenmängder, som på eftersommaren
och hösten i ofta mycket stora mängder komma
att uppsugas av ytterväggarna, kommer vid sin
avdunstning att binda en viss värmemängd, som
därigenom bortföres ifrån väggen. Dessa
värmeförluster addera sig till dem, som åstadkommas
vid den normala värmegenomgången genom
väggarna. Detta förhållande har speciell betydelse
för mellersta och speciellt sydligaste Sverige. För
dessa delar av Sverige ligger den temperatur, för
vilken man normalt har dimensionerat
värmeisoleringen i ladugårdarna, omkring eller strax
under 0°, varför dessa extra värmeförluster ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
