Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1948 - Det godas teknik, av Björn Sjövall - Teknisk Leksikon for Industri og Haandværk, bd II, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 1948
109
het med funktionell inpassning i samhället. En riktig
uppfostran skall förhindra uppkomsten av jagiskheten, som
är det ondas grundform och innebär en förträngning av
personligheten, en avspärrning av det fria utbytet mellan
kroppens och psykets funktionssystem. Såsom yttersta
konsekvens av en dylik förträngning uppkommer en
våldsam kris, vilken genom det elände den medför framdriver
en omstämning och inriktning på gemenskap. Förf.
jämför krigets inverkan på människorna med den verkan,
som inom psykiatrin åsyftas med elektro- och insulinchock.
Genom en sådan behandling återvinner personligheten sin
syntes. På liknande sätt kan det onda i samhället sägas
upphäva sig självt genom att "löpa linan ut". Förf. kallar
detta förlopp för regleringskretsen mellan gott och ont.
Denna regleringskrets är ett mycket ofullkomligt
reglerings-instrument, emedan den endast reagerar för orimligt starka
stimuli. Något fattas i regleringsinstrumentet, och förf.
pekar på den mänskliga intelligensen. Men denna är icke
vuxen sin uppgift förrän människorna lärt sig att tänka
i funktionella sammanhang och arbeta med den världsbild,
som ger en spegling av livet såsom organisk helhet och
av samhället såsom ett funktionssystem.
Det är inte endast inom skolan det brister i funktionellt
tänkande. Överallt i samhället ges exempel på ofullständiga
regleringskretsar och felaktig preferensordning. Förf.
nämner sålunda hälsovården, vilken sätter akutsjukvården i
centrum, medan förebyggande vård och eftervård inte
på långt när är föremål för samma omsorg. Den
objektiva preferensordningen är givetvis en helt annan. Då den
förebyggande hälsovården, såsom mödra- och barnavården,
har betydelse för hela livet, bör den komma i första
rummet. Förhållandet mellan produktion och distribution ger
ett annat exempel på felaktig preferensordning. Detta
framträder tydligt under tider, då överflöd och djupaste nöd
förekommer samtidigt på olika platser i världen.
Såsom exempel på dålig regleringskrets nämner förf. bl.a.
skogsvården. Trots en högt uppdriven skogsforskning är
våra skogar degenererade, emedan forskningen inte
kommer den praktiska verksamheten till godo. Den praktiska
erfarenheten når heller inte i tillfredsställande grad fram
till forskningens kännedom. En liknande brist på utbyte
mellan forskning och praktik förefinnes inom
skolväsendet. Praktiken bygger här ännu på teorier, som övergivits
av den psykologiska forskningen redan i början av seklet.
Förf. tänker på den formella bildningens problem, dvs. den
gamla frågan om intelligensen uppövas genom studier av
vissa ämnen. Vetenskapen intar numera den ståndpunkten,
att det endast är principer och metoder som överföres från
det ena ämnet till det andra. Detta vill med andra ord
säga, att det inte är minneskunskaperna som sådana, vilka
kommer till nytta på andra områden. Endast i den mån
undervisningen lärt eleven att metodiskt gripa sig an med
uppgifterna kan den även bli till nytta utanför skolan.
När förf. gör sig till förespråkare för en funktionellt
inriktad undervisning, betyder detta sålunda, att han vill
fullkomna den regleringskrets, som omfattar pedagogisk
forskning och skolundervisning.
På ett område finner förf. en funktionsmässig
organisation, nämligen inom tekniken. "Praktiskt arbetande
tekniker är i regel kända som ’påhittiga’ och ’uppfinningsrika’
människor", säger han och fortsätter: "Kring
maskintekniska redskap står en atmosfär av funktionsmässighet
som påtvingar erfarenheten-världsbilden en funktionell
mönsterstruktur och sålunda verkar eggande och
utlösande på intuitionsliv och uppfinnarförmåga." Förf. lägger
intressanta synpunkter på teknikens utveckling och visar
genom flera exempel, hur det funktionella tänkandet här
kommer till uttryck. Han framhåller, att industrin kan
verksamt bidra till regleringsteknikens genombrott i
samhällsutvecklingen.
Det ligger i sakens natur, att denna refererande
framställning av Stensons bok endast kunnat ge en ofullständig
bild av dess rika idé- och sakinnehåll. Förf:s mycket in-
tressanta värdeteoretiska utredning i kap. II har t.ex. helt
förbigåtts. Det kan för övrigt vara ett råd till läsaren av
boken att spara detta kapitel till sist, då därigenom
förståelsen underlättas. Ingen kan vänta sig att en bok av
detta slag är särskilt lättläst. Men den som verkligen vill
sätta sig in i de vitala frågor, som boken behandlar, har
också möjlighet därtill. Förf. framlägger nämligen sitt
ämne på ett utomordentligt klart och metodiskt sätt och
använder såväl konkreta exempel som en mängd
instruktiva diagram. Stilen saknar heller icke en personlig must,
som ibland slår över i lekfullhet, när förf. talar om
motiveringsmoralen som "ett slags djävulens femtekolonnare
som slussar fram den maskerade omoral som är
karakteristisk för vår tid".
Var och en som vill tränga djupare in i tidens problem pä
politikens och uppfostrans område bör ta del av Stensons
bok. Det må emellertid framhävas, att den inte bjuder på
någon patentlösning utan åsyftar att ge ett
forskningsprogram, soin endast på lång sikt kan väntas medföra
genomgripande verkningar. Det är ett verk med
internationella aspekter. Björn Sjömil I
Teknisk Leksikon for Industri og Haandværk, bd II:
Veje, Jernbaner, Broer, Vandbggning m.m. Selskabet til
Udgivelse af Kulturskrifter, Köpenhamn 1946. 631 s., 1 137
fig. 96 dkr.
Först ett par ord om utgivaren. Sällskapets motto
"Gjen-nem Læsning gaar vejen til Vidén" förverkligar
sammanslutningen genom utgivande av handböcker av hög
standard. De har behandlat jakt, fiske, fruktodling, armé,
flotta, maskiner och verktyg, teknisk kemi, centralvärme
och ventilation, automobiler och elektricitet.
Det största verket är det under utsändning varande
tekniska lexikonet. Dess första del gällde
husbyggnadstekniken och den föreliggande väg- och
vattenbyggnadsväsendet. Flera volymer inom andra tekniska vetenskaper
väntas. De yppersta krafter har anlitats. Huvudredaktör har
varit baningeniør Paul Bendtsen med professor Aage
Rudolph Christensen och ingeniørkaptajn Mogens
Matthie-sen som specialredaktörer samt icke mindre än 70 andra
medarbetare, av vilka åtskilliga även är välkända i
Sverige. Klart är att de bortåt 4 000 artiklarna redigerats med
tanke på danska läsare och följaktligen framför allt
sysslar med broar, hamnar, järnvägar och vägar. En
anmärkningsvärt stor plats tar också geotekniken. Det är icke
blott beskrivningar utan även formler.
Ur svensk synpunkt må följande alfabetiska stickprov
tas. Agaljuset får vederbörlig honnör. Bland broar fäster
man sig vid Hisingebron, Lidingöbron, Sandöbron,
Skuru-bron, Svinesundsbron, Tranebergsbron, Västerbron,
Ånger-manälvsbron (vilken?) och Årstabron. Att i fråga om
Inlandsbanans många broar endast nämna den vid Mora
synes godtyckligt. E-cementet tycks vara en speciell svensk
produkt. Beträffande elbanor intar Italien första platsen
men om Sverige eller USA når det andra rummet är
ovisst. Att flottningen är ytligt behandlad förvånar ej. På
geoteknikens område är tydligen Atterberg, Beskow,
Fellenius, Kjellman och Olsson välkända. När det gäller
impregnering förbigås Bolidenmetoden. Av kanaler nämnes
Göta och Trollhätte kanaler. Vattenkraftslekniken är helt
naturligt torftigt företrädd. Av teatrar är det endast
Malmö Stadsteater som hedras med en teknisk
beskrivning, och det med rätta. I artikeln vägprovmaskiner
dominerar den i Stockholm. Vänsterkörregeln återstår nu
endast i Irland, Island, Storbritannien och Sverige, på
järnvägarna dessutom i Belgien, Frankrike, Ryssland och
Schweiz. Öresundsbro eller -tunnel tycks alltjämt
intressera danskarna. Slutligen en stillsam undran över
behandlingen av svenska ordändelser. Vad som nu
exemplifierats, är ej ett förringande av konversationslexikonets
förtjänster utan en önskan om nordiskt samarbete.
Den prydliga boken anbefalles våra bibliotek och större
tekniska företag. Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
