Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Det godas teknik, av Björn Sjövall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEKNISK TIDSKRIFT
Det godas teknik
Mänsklighetens största problem är för närvarande, hur
ett nvtt krig skall kunna undvikas. Förslaget har
framkastats, att betingelserna för freden borde göras till
föremål för en särskild vetenskap. Man har i pressen livligt
diskuterat inrättandet av en "fredsprofessur". Vad denna
nva vetenskap skulle omfatta och hur den skulle arbeta,
därom har man endast gjort sig dunkla föreställningar. Nu
inträffar emellertid det märkliga, att en bok just
utkommit, vilken är varken mer eller mindre än en grundligt
genomtänkt och systematisk planritning för en
fredsvetenskap. Eftersom ämnet är gigantiskt, kanske man
undrar hur förf. burit sig åt för att inte drunkna i allt
det material, som måste vara samlat i en sådan bok. Det
finns material från sociologin, psykologin, nervfysiologin,
pedagogiken och tekniken. Förf:s metod att sammanhålla
allt detta är att inordna materialet under några få
synnerligen effektiva och klarläggande begrepp. Det är svårt att
göra rättvisa åt boken inom ramen för en recension,
och jag måste begränsa mig till att i anslutning till de
grundläggande begreppen meddela huvuddragen.
Förf. talar om tre funktionssijstem, nämligen kropp,
psyke och samhälle. Dessa funktionssystem sammanhänger
med varandra, varvid kroppens funktionssystem utgör
själva basen. De personliga impulserna eller intressena
bottnar i det kroppsliga funktionssystemet. Inom den
moderna nervfysiologin har tyngdpunkten kommit att
förskjutas från hjärnbarken till det vegetativa nervsystemet.
När vi handlar spontant är det under inflytande av
omedvetna retningar från det inre av organismen via
mellan-hjärnan. Från samtliga organ strömmar impulser in till det
centrala nervsystemet och bestämmer vårt handlande. På
det sättet kan psykets funktionssystem framväxa ur
kroppens funktionssystem. Förutsättningen för en fullständig
psykisk och fysisk hälsa är ett icke blockerat samspel
mellan dessa båda funktionssystem. Samspelet försvåras eller
hindras emellertid på olika sätt, dels genom en viss
organisk blockering, dels genom felaktiga uppfostringsmetoder.
I anknytning till den amerikanske forskaren Childs teorier
om nervsystemets uppkomst och utveckling hävdar förf.,
att yttervärldens funktionella struktur under utvecklingens
gång kommit att projiceras på organismen. Detta gör att
vi från organismens funktionssystem kan få vår
uppfattning av yttervärldens funktionella struktur. Förf. inför i
detta sammanhang begreppet intuition och menar
därmed en särskild kunskapsakt, varigenom vi fattar
funktionella sammanhang och helheter. Intuitionen svarar för
alla skapande insatser på teknikens, konstens, litteraturens
och organisationens områden. Med enbart förståndet kan
vi inte komina längre än till att analysera och gruppera
vad som redan förefinnes. Genom ett harmoniskt
samspel mellan kroppens och psykets funktionssystem
möjliggöres intuitionen. Ur intuitionen uppstår så småningom
den s.k. världsbilden, som betyder erfarenhetens
inordnande i ett funktionellt sammanhang. Såsom motsatsen till
världsbilden uppställer förf. ett sammanhangslöst
inregistrerande av kunskaper, vilket han anser kännetecknar
undervisningen i våra skolor.
I världsbilden har människan en psykisk spegelbild av
kroppens funktionssystem. Eftersom det senare utgör
själva grunden för den mänskliga tillvaron, blir det en
central uppgift att främja danandet av en riktig världsbild.
Därigenom skulle även intuitionen frigöras och dess
skapande mera kunna göra sig gällande än vad nu är fallet.
Det godas teknik. Nydaning av skola och samhälle i atomenergiens
tidsålder, av Filip Stenson. Rabén & Sjögren, Stockholm 1947.169 s. 9,50kr.
Det organiska funktionslivet har som sagt inom psyket
fått ett uttryck i världsbilden, och genom denna
överföres det till samhället, vilket kan betraktas som en
organbildning utanför människan. Såsom konkret exempel anger
förf., hur en sådan grundfunktion som törsten föranleder
en mängd samhällsinrättningar, som är inriktade på att
säkerställa vattentillförseln. På samma vägar uppkommer
de andliga samhällsfunktionerna. Försörjningsproblemet
framdriver ett samarbete och därmed inträder även
moralen i sammanhanget. Det existerar ett nära samband
mellan materiellt och andligt, ty "i det större perspektivet
kan de materiella värdena endast förverkligas med hjälp
av de andliga värdena".
Kroppens funktionssystein uppbygges av regleringskretsar,
vilkas urtyp är reflexbågen. Men denna får inte tänkas
som ett enbart mekaniskt förlopp. Inåtledande och
utåt-ledande nerver står inte bara i kontakt i
omkopplingsstationen utan även i verkställighetszonen, varigenom
mottagarstationen kan underrättas oin verkställighetens
förlopp. Varje regleringskrets har sålunda en kontroll eller
funktionsanpassning, som gör att förloppet kan
tillgodogöra sig erfarenheter. Därmed inträder anpassningen som
en viktig faktor. Tack vare anpassningen kan
regleringskretsens styrande funktion, dess målsättning, komma till
uttryck under olika yttre förhållanden. Anpassningen
framstår såsom en avgörande instans i den funktionella
världsbilden. Vi måste lära oss att se positivt på våra misstag
— det är ju tack vare dem vi kan utvecklas (jfr Oscar
Wilde: "Erfarenhet är det namn som de äldre ger åt sina
misstag."). På denna punkt riktas kritik mot skolan, som
enligt förf :s mening nära nog kriminaliserar misstaget. "Läxan
skall kunnas vid första förhöret, kan eleven den inte får
han ’bakläxa’, och bakläxan betraktas som något skamligt."
Samtliga tre funktionssystein uppbygges av
regleringskretsar. Inom samhället har dessa sällan den ideala
slutenhet, som kännetecknar kroppens regleringskretsar.
Förhållandet mellan de olika regleringskretsarna är heller
inte idealiskt. Dessa bör nämligen vara inordnade i ett
funktionellt sammanhang, i vilket ordningen bestämmes
efter den betydelse varje regleringskrets har för helheten.
Förf. kallar denna rangordning för preferensordning.
Gäller det organismen, så är allting underordnat livets
fortbestånd. Man behöver aldrig tveka om preferensordningen,
även i fråga om samhället, ty preferensen framgår av
hänsynstagande till helheten.
De grundidéer, soin härmed refererats, har inte uppställts
endast i teoretiskt syfte. I själva verket kan de få de
största konsekvenser i praktiskt avseende. Det framhölls
ovan att mänsklighetens största problem är att undvika
kriget. Skall detta lyckas, måste vi förstå oss själva och
våra inre drivkrafter, vi måste leda in vår aktivitet i
fruktbringande banor. Förutsättningen härför är att vi
gör oss en riktig föreställning om tillvarons dynamik. I
de tre grundbegreppen funktionssystem, regleringskrets
och preferensordning har vi fått mäktiga redskap att
övervinna verklighetens förvirrande och ofta förlamande
mångfald. Här har vi ett forsknings- och handlingsprogram i
största stil. Vår uppgift blir närmast att inrikta oss på
den skärningspunkt mellan kroppens och samhällets
funktionssystem, vilken fått beteckningen världsbilden. När
förf. såsom en röd tråd genom sin framställning gång
på gång angriper de rådande uppfostrings- och
undervisningsmetoderna, är detta icke endast ett utslag av förkärlek
för en speciell detalj. Förklaringen är i stället att
världsbilden intar en vital plats i livets totala funktionella
sammanhang och att skolan spelar en så stor roll för
utformandet av världsbilden. Förf:s avgörande kritik mot
skolan tar sikte på att denna förmedlar kunskaper utan
funktionellt sammanhang. I stället för att anknyta till
elevernas intressen påtvingar skolan dem under form av
frågesport en omfattande inventarieförteckning, vilken
hotar att förväva allt eget initiativ. Skolan motverkar på
så sätt individens utveckling till en harmonisk personlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
