- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1948 - Centrifugalseparatorer och deras användning, av Einar Fröding

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 10. Jäst fabrikation med melass som råvara.

vid framställningen. Som utgångsmaterial
användes numera melass i ganska stor utsträckning.
En av orsakerna härtill är, att man med
specialkonstruerade separatorer utan förbehandling med
kemikalier kan effektivt och ekonomiskt rena
melasslösningar. Kostnaden för jästtillverkningen
har härigenom kunnat väsentligt minskas.
Arbetssättet i en jästfabrik, som använder melass
som råvara, framgår av fig. 10. För att hindra
uppkomsten av icke önskvärda jästarter för man
melassen först genom en sterilisator. Den
steriliserade melassen passerar sedan genom en
separator med cylinderkula, i vilken föroreningarna
utsepareras. På grund av separatorns stora
slam-tagningsförmåga blir tiden mellan
kulrengöringarna mycket lång.

Den renade melasslösningen föres till jäskaret, i
vilket tillsättes odlad jäst, och sedan sker en
snabb utveckling av jästceller. Den jästa
melasslösningen, vörten, föres till jästseparatorn, som
har en kula av munstyckstyp. Genom dess
munstycken avgår ett koncentrat med hög jästhalt och
genom ett avlopp i kulans övre del jästfri vört.
Vid separeringen ökas jästkoncentrationen så
mycket, att endast ungefär en tiondel av vörten
medföljer jästcellerna. Härigenom minskas i hög
grad belastningen på de apparater som användas
för jästens vidare behandling, pressar och
torkapparater.

Stärkelse kan utvinnas ur ett stort antal
råmaterial, såsom potatis, ris, majs m.fl.
Stärkelsearternas egenskaper särskilt partikelstorleken är starkt
varierande med råmaterialet. Av största intresse
i vårt land är potatisstärkelsen, vilken även
framställes i stor utsträckning i andra länder.
Utvinningen sker genom sönderdelning av potatisen i
rivareapparater av olika konstruktioner, varefter
potatismassan utspädes med vatten. Man får
härvid en mjölkliknande suspension, stärkelsemjölk.
Denna passerar genom en roterande sil och en
skaksil, vilka båda äro självrenande. I dessa tas
de grövsta föroreningarna bort så att de partiklar,
som äro kvar i vätskan efter silningen, kunna
passera genom stärkelseseparatorns munstycken,

vilket är en förutsättning för att denna skall
arbeta kontinuerligt. Dess kula är så konstruerad
att stärkelsekornen passera genom en ström av
rent vatten, som rör sig i motsatt riktning mot
stärkelsepartiklarna. Man erhåller härvid en
nästan fullständig uttvättning av fruktvattnet
samtidigt som en del av de fasta föroreningarna
medfölja vattnet.

De i stärkelsen efter denna behandling
kvarvarande föroreningarna och "gråmjölet" tas bort
i en centrifug av specialutförande. Denna är
försedd med anordningar för periodisk tömning och
fyllning av centrifugtrumman samt med
anordningar för vattentillförsel för tvättning av
stärkelsen. Efter ifyllning av en sats
stärkelsekoncentrat i trumman hålles denna i rotation under en
viss tid, som avpassas efter koncentratets
egenskaper och den renhetsgrad man eftersträvar.
Under centrifugalkraftens inverkan utsepareras
på den cylindriska innerytan av stärkelsemassan
fibrer och gråmjöl, vilka tas bort medelst en
skrapanordning. Massan blandas därefter med
vatten ett par gånger åtföljd av centrifugering.
Efter behandlingen i denna maskin består
innehållet endast av "prima" stärkelse. Den ersätter
de tidigare använda avsättningsbassängerna och
rännorna och har gentemot dessa den fördelen
att utbytet av "prima" stärkelse blir högre och att
utrymmesbesparing kan göras, vilket särskilt vid
nyanläggningar är en stor fördel.

Av mineraloljorna erhållas som bekant genom
fraktionerad destillation ett stort antal
petroleumprodukter, såsom lätta och tunga bränslen för
förbränningsmotorer, smörjoljor av olika slag
samt som destillationsåterstod asfaltartade ämnen.
För att göra exempelvis smörjoljor lämpliga för
sitt ändamål måste vissa i oljan ingående
komponenter tas bort. Denna process kallas
raffinering, vilken ännu i ganska stor utsträckning
utföres med svavelsyra. Behandlingen med
svavelsyra utföres i blandningskolonner eller tankar
med anordningar för temperaturreglering.
Förutom raffinerad olja erhålles som biprodukt
harts- och asfaltliknande massor, som innehålla

Raffintrød olja Sy ro siam

Fig. 11. Raffineringsanläggning för mineraloljor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free