- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Precisionsgjutning, av Isak Forslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 februari 1948

103

Precisionsgjutning

Bergsingenjör Isak Forslund, Katrineholm

Under en på våren 1946 företagen studieresa i
Förenta Staterna hade jag tillfälle att närmare
studera en ny gjutmetod, som där under kriget
utvecklats i storindustriell skala. Metoden, som i
Förenta Staterna går under benämningen "lost
wax process", "precision investment process"
eller kort och gott "precision casting", framkom
bl.a. som en följd av de allmänna strävandena
att under kriget spara strategiskt viktigt material
och värdefull arbetskraft samt genom
uppkomsten av nya, ej smid- eller skärbara
metallege-ringar. I princip baserar den sig på användande
av en engdngsmodell av vax, konstharts eller en
lättsmält metallegering, vilken inbäddas i en
keramisk massa till en form, varifrån modellen
före gjutningen avlägsnas genom bortsmältning
— därav namnet "lost wax" (metoden är hittills
känd huvudsakligen under dess motsvarande
fransk-a benämning "cire perdue"). Benämningen
"investment" kommer sig därav att den
keramiska formmassan fullständigt omsluter
modellen. Man använder således vid denna
formningsmetod ej någon över- eller underdel och kan
därigenom undvika partlinjer, släppningar och
liknande faktorer, som vid de konventionella
gjut-ningsmetoderna ha avgörande inflytande på det
färdiga gjutgodsets måttnoggrannhet.

För konstruktören öppnar
precisionsgjutmeto-den helt nya vägar, då den möjliggör
framställning av detaljer med mer komplicerad
utformning än vad hittills brukliga
formgivningsmetoder ur ekonomisk synpunkt tillåtit; vidare
möjliggör den tillverkning av gjutgods med så snäva
toleranser på de gjutna dimensionerna, att en
efterföljande bearbetning endast undantagsvis
eller delvis behöver tillgripas. Normal
gjuttole-rans för metoden är - 0,1 mm, men om särskilt
stor noggrannhet iakttas genom hela proceduren,
kan man i synnerhet vid små detaljer innehålla
±0,05 mm; slutligen är den tillämpbar för alla
hittills kända legeringar. Av särskilt stor
betydelse är härvid, att man tack vare denna metod
kunnat börja använda vissa legeringar, som
tidigare ej varit möjliga att utnyttja till följd av att
de ej låtit sig formgivas genom konventionell
gjutning, smidning eller bearbetning. Exempel på
dylika legeringar äro sådana av värme-, nöt-

621.746.5

nings- och korrosionsbeständig typ med hög
smältpunkt, t.ex. legeringar av stellittyp.

Sammanfattar man de fördelar denna
gjutnings-metod erbjuder i jämförelse med hittills brukliga
formgivningsmetoder, kan man säga, att
konstruktören genom den har fått större frihet i
utformningen av sin konstruktion och att han tack
vare den kan använda den för ändamålet
lämpligaste materialkvaliteten. I detta sammanhang
önskar jag dock särskilt poängtera, att
pre-cisionsgjutningen varken ur pris- eller
måttnog-grannhetssynpunkt kan konkurrera med de
snabba och billiga formgivningsmetoderna
automatbearbetning, stansning, pressgjutning etc. där
dessa kunna användas. Den är således bäst
lämpad för tillverkning av relativt små detaljer med
mycket komplicerad utformning eller av
special-legerad materialkvalitet. Dylika detaljer kunna
dock gjutas utan någon som helst begränsning i
fråga om seriestorleken, då även enstaka detaljer
kunna ekonomiskt framställas. Anledningen
härtill är att denna metods "tool-up time" endast
kanske uppgår till några dagar för en viss
detalj, medan den för samma detalj framställd
genom vanlig gjutning eller smidning med
efterföljande bearbetning kanske uppgår till månader.
För närvarande gjutas detaljer vägande från
något gram och upp till 5 kg, även om bitar på
upp till 12 kg framställts, dock naturligtvis på
bekostnad av måttnoggrannheten.

Även om metoden är ny för metallindustrin i
i allmänhet, har den dock varit känd sedan
årtusenden tillbaka. Den har således med säkerhet

Tabell 1. För precisionsgjutning lämpliga legeringar
Cu Zn Fe Ni Cr dessutom

Mässing, gul ____ 58—70 R–-1 % Sn+1,75 % Pb

röd .... R 5–-5 % Sn+5 % Pb

Brons, beryllium R — 0,5–2 % Be+0,5 % Co

mangan .. R 23 2,5 – 5 % Al+5 % Mn

kisel ..........R 14–-5 % Si

aluminium R — 5–11 % Al+1,25 % Mn

Rostfritt stål 304 — — R 8 18

420 — — R — 13

310 — — R 20 25 1 % Mn-f 1,25 % Si

Stellit, Haynes 21 —–-28 R Co+6 % Mo

Hastelloy "B" ... — — 5 R 15 17 % Mo+2 % W

Inconel ................— — 6,5 R 13

Föredrag i avd. Mekanik den 15 april 1947.

R = resterande legeringselement.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free