- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

TEKNISK TIDSKRIFT

vapnets ekoradioskola samt vid förbanden. Även
om den omständigheten att inspektionens
uppgifter huvudsakligen skulle ligga på utbildningens
område tyder på att befattningen bör besättas
med militär, måste å andra sidan den tekniska
sakkunskapen vara väl företrädd inom
inspektionen. Inspektionen bör omfatta bl.a. en överste,
en flygdirektör eller major, två kaptener, två
flygingenjörer samt två mästare. Om en för
uppgiften lämpad tekniker finnes, bör han kunna bli
teknisk inspektör med placering i lönegrad Co 14.

En attackflottilj, F 6, och en spaningsflottilj,
F 2, dras in. F 1, som nu är attackflottilj,
ombildas till nattjaktflottilj.

En ekoradioskola bör inrättas. Avsikten är att
flygvapnet skall handha den nyskapade
ekoradio-organisationen för luftbevakningen. Dessutom
skall vid flygvapnet tillkomma en
ekoradioorga-nisation för jaktstridsledning ocli
flygsäkerhetstjänst. Härtill kominer att ekoradioutrustning
avses skola införas i flertalet flygplan.
Ekoradiout-bildningen bör förläggas till en permanent skola i
F2:s etablissement. Vid skolan bör finnas bl.a.
två flygingenjörer av l:a graden (en av dessa
alternativt flygdirektör).

Ingenjörspersonalen

Kommittén tar upp frågan om Arméingenjörkåren
och framhåller att behovet av ingenjörspersonal
för olika tekniska uppgifter inom armén är
prövat och bestyrkt ocli anser att den provisoriska
arméingenjörsorganisation, som redan skapats, i
huvudsak kan läggas till grund för en permanent
organisation; kommittén föreslår inrättande av
en civilmilitär personalkår, Arméingenjörkåren. I
spetsen för kåren bör stå en arméöverdirektör i
lönegrad Co 14. Arméingenjörerna skulle enligt
försvarskommitténs förslag tjänstgöra enligt
tabell 1.

Arméingenjörkåren bör kompletteras med en
reserv för att tillgodose krigsorganisationens behov
av kvalificerad ingenjörspersonal. I princip bör
teknisk högskoleexamen fordras för alla
vapen-och signalingenjörer samt för motoringenjörer- i
ledande befattningar, under det att lägre
kompetenskrav kan uppställas för vissa
motoringenjö-rer. Dessa senare bör vara icke-ordinarie tjänste-

Tubell 1. Fördelning au Arméns ingenjörspersonal

[-Armédirektörer-]

{+Armé- direktörer+} (Ca 33, 31) [-Arméingenjörer-] {+Armé- ingenjörer+} (Ca 30, 29, 27, Ce 25, 23)

Arméförvaltningen ............. 6 0

Arniéstaben ocli befälsstaber ... 10’ 14

Utbildningsanstalter ............ — 0

Truppförband..................— 29

16 55

1 Dessutom en arméöverdirektör i Co 14.

Tabell 2. Fördelning au Marinens ingenjörspersonal

[-Marindirektörer-]

{+Marin- direktörer+} (Co 14, 10, Ca 33, 31) [-Mariningenjörer-] {+Marin- ingenjörer+} (Ca 30, 27, 25)
Marinförvaltningen m.m. . ...... 201 26
Utbildningsanstalter ...... ......— 4
Orlogsvarven ............ ...... 11 20
Sjöstyrkor och fartyg ..... ...... 1 17
Kustartilleriförsvaren ......— 10
32 77

1 Dessutom en marinöverdirektör i Cp 17.

män (arméingenjörer) i lönegraderna Ce 25 ocli
Ce 23 med möjlighet att vinna ordinarie
anställning på grund av praktiskt visad duglighet.
Behovet av arméingenjörer i reserven uppskattas till
100. Dessa bör vara arméingenjörer av 2:a och
3:e graden, fördelade på 24 vapen-, 46
signal-och 30 motoringenjörer. Det är att märka att vissa
arméingenjörkategorier, t.ex. vapeningenjörer,
vissa signalingenjörer samt motoringenjörer vid
stridsvagnsförband saknar motsvarighet i det
civila och därför måste fast anställas.

Rekryteringen till Arméingenjörkåren bör i
princip ske genom antagning av aspiranter. Denna
utbildningsväg tar avsevärd tid (i det närmaste
två års militärutbildning, fyra års teknisk
skolutbildning samt två års praktik, dvs. sammanlagt
åtta år). Tills vidare är det därför nödvändigt att
räkna med anställning av färdigutbildade
ingenjörer. Kommittén anser icke att de nu befintliga
extra ordinarie arméingenjörerna skall bli
ordinarie utan att de fyller föreskrivna
kompetenskrav. Övergången till ordinarie anställning bör
ske successivt i den utsträckning som
personaltillgången medger.

I fråga om Mariningenjörkåren påpekas att
Marinchefen på uppdrag av Chefen för
Försvarsdepartementet har utrett behovet av
effektivisering och rationalisering av kåren. Denna
utredning syftar till en förbättrad löneställning för
vissa befattningar och en avsevärd utökning av
antalet beställningar. Försvarskommittén finner,
att vid bifall av de mest angelägna marina
önskemålen Mariningenjörskårens personal kommer att
ökas från 100 till 110, fördelade på 60
skeppsbyggnadsingenjörer och tillsammans 50 elektro-,
artilleri-, torped-, min- och teleingenjörer.
Mariningenjörernas föreslagna tjänstgöring framgår av
tabell 2. Den utökning av kåren samt
löneupp-flyttning, som även detta modifierade föreslag
innebär, finner försvarskommittén visserligen
icke oberättigad men förordar dock en viss
återhållsamhet i avvaktan på närmare erfarenheter
om den fortsatta utvecklingen. Kommittén räknar
med att de mest trängande behoven efter prövning
i varje särskilt fall successivt tillgodoses med
iakttagande av att förvaltningsutredningens
blivande förslag icke föregripes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1948/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free