Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Precisionsgjutning, av Isak Forslund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 1948
105
Fig. i. Schematisk beskrivning av precisionsgjutmetoden,
a huvudmodell, b huvudform, c vaxmodell, d vaxmodeller
monterade på ett centralt vaxingjut, e inbäddat
modell-aggregat, f vaxmodellen avlägsnad, g metallen gjuten i
formen, h typiska exempel på anordnandet av modellerna,
i färdigt gjutgods.
talet hos turbinen ca 15 000 r/m, varför
skovlarna vid sidan av den höga temperaturen även
utsättas för stora mekaniska och dynamiska
påkänningar. De enda legeringar, som kunna uppfylla
alla de krav, som måste ställas på ett material för
dylika skövlar, äro de tidigare nämnda stellit och
vitallium, och därmed är även
precisionsgjutme-toden given för dessa skövlar. Även det på bilden
synliga kompressorhjulet precisionsgjutes, dock i
aluminium- eller magnesiumlegeringar.
Precisionsgjutmetoden har efter hand under och
efter kriget fått en ytterligare spridd användning
inom ett flertal områden. I gas- och ångturbiner
användas sålunda precisionsgjutna skövlar av
rostfritt stål, insatta i ett smitt nav. Fig. 3 visar
diverse precisionsgjutna detaljer, bl.a. sliden till
en textilmaskin (a) tidigare arbetad ur stänger av
verktygsstål, vilket erfordrade 46 olika
operationer, förutom värmebehandling. Efter
precisions-gjutning av sliden i stellit återstår endast fyra
slipoperationer; samtidigt har livslängden ökats
till tre gånger verktygsstålets. Bilden visar vidare
en frammatningskam till symaskin (b), länkar
till kameror och textilmaskiner (c), munstycken
och nålventiler för den kemiska industrin (d) och
diverse skövlar till turbinhjul [e). Vid
tillverkning av fräsar av stellit och snabbstål fordras,
utom bortslipning av ingjut samt skärpning av
frässkären, ingen ytterligare bearbetning. Tabell
1 ger exempel på legeringar, användbara för
pre-cisionsgjutning. Dessa exempel torde ge en
uppfattning om vilket utomordentligt verktyg
precisionsgjutmetoden är för den moderna tekniken.
De olika stegen i Austenal-processen, en av de
mera kända metoderna för precisionsgjutning av
stellitlegeringar och höglegerat stål, framgå
principiellt av fig. 4 och 5. Första åtgärden vid
tillverkning av precisionsgjutna föremål är att fram-
ställa en modermodell, alltså en till formen
exakt kopia av det föremål, som skall gjutas. Vid
tillverkning av denna får man dock ta hänsyn
till de olika dimensionsförändringar, som inträda
under processen, och vilka utgöras av såväl
utvidgningar som krympningar. Som material i
modermodellen användes trä, mässing, stål eller
stellit, allt efter det antal användningar, som
beräknas. Med hjälp av denna modermodell
tillverkas en huvudform för de slutliga
vaxmodel-lerna. Formen framställes exempelvis genom att
vulkanisera gummi mot modermodellen eller —
vilket torde vara det vanligaste särskilt vid
invecklade konturer — genom att gjuta formen av
vitmetallegering med en sådan sammansättning,
att dess utvidgningskoefficient är noll. Den
vanligaste sammansättningen är 40 % tenn och 60 %
vismut.
Därefter vidtar tillverkningen av själva
vaxmodellen, vilket kanske är det viktigaste tempot
i precisionsgjutmetoden, då vaxmodellens
utförande är avgörande för den färdiga detaljens
precision. För att vara säker på att huvudformens
alla hörn och hålrum utfyllas väl, införes det
smälta vaxet under tryck i den på förhand med
olja eller tvållösning väl insmorda formen.
Modellvaxet, som smältes i en elektrisk gryta med
termostatkontroll av temperaturen, utgöres av en
blandning av bl.a. bivax, paraffin och harts. De
fordringar man uppställer på denna vaxmassa
äro bl.a. att den skall väl utfylla formen och
således ge ett exakt avtryck av modellen; den skall
ha låg krympning vid stelnandet och väl avvägd
stelningshastighet samt tillräcklig hållfasthet och
ythårdhet efter stelnandet; den får ej lämna
några rester kvar i den slutliga gjutformen —
den skall alltså helt förflyktigas vid upphettning
och bränning; slutligen skall den tillåta lagring
av modeller i rumstemperatur. Vanligen måste
man ur denna sistnämnda synpunkt använda
olika kvaliteter sommar och vinter. Man kan
Fig. 5. Material gången vid en anläggning för
precisionsgjutning. i j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
