Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Precisionsgjutning, av Isak Forslund - Sandtransportör blir hållbarare, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 1948
107
smält metall på förhand iordningställts. Med
hjälp av centrifugalkraft, pressluft eller genom
att sätta formen under vakuum slungas eller
pressas därefter metallen in i formen, fig. 6 och 7. I
vissa fall kan även statisk gjutning förekomma,
fig. 8. När metallen stelnat och svalnat, sker
uppslagning med hjälp av pneumatisk stansmaskin,
varefter godset blästras och ingjut etc. avskäres
enligt vanliga metoder.
Det står väl ganska klart för var och en, att
precisionsgjutmetoden kräver en ingående
kännedom om alla de faktorer, som påverka modellens,
formmassans och gjutmetallens
dimensionsförändring — man måste därvid kunna hålla alla
dessa faktorer under noggrann kontroll.
Betydelsen härav framgår av följande exempel. Vi utgå
från en modermodell av metall, vilken är av exakt
samma storlek som den färdiga detaljen. Kring
denna gjutes en "vaxform" bestående av en
vit-metallegering med utvidgningskoefficienten noll.
Formen har följaktligen samma diameter som
den färdiga detaljen. I denna vaxform inpressas
smält modellvax som under stelningen krymper
0,25 %. Vaxmodellen blir således 0,25 % mindre
än den färdiga biten. Modellen inbäddas i en
gips-bäddmassa. Denna senare sväller vid sättningen
0,30 %, varför formen då den blivit fast har en
diameter 0,05 % större än färdigdiametern.
Formen upphettas till en temperatur, vilken enligt
utvidgningskurvan ger en längdökning hos
form-håligheten på 1,20 %. Diametern är nu 1,25 %
större än det färdiga gjutstyckets. I detta
ögonblick gjutes metallen in. Formen ändrar
temperatur högst obetydligt och den flytande
metallkroppens diameter är 1,25 ,% större än den är
avsedd att vara, sedan den stelnat. Stelnings- och
svalningskrympningarna uppgå emellertid hos
den tänkta gjutmetallen i detta exempel till
1,25 %, varför metallen vid rumstemperatur
antar önskad dimension. Summan av utvidgning
Fig. 9. Fräskropp, centrifugalgjuten i råsand.
och krympning är noll. Ofta är det ej möjligt att
helt kompensera för gjutmetallens totala
krympning genom att upphetta formen, utan
modermodellen får göras i motsvarande grad större.
Huruvida precisionsgjutmetoden kan tänkas få
någon användning i Sverige återstår väl att se.
Jag har mig dock bekant, att flera svenska
firmor äro intresserade av metoden, och jag kan
inflika, att tillverkningslicensen för den här
skildrade metoden belöper sig till ca 25 000
Hur det än går för Sveriges del, får man dock
betrakta precisionsgjutmetoden som ett
permanent tillskott till gjuttekniken, då utvecklingen
inom denna otvetydigt pekar mot större
precision och bättre ytfinish. Framtiden får utvisa,
om detta skall ernås genom att ytterligare
förbättra den nu beskrivna precisionsgjutmetoden,
speciellt ur kostnadssynpunkt, eller genom att
förbättra den hittillsvarande konventionella
sand-gjutmetoden med dess relativt dåliga toleranser
och ytfinish. Att krafter äro i verksamhet för
att förbättra sandgjutmetoden, får man dock ett
ganska starkt intryck av vid besök i amerikanska
gjuterier. Försök ha således gjorts att
precisions-gjuta i vanlig formsand, fig. 9, och det är mycket
möjligt, att man kan nå långt även på denna väg.
Fig. 8. Statisk gjutning au precisionsgjutform.
Sandtransportrör blir hållbarare om krökarna iniö
görs avrundade, är en erfarenhet som SJ har gjort. De
rör, som på loken överför sand från torkrummet till sand
givningsanordningens behållare, hade tidigare en tråkig
benägenhet att mycket fort slitas sönder, i synnerhet i
de avrundade krökarna. Genom att utföra krökarna i
rät vinkel som fig. 1 b visar, fick man en mycket längre
livslängd på rören, fastän godstjockleken samtidigt
minskades till en tredjedel av den tidigare använda. Den
mindre slitningen beror på att "sanddynor" bildas i de tvära
krökarna. En tio års erfarenhet av metoden föreligger
(SJ-nytt, 1947 h. 5). W S
Fig. 1. Sandtransportör
i a äldre, by nyare
utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
