- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 febrauri 1948 - Militära yttranden över kommittéförslaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

TEKNISK TIDSKRIFT

Militära yttranden över kommittéförslaget

överbefälhavaren

I en översikt av krigsteknikens senaste utveckling
framhåller ÖB att fjärrvapnen utomlands tillmäts största
betydelse. Sannolikt finns nu bättre fjärrvapen än tyskarnas
V 1 och V 2, bl.a. i USA och Sovjet. Styrningen av
fjärrvapnen sker i huvudsak med radiovågor, som är möjliga
att störa. Atombomber kan få mångdubbelt större verkan.
Effektiva skyddsrum torde dock kunna byggas.
Atomenergins utnyttjande som drivkraft synes vara svårare att
förverkliga än man först trodde. Radioaktiva ämnen,
utspridda på samma sätt som stridsgaser, kan bli ett nytt
stridsmedel, som kräver särskild apparatur och
skyddsrum som utestänger radioaktiv strålning. Infraröda strålar
kan utnyttjas för spaning och skjutning i mörker.
Om forsknings- och utvecklingsverksamheten framhålles
bl.a. följande. Atomenergins utnyttjande i krigföringens
tjänst har föranlett brett upplagda undersökningar, som i
första hand går ut på att klarlägga atombombers och
radioaktiva ämnens egenskaper och verkan. Parallellt härmed
ägnas frågorna om skydd stor uppmärksamhet. De frågor,
som är förknippade med robotvapen, raketvapen och
reak-tionsdrivna projektiler eller farkoster av olika slag,
behandlas av ett stort antal myndigheter och privata företag.
Arbetet sammanhålles av en central ledning. Till denna grupp
hör bland annat raketvapen för direkt eld på korta avstånd,
flygplansraketer samt salvartilleri, salvraketer för
luftvärn, fjärrartilleri, vätskedrivna luftvärnsraketer, torpeder,
glidbomber och fjärrvapen av olika slag.
Pansarbekämp-ningsvapen, flygplansraketer med flera vapen av olika
typer har delvis införts i organisationen. Vid sidan härav
finns projekt i alla utvecklingsstadier.
Inom teleteknikens tillämpningsområde erbjuder
utnyttjandet av radar samt radiostyrning och förbindelseteknik
de största arbetsuppgifterna. Ökade möjligheter att
utnyttja radar inom olika delar av försvaret är att vänta.
Signalmaterielen utvecklas efter två linjer. A ena sidan
förenklas och förminskas materielen så att den kan
medföras även vid de lägsta förbanden, å andra sidan
konstrueras radioapparatur med stor trafikkapacitet och ökade
möjligheter för bildöverföring. Samtidigt utarbetas
metoder och apparatur för störning av motståndarens radar,
signalförbindelser, navigeringsradio, styrningsradio för
fjärrprojektiler m.m.

Forskningen rörande sprängämnen har medfört och kan
väntas medföra nya rön. Undersökningar av
detonations-förloppet ger nya perspektiv såväl på sprängämnenas
utnyttjande som på skyddet i bergrum och befästningar. Nya
tillverkningsmetoder har utexperimenterats, som anger en
möjlig utväg att även vid avspärrning tillverka moderna
högvärdiga sprängämnen. På krutområdet har forskningen
banat nya vägar. Krutslagen göres energirikare, mindre
slitande för eldrören samt mer rök- och flamfria För
vissa raketer utexperimenteras krut med helt nya
sammansättningar. Bland andra frågor som studeras, nämns
stridsgaser, rök och dimma, eldkastare, skydd mot
bakteriologisk krigföring, infraröd strålning m.fl. Inom det
vapentekniska området pågår ett betydande arbete. Vid
luftvärnet automatiseras såväl pjäser som instrument. Försök
med underkalibriga projektiler har visat att högre
utgångs-hastigheter och därmed minskade skjuttider kan uppnås.
Centralinstrumenten förbättras. Dessa åtgärder i förening
med införande av modern radarutrustning ställer i utsikt
en förbättrad träffverkan. Automatisering av
markartilleri-pjäser kan med ökad eldhastighet i någon mån
kompensera nackdelarna av ett alltför fåtaligt artilleri. Med
under-kalibrig ammunition kan vissa pjäsers verkan mot pansar
ökas.

För ubåtarnas del avser försöken främst att öka tiden
för undervattensgång och att höja farten. Torpeder med
ökad sprängverkan, större hastigheter, större skottvidd
och bättre precision är att förvänta. Ubåtsbekämpningen

får nya medel och metoder — till exempel förbättrade
sjunkbomber och metoder för lokalisering av ubåtar.
Minvapnet utvecklas efter flera linjer bland annat genom nya
utläggnings- och utlösningsmetoder, och samtidigt
förbättras svepningstekniken.
Arbetet på flygmaterielens utveckling är särskilt intensivt
inom reaktionsdriftens område. Flygplanraketer har införts
och övrig flygplanbeväpning har förbättrats.

Slutligen pågår försök med nya metoder för konservering
av materiel i förråd. De ökade livslängder, som härigenom
vinnes för materielen, samt de materielvårdskostnader,
som härigenom kan inbesparas, representerar mycket stora
värden.

Inom ovan antydda områden utföres ett omfattande
arbete. Så bearbetade t.ex. Försvarets Forskningsanstalt
under år 1947 betydligt mer än 400 undersökningar,
upptagna på anstaltens eget initiativ eller beställda av andra
myndigheter. Härav slutfördes ett hundratal under året.
Vid Marinförvaltningens vapen- och
skeppsbyggnadsavdel-ningar behandlas för närvarande omkring 150 olika
utvecklingsfrågor, vid Arméförvaltningens vapenbyrå är
motsvarande siffra omkring 200.

För armén och marinen är kommittéförslagets
materiel-anslag otillräckliga och utan särskilda tilläggsanslag kan
inte ett fortskridande förfall hindras. Kommittén synes ha
följt principen att beskära de förband, som har dyr, men
därför också särskilt effektiv materiel, t.ex. artilleriet,
luftvärnet samt attack- och spaningsflyget. Synnerligen
anmärkningsvärt är det sjuåriga uppskovet med
nattjaktflottiljen. Tar man vidare i beaktande kategoriklyvningen
och den sänkta värnpliktstjänsttiden blir slutsatsen att
kostnadsramen tillmätts utan hänsyn till behoven. ÖB
ansluter sig till Sveriges Industriförbunds förordande av
anslag till kontinuerlig materielanskaffning. Förbundet
hänvisar till förhållandena under kriget, då krav ställdes på
att produktionen både skulle reparera brister i
organisationen och samtidigt tillgodose organisationens utbyggnad.
Vidare är det ur industrins synpunkt bättre med en längre
men fullgod utbildning i fred än med en kortare
fredsutbildning som vid skärpt läge nödvändiggör en ökad
utbildning på bred front. Följden av den senare principen
blir nämligen en ökad avtappning av industrins
arbetskraft samtidigt som större produktion krävs. ÖB anser att
det bör utredas, hur försvaret under en depression skall
kunna ta i anspråk en utökad orderstock hos
verkstadsindustrin.

Bergrum för stridskrafter, förråd och krigsviktiga
industrier krävs för en tillräcklig krigsuthållighet. Vissa
flygfältsbyggen är särskilt angelägna. ÖB saknar underlag för
att bedöma vilka investeringar som kan avses för
byggnadsändamål, men understryker nödvändigheten av
byggnadsverksamhet i sådan omfattning att krigsmakten kan
lösa sina uppgifter.

Sammanfattningsvis framhålles, att armén och marinen
i stort bör bibehålla sin organisation och flygvapnet
utökas med i första hand en nattjaktflottilj. Alla
värnpliktiga bör ges en fullgod utbildning. För armén och
marinen krävs ökade materielanslag. ÖB fastslår, att
kommittéförslaget i huvudsak inte kan läggas till grund för
försvarets organisation.

Arméchefen; Arméförvaltningen

Även om vår forskning får ett betydande ekonomiskt stöd
— och ett sådant måste ges — kan vi inte räkna med att
inom kort nå resultat, på vilka man kan bygga en radikal
ombeväpning eller omorganisation av lantstridskrafterna,
anför Chefen för Armén. Därför måste de konventionella
stridsmedlen behållas, tills nya stridsmedel utvecklats
tillräckligt för att omgestalta krigskonsten. Knappast ens ett
ekonomiskt nödläge kan motivera ett kvarblivande vid
arméns nuvarande materiella standard på det sätt som
kommittén föreslagit. Kommittéförslaget har endast i ringa grad
beaktat erfarenheterna från andra världskriget. Behovet av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:30:06 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1948/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free