- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 febrauri 1948 - Försvarskommitténs förslag, av Sven E Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 februari 1948

81

Tabell 3. Fördelning au Flygvapnets ingenjörspersonal

Flyg- direktörer (Ca 33,31) Flyg- direktörer eller
flygingenjörer (Ca 31, 30) Flyg- ingenjörer (Ca 30, 29, 27)

Flygförvaltningen m.m. II1 — 31
Inspektionen för den

tekniska tjänsten .... 1 — 2

Utbildningsanstalter . . — 2 5
Centrala flygverkstäder

m.m................ 4 — 17

Flottiljer ............— 16 17

16 18 72

1 Dessutom en flygöverdirektör i Cp 15.

Ett enhetligt system för antagning och
utbildning av Mariningenjörkårens stampersonal bör
tillämpas. Detta innebär att specialingenjörernas
särställning ekonomiskt och ur
befordringssyn-punkt upphör. I fråga om reservpersonalen
förut-sättes ingen större ändring, inte heller beträffande
mariningenjörernas rekrytering och utbildning.
Försvarskommittén framhåller det angelägna i att
mariningenjörsaspiranter anställs till sådant
antal, att ett tillfredsställande antal mariningenjörer
tillföres icke blott stammen utan även reserven.

Vad beträffar Jlygvapnet kan nämnas att antalet
flygingenjörer föreslås till 106, varav omkring
40 flygande. Av dessa placeras vid
flygförvaltningen 12 flygdirektörer och 31 flygingenjörer.
Flottiljingenjörerna kan vara alternativt
flygdirektör av 2:a graden eller flygingenjör av l:a graden.
Flygingenjörspersonalen fördelas såsom tabell 3
anger.

Försvarets Forskningsanstalt

Denna anstalt (Tekn. T. 194 s. 135) inrättades
enligt beslut av 1944 års riksdag med uppgift att
samordna den tidigare på många händer
splittrade teknisk-naturvetenskapliga
forskningsverksamheten för militära ändamål.
Forskningsanstalten har i en promemoria till
försvarskommittén under erinran av den snabba utvecklingen på
det vapentekniska området ifrågasatt om icke en
översyn av den nuvarande organisationen borde
ske. Bristen på arbetskraft och materiel försvårar,
framhåller promemorian, utbyggnaden av
forskningsanstalten i den utsträckning som vore
önskvärd. För forskningsfrågor som nu är aktuella
borde dock flera högkvalificerade forskare
anställas. Visserligen kunde expertis utifrån
anlitas, och detta måste i fortsättningen ske i
betydligt större omfattning än nu. Forskningen vid
universitet, högskolor och industrilaboratorier är
emellertid överhopad med uppgifter, varjämte
intresset för militärtekniska frågor i fred är
jämförelsevis ringa. Forskningsanstalten begär
därför utökning med ytterligare 104 befattningar,
därav 7 i lönegrad Cp eller Cr 9 och 36 i lönegrad
Ge 27 eller högre.

Försvarskommittén anser det nödvändigt att vi
följer den militärtekniska utvecklingen för att om
möjligt i god tid få fram ändamålsenliga
stridsmedel och i görligaste mån säkerställa oss mot
överraskningar. Starka skäl talar alltså för att vi
efter förmåga disponerar erforderliga medel för
detta ändamål. Kommittén rekommenderar
största möjliga varsamhet vid utbyggandet av den
föreslagna personalorganisationen men tillstyrker
för övrigt i princip anstaltens begäran om en
tilldelning av 5,4 Mkr. för budgetåret 1948/49.

Krigsmaktens försörjning i krig

Kommittén delar principiellt Överbefälhavarens
uppfattning i detta hänseende, som i korthet går
ut på följande: I blixtkrigets tidevarv är det icke
tillräckligt att under en fredsperiod begränsa sig
till försöksverksamhet i förhoppning att vid
skärpt läge hinna anskaffa materiel m.m. Redan
i fredstid måste vissa förnödenheter vara
anskaffade. ÖB anser att bl.a. ammunition bör
nyan-skaffas för att täcka vissa brister. För att skydda
svårersättlig och ömtålig materiel, drivmedel och
betydelsefulla reparationsverkstäder mot
flyganfall och sabotage bör bergrum byggas. Vidare
bör för krigsindustrins igångsättning vidtas
åtgärder, för vilka dock ÖB av kostnadsskäl tills
vidare inte vill yrka några anslag. I första hand
anser ÖB att ammunitionsindustrin bör byggas
ut samt att vissa importvaror bör inköpas och
lagras för tillverkning av ammunition och
signalteknisk materiel. De beräknade kostnaderna för
materiel- och råvaruinköp är omkring 80 Mkr.
Bergrumsbyggena för förråd och verkstäder
uppskattas kosta 71 Mkr. Med hänsyn till de stora
kostnaderna anser ÖB att anslagen bör fördelas
under en lång följd av år. För det närmaste
budgetåret beräknas medelsbehovet till 10 Mkr.
Kommittén anser sig dock icke kunna beräkna några
medel för dessa industrins krigsförberedelser, med
undantag av vissa bergrumsbyggen, med
anledning av att nödvändigheten att begränsa landets
import till det oundgängligen nödvändiga lägger
hinder i vägen för förslagets genomförande.

Byggnader m.m.

Bland särskilt angelägna byggnadsföretag
upptas flygfält och olika slag av bergrum. Dessa
arbeten kräver stora kostnader, varför det synes
ofrånkomligt att räkna med en successiv
utbyggnad under avsevärd tid. 1946 års
förvaltningsutredning har räknat med att försvarets
nybyggnadsverksamhet, frånsett flygfältsarbeten, under
de närmaste 5-—6 åren kommer att uppgå till
omkring 30 Mkr/år, motsvarande ett
grundavskriv-ningsbehov på 15 Mkr/år. Eftersom medel redan
finns beviljade till ett stort antal byggnadsföretag,
räknar försvarskommittén med ett
grundavskriv-ningsbehov av 10 Mkr/år för byggnads-,
flygfälts-och andra anläggningsarbeten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:30:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1948/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free