Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Aktuella problem inom schweizisk energiförsörjning, av Bruno Bauer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1948
129
Aktuella problem
inom schweizisk energiförsörjning
Professor Bruno Bauer, Zürich
621.311(494)
621.311.25 : 621.039
Den utbyggnadsvärda vattenkraften i Schweiz
uppskattas till högst 22 miljarder kWh/år och
härav användes redan över 10 miljarder kWh/år
eller nära hälften. Det är därför naturligt, att
man i Schweiz något oroligt frågar sig hur man
om ett par decennier, när vattenkraften är helt
utnyttjad, skall kunna täcka ökade
energianspråk, Skall man importera kraft eller skall man
bygga egna vännekraftverk, kanske med
utnyttjandet av atomenergi I båda fallen bli
schweizarna avhängiga av utlandet, då de icke ha
tillräckligt med primärbränsle. Man känner
redan nu detta beroende av importerat bränsle som
en svår belastning på landets självständighet och
dess budget och anser det därför riktigt att inom
ekonomiskt försvarbara gränser använda landets
vattenkraft även för täckande av värmebehovet.
Detta står i en viss motsättning till kraven på en
rationellt uppbyggd gemensam europeisk
energiförsörjning, ur vars synpunkt det vore teoretiskt
riktigare att Schweiz bytte till sig kol mot en
kraftexport motsvarande de avsevärda
kvantiteter som nu konsumeras inom landet som elvärme.
Man räknar nämligen med att varje kWh
exporterad vattenkraft skulle kunna ersätta 500— 600 g
kol i utländska ångkraftverk, medan man i
elvärmeapparaterna i Schweiz endast kan ersätta i
genomsnitt ca 200 g kol per kWh. Det anses
emellertid, att förutsättningarna för ett sådant
energi-utbyte i stor skala ännu saknas.
Energiproduktion och konsumtion
Utvecklingskurvan för elproduktionen i Schweiz
har i stort sett samma förlopp som motsvarande
svenska (fig. 1). Efter den svåra depressionen
1930—1935 har dock utvecklingen i Schweiz gått
långsammare än i Sverige. Under andra
världskriget kom Schweiz in i en bristperiod, som
omöjliggjorde utbyggande av redan länge förberedda
magasinskraftverk och framtvingade
restriktioner för att på konstlad väg begränsa
konsumtionen. Utan dessa svårigheter skulle
årsförbrukningen nu varit ca 1,5 miljarder kWh större. Fig.
2 visar en jämförelse mellan Sverige och Schweiz
Bearbetning av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
15 september 1947.
i fråga om elkonsumtionens uppdelning på olika
förbrukarekategorier år 1943. Påfallande är hur
mycket större roll storindustrins
kraftförbrukning spelar i Sverige, medan i Schweiz i stället
x/5 av kraften exporteras.
En undersökning av den totala energibalansen
(el, gas, kol etc.) visar, att av landets hela
energibehov 1938 endast 1,3 % användes för belysning,
7,7 % för produktion av motorkraft, 5,6 % för
kemiska ändamål och 85,4 % för olika
värmebehov. Värmebehovet är alltså omkring 65 gånger
större än belysningsbehovet och 11 gånger större
än motorkraftbehovet. Undersöker man vidare i
vad mån dessa behov täckas genom elkraft, får
man för samma år följande bild: ljusbehovet
täckes nästan helt med elektricitet, den stationära
motorkraften till 90 %, trafiken till 52,6 %, kemin
till 72,5 %, men värmet endast till ca 7 % med
elkraft. Detta år var den inhemska elförbrukningen
5,5 miljarder kWh och exporten 1,5 miljarder
kWTh. Några år senare är bilden starkt förändrad.
Den inhemska förbrukningen har stigit kraftigt,
framför allt på grund av att den minskade
bränsleimporten kompenseras med elvärme, medan
kraftexporten gått ned avsevärt.
Året närmast före kriget täcktes ej mindre än
70,5 % av totala energibehovet med importerat
ar
Fig. 1. Årsproduktionen 1920—1946 av elektrisk energi i
––-Sverige och - Schweiz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
