Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Aktuella problem inom järngjuterierna, av Alf Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 1948
99
Fig. 2. Mekaniserat gjuteri på överums Bruk; t.h. en rad
maskiner; över varje maskin hänger en sandsilo.
merad luft kunde skaka eller pressa formsanden
till lämplig hårdhet. Produktionen ökades
givetvis härigenom och metoden innebar en viss
arbetsbesparing, men de tunga tempona med
sandberedning och sandpåfyllning funnos fortfarande
kvar. För att kompensera dessa har man vid en
del företag efter utländskt mönster ställt upp
maskinerna till en ytterligare mekaniserad enhet,
fig. 1. Sanden beredes i ett centralt sandtorn och
distribueras med hjälp av band- eller
skrap-transportörer ut till siloer, som placerats ovanför
varje formmaskin. System enligt denna princip
finnas sedan flera år införda vid gjuterierna i
Huskvarna, Norrahammar, SKF och överums
Bruk, fig. 2 och 3, och håller på att införas bl.a.
vid Asea i Västerås. En viss variant, där
mekaniseringen i vissa fall är driven ännu längre, är
införd vid SKF i Katrineholm, fig. 4. Antingen
en mekanisering är genomförd efter den ena eller
andra av dessa principer, medföres i båda fallen
en avsevärd underlättnad och förenkling av
arbetet. Det är därför ej heller så svårt att få folk
till dessa arbeten, och lärotiden är nedpressad
till en bråkdel av den lärotid, som t.ex. en
hand-formare behöver.
Jag kan ge ett exempel på vad ett par man på
"mekaniseringen", som den i dagligt tal kallas,
kan prestera. Om två man arbeta i par och forma
kokplattor till elspisar, producera de per skift
ungefär 1 000 plattor. Om de hade stått vid var
sin maskin, där man ej haft mekaniserad
sandberedning och sandpåfyllning, hade de
tillsammans producerat högst ca 500 plattor, alltså
hälften, och om de hade utfört sitt arbete enligt
handformningsmetoden hade produktionen
knappast varit mera än 100 plattor, alltså tiondelen.
Dessa siffror tala för sig själva.
Gjutning i permanenta formar
I England och Amerika har man för att öka
produktionen gått ytterligare ett steg. Det har
ju länge lekt gjuterimän i hågen att kunna gjuta
i permanenta formar. Svårigheterna ha emeller-
Fig. 3. Mekaniserat gjuteri på Norrahammars Bruk;
skänken hänger i en med ratt höj- och sänkbar gjutanordning.
tid varit att få de permanenta formarna eller
kokillerna att hålla, att utforma kokillerna så,
att ej de gjutna detaljerna krympa sönder, och
att få järnet att trivas i järn- eller metallformen,
så att godset ej blir blåsigt. Engelsmän och
amerikanare ha nu löst problemet och vid en del
gjuterier går produktionen enligt "gravity
die-casting" metod i fullstor skala.
De rent mekaniska anordningarna äro ej alls
märkvärdiga och de påminna i hög grad om de
anordningar, som man har vid ett vanligt
glasbruk för tillverkning av t.ex. buteljer eller andra
serieartiklar. Den besvärligaste sidan av saken
har emellertid varit tillverkningen av
kokillerna-De göras nu i halvor, där den ena sidan är
urfräst på sådant sätt, att de färdiga detaljerna få
riktiga konturer, och där baksidan är försedd med
kraftiga kyltaggar för att leda bort de stora
värmemängder, som kokillerna få ta upp från det
smälta järnet. Då kokillens konturer äro
färdig-utformade, besprutas de med en emaljartad
massa, som dels skall skydda kokillen och dels
Fig. 4. SKF:s gjuterisystem; 1 formmaskiner, över vilka
hänger sandsiloer, som får sin sand som i systemet, fig. 1;
2 rullbord, på vilka flaskorna tillfälligt lagras och varifrån
de sedan automatiskt föres ut till 3, en transportör, som
består av små sammankopplade vagnar och transporterar
flaskorna till 4, avgjutningsstationen; 5 plåttunnel, genom
vilken de gjutna flaskorna passerar för avrykning och
avsvalning; 6 uppslagningsroster; 7 transportband, som för
gjutgodset till renseriet; 8 luftbana för återtransport av
flaskorna till formmaskinerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
