Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Aktuella problem inom järngjuterierna, av Alf Öhman - Austempring av gjutna cylinderfoder, av P-O B - Induktiv värmebehandling, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEKNISK TIDSKRIFT
stelna med rundkornig i stället för bladig grafit,
som normalt är fallet. Om metoden är man
förtegen, ty patentfrågorna äro ej ännu klara.
Materialet tycks vara lättgjutet, lättbearbetat och
jämnt i kvalitet. Härom skriver E Lissell i
Gjuteriet jan. 1947: "Framkomsten av detta nya
material kommer icke blott ur rent mekanisk utan
även ur värme- och korrosionssynpunkt att
upphöja järngjutgodset i en helt annan klass som
konstruktionsmaterial och bilda utgångspunkt
för utveckling av nya högvärdiga och
specialgjutjärn. Detta kommer också att påverka frågan
om gjutjärnets konstruktiva utformning."
Aducering s järn
De svenska aduceringsverken ha nästan
uteslutande framställt gods av typ "black heart",
alltså ett gods där de råa brottytorna skola vara
svart sammetsaktiga. Det är den utfällda grafiten
— temperkolet — som ger den färgen.
Metallo-grafiskt sett betyder detta en ferritisk
grundmassa med insprängda runda öar av grafit.
Drag-hållfasthetssiffrorna böra då ligga mellan 35 och
40 kp/mm2 och förlängningarna mellan 10 och
upp till 18 %.
De största aducergodsförbrukarna, bilindustrin,
och även de övriga kunderna ha varit mycket
noga med att grundmassan skulle vara ferritisk,
och man har varit minst lika noga med att
förlängningarna höllo de stipulerade värdena, som
man varit med hållfastheten. För närvarande ser
det dock ut, som om en omsvängning höll på att
ske, ty amerikanarna ha börjat att övergå till ett
mera perlitiskt gods för sina bilnav och
differential- och bakväxelhus. Dessa idéer ha nu
kommit över till vårt land, och det måste väl anses
riktigt, att ett perlitiskt material har bättre
egenskaper då det gäller slitning än vad det ferritiska
har. För närvarande håller man på att utarbeta
normer för olika typer av aducergods och
Me-kanförbundets gjuterisektions forskningsutskott
har som en av sina undersökningsuppgifter studie
av det perlitiska aducergodset. I och med att
dessa normer bli klara och många av
aducer-godsframställarna gå över till bättre
smältmeto-der, kommer säkerligen aducergodsets
användningsområde att utökas. Det perlitiska
aducergodset t.ex. med sin hållfasthet på upp till 50
kp/mm2 och förlängning på 6—10 % kommer
säkerligen att på många områden kunna ersätta
det dyrare stålgjutgodset.
Sandfrågor
Om den för ett gjuteri så viktiga sanden skall
jag inskränka mig till att nämna, att man på ett
modernt gjuterilaboratorium gör dagliga
bestämningar på sandens hållfasthet, värmebeständighet,
luftgenomsläpplighet osv. och sandforskningen
får nog sägas vara nära nog lika viktig som den
rent metallurgiska forskningen.
önskemål
Om jag skulle sluta med att som gjuterimän
uttala några förhoppningar om det framtida
samarbetet mellan konstruktionskontor, verkstad och
gjuteri, så skulle det vara att man i högre grad
lade in gjuterisynpunkter vid den konstruktiva
gjutgodsutformningen. Vi få för närvarande ofta
förfrågningar på detaljer, som i en del fall äro
omöjliga att gjuta och i andra fall åtminstone
mycket svåra. Det kan vara häftiga övergångar
från stora till små godstjocklekar, vilket gör att
det är svårt att få godset fritt från sugningar,
och det kan vara onödiga svängar och krökar på
detaljerna, som gör att man ej får släppning på
sanden i formen utan får lov att använda
besvärliga och kostsamma kärnsystem. Jag skulle tro,
att av allt beställningsgjutgods som framställes,
är en rätt stor procent icke optimalt utformad.
Man får ibland en känsla av att konstruktörerna
ta till i överkant vid dimensioneringen av
gjutna detaljer. Jag är den förste att erkänna, att det
ibland kan vara nödvändigt att överdimensionera,
ty det har många gånger varit brister i gjutgodsets
jämnhet och kvalitet. I och med att vi nu börja
ägna driftkontrollen större uppmärksamhet, och
då vi dessutom hålla på att få fram nya
högvärdiga järnkvaliteter, är det dock nödvändigt, att
konstruktörerna låta den höjda kvaliteten
betalas av bl.a. minskade godsvikter, annars
kommer hela utvecklingen att hejdas på grund av
ekonomisk obalans.
Austempring av gjutna cylinderfoder. Austempring av
gjutjärn går till så att järnet kyles från
härdningstem-peratur i ett saltbad med en temperatur liggande över
omvandlingstemperaturen till martensit och hålles där vid
konstant temperatur tills fullständig omvandling skett.
Förbättrade fysikaliska egenskaper och minskade
dimensionsförändringar ernås jämfört med vanlig härdning.
Cylinderfoder av gjutjärn legerat med små halter av
krom, nickel och molybden (0,75 % av vardera)
behandlas enligt denna metod till en hårdhet av 450—480 kp/mmE.
Cylinderfodret får en jämn hårdhet och en slitstyrka,
som har visat sig överlägsen cylinderfoder behandlade
enligt andra metoder. Måttnoggrannheten på ett foder med
ca 3 mm tjocklek ligger inom 0,1 mm av diametern, och
fodren behöver efter värmebehandlingen endast
underkastas en lätt efterbearbetning. Någon omborrning behöver
ej företas. Då fodret efter värmebehandlingen är fritt från
spänningar och har jämn hårdhet, slår det sig ej under
användningen (Mäter. & Methods maj 1947). P-0 B
Induktiv värmebehandling har i industriellt bruk många
fördelar (Tekn. T. 1945 s. 1087): härdning sker utan
nämnvärd formförändring så att all bearbetning kan ske på det
ohärdade materialet; härdningen kan noggrant lokaliseras
och hela styckets seghet bibehållas; värmebehandlingen
sker styckvis och kan infogas i en löpande produktion.
Vad som emellertid särskilt gjorde denna
värmebehandling viktig för krigsproduktionen i USA var att den gjorde
det möjligt att använda kolstål i stället för nickelstål.
Verktygsmaskinernas kugghjul, även t.ex. spiralskurna koniska
hjul, spindlar och andra maskindelar kan nämligen med
fördel göras av induktivhärdat kolstål. Förutom det att
man kringgick den svåra nickelbristen vann man fördelen
av kolstålens större bearbetbarhet (Steel 3 aug. 1942). GL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
