Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Det internationella oljeläget, av Hans Christer Wiborgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
duktionen år 1946 låg ca 75 Mt under
förkrigs-nivån. Därest detta underskott skulle ersättas med
olja, erfordras 50 Mt, dvs. mer än den totala
oljeförbrukningen inom zonen före andra
världskriget. Vad angår Förenta Staterna får blott
konstateras, att dess oljekonsumtion mellan år 1939 och
1946 ökat från 155 Mt till 230 Mt. Den starka
stegringen av världens oljekonsumtion förorsakas
delvis även av en strukturell förändring av
energibehoven. Inom det amerikanska näringslivet
uppstod redan i början av trettiotalet en tydlig
förskjutning av energiförbrukningen från kol till
olja. Oljan besitter många väsentliga fördelar i
jämförelse med kol. Denna utvecklingstendens till
förmån för oljan spred sig även till Europa, där
den dock knappast blev märkbar förrän
omedelbart före andra världskrigets utbrott. Under
efter-krigsåren har denna konverteringsprocess fortsatt.
Det förtjänar härvid nämnas, att, medan för 15
år sedan blott en tredjedel av världens
handelsflotta drevs med olja, den numera till tre
fjärdedelar består av motordrivna eller oljeeldade fartyg.
Effekten av nu skisserade förhållanden har för
oljans del varit dubbelverkande och lett till alltför
stora leveranspåfrestningar. Oljan har för
Västeuropas del fått kompensera underskottet i
kolproduktionen även inom typiska
kolkonsumeran-de näringsgrenar och industrier, och dels av
tekniska skäl ökat sin permanenta andel i
energibudgeten. Brist på kol betyder brist på olja.
Västeuropas oljeförsörjning kompliceras dessutom
genom regionens oljefattigdom. Bortföres USSR
och satellitstaterna ur resonemanget, uppgår den
europeiska oljeproduktionen endast till en tiondel
av den verkliga förbrukningen. Denna
konsumtion uppgick år 1946 till ca 33 Mt, en kvantitet
som enligt Marshallplanen rapporteras komma
att stiga med ungefär 10 Mt/år till 69 Mt 1951;
90—95 % av detta behov måste importeras från
främmande kontinenter. Visserligen är den
västeuropeiska oljeförbrukningen liten i förhållande
till världskonsumtionen av olja — år 1946 9 %
mot normalt omkring 15 % — men världen har
inträtt i en ny oljeepok, en geografisk
omställningsprocess, som i sin tur för närvarande
försvårar problemlösningen. Förenta Staterna håller
på att förlora sin ställning som världens
dominerande oljeexportör.
Försörjningssvårigheter i Förenta Staterna
USA:s oljeproduktion och oljeförbrukning är i
jämförelse med världen i övrigt otroligt stor. År
1946 producerades i Staterna som nämnts 230 Mt
olja, dvs. 62 % av världsproduktionen. Den
amerikanska oljeproduktionen konsumeras i sin helhet
inom landet, vilket innebär en förbrukning av
1,7 t per invånare. Västeuropas
genomsnittsförbrukning, som för närvarande utgör omkring
0,2 t olja per invånare (Sverige 0,4 t), ter sig i
jämförelse med amerikanska förhållanden också
ytterst blygsam. Konsumtionsstegringen i USA
sedan andra världskrigets utbrott är i själva
verket närmare dubbelt så stor som hela Europas
(exkl. USSR) oljeförbrukning. Följden av den
amerikanska konsumtionsstegringen har blivit
den, att icke ens Förenta Staterna med sin enorma
oljeproduktion kunnat helt motstå de
påfrestningar den inhemska oljeförbrukningen medfört.
I USA ha flera oljeindustrier blivit nödsakade att
tillgripa ett frivilligt ransoneringssystem — både
för bensin och tunga oljor — och en omfattande
sparsamhetspropaganda har även igångsatts.
Förenta Staterna har alltid varit och är visserligen
alltjämt en mycket stor oljeexportör —
oljeexporten år 1946 uppgick i runt tal till 20 Mt — men
tidigare har denna export kunnat upprätthållas
på grund av ett betydande inhemskt
produktionsöverskott. Något sådant överskott föreligger ej
längre. Mot att nettoexporten — oljeexporten
minus oljeimporten — åren närmast före andra
världskriget låg vid storleksordningen 15 till 18
Mt, har detta exportöverskott numera helt
eliminerats. Importen var år 1946 lika stor som
exporten. Enligt av amerikanska inrikesdepartementet
företagna analyser beräknas USA:s oljebudget att
redan inom ett decennium redovisa ett icke
obetydligt importöverskott. Förenta Staterna behöver
sin olja för egen del och har för övrigt redan
igångsatt planläggningen för en inhemsk
produktion av skifferoljor och syntetiska oljor. Detta
amerikanska framtidsperspektiv är icke
förorsakat av att landets oljetillgång börjar att ta slut.
Det finns fortfarande kolossala oljereserver i det
stora landet i väster, men däremot har under de
sista åren inga nya större oljefyndigheter
påträffats. Tidigare var situationen den, att nya
oljefyndigheter icke endast täckte den löpande
produktionen utan även ökade den totala
oljereser-ven; numera ha svårigheter uppstått att även med
ett intensivt prospekteringsarbete hålla reserverna
i fråga vid en tillfredsställande nivå.
Amerikanarna måste spara på sin olja, ett
sparsamhets-krav, som icke endast är av ekonomisk utan även
av försvarspolitisk betydelse.
Överansträngningen av den amerikanska
industrin har som redan framhållits i hög grad
påverkat den internationella oljemarknaden.
Förenta Staterna har varit centralen för
oljevärldshandeln med en omfattande "öppen"
oljemarknad. Men denna fria oljemarknad har i rådande
bristläge totalt försvunnit och fria oljelaster —
därest sådana gå att över huvud uppbringa —
betinga priser som med 40—60 % överstiga de
officiella noteringarna. Amerikanska staten har låtit
återinföra en ransonering av licensgivningen för
exportleveranser, en åtgärd som speciellt för
Västeuropas del är mycket ogynnsam.
Handelsdepartementets exportkvot till alla länder för 4:e
kvartalet 1947 har begränsats till omkring 1,6 Mt
raffinerade oljor mot en export av 2,8 Mt under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
